Hej alla ni där hemma! Hoppas ni har det bra. Här sitter jag i hotellobbyn på ett hotell i Prag som den internet knarkare jag är. Borta vid receptionen står en kvinna i 50 års åldern med en kort läderklänning, knästrumpor, guldskor och en orange ballong i handen. Mycket annorlunda! Så här trött ser jag ut: Gårdagen var jätte bra. Jag blev så väl bemött på vårt kontor i Warszawa och vi hade bra möten. På kvällen gick vi ut på middag på en jätte rolig restaurang. När jag kommer hem ska jag berätta mer om den för det var kul, men det var verkligen en show när de levererade…

Idag blev jag väckt med frukost på sängen, macka med prickig korv och vatten. Till det massor av pussar och kramar och fina kort som barnen ritat. De smög upp helt själva och gjorde frukosten. Blir man inte rörd!? Det var det bästa sättet man kan bli väckt på! Dagen har däremot inte gått i vilans tecken. Tvätta och städa och packa lite. Jag ska jobba i Polen och Tjeckien nästa vecka och min buss mot Arlanda går kl 5 imorgon så det blir väl att masa sig upp vid 4.00. HURRA! Däremot hann vi i alla fall med morsdagfika på en gård. Oj, vad många val och allt var…

Min lilla 5 åring är nog den bästa pojken som finns i hela världen. Klart jag tycker så för det gör nog alla mammor om sina barn. Min pojke är vild och ganska knasig. Han rör sig jämt och säger roliga saker och jag brukar skoja om att han studsar mellan väggarna. På ett sätt är han lite svår att sätta fingret på. Ibland undrar jag om han bara är en genuin joker eller allt verkligen är som det ska. Smart är han, för han fyller 6 år till hösten och kan gångertabellen och räknar tal i huvudet, men han säger lustiga och knasiga saker. Som mamma vill man ju…

Jag hade ju bestämt mig för att inte springa utan gå Vårruset. Då jag för det första inte tränat som jag ville och när jag väl försökte fick jag ont i mina opererade knän. Dessutom var vädret lurigt hela dagen, nästan lite hagel. Knas. Kallt var det också. Men bangar man? Nej, man gör så gott det går för att stanna hemma och tycka synd om sig, även fast regnet hänger i luften och man är otränad så räknas inte det som Rörelseglädje. Det är bara att köra, även om Anias blick säger något annat… Så alla mina jobbarkompisar som är vältränade och snabba ställde sig långt fram, men jag…

Nu har det nästan gått 1 veckan sedan vi åkte iväg, usch vad tiden går! Resan till London var förstår helt underbar. Kanske för att det inte fanns några planer alls. Vi bestämde att vi skulle ta det som det kom och det var precis rätt för denna resa. Vi började resan med en skål, kanske lite för att lugna nerverna… Flygresan gick bra, men när vi kom till London så fick vi cirkulera i ca 30 minuter innan vi fick gå ned. Det är verkligen inte roligt, när man ser alla plan i olika nivåer och bara hoppas att någon i tornet inte har en dålig fredag. Ner kom…

Så, nu är det inte färdig packat ännu, men jag har hittat passet så det är en bra början. Tvätten är nog klar om 1 timme och farmor är på plats. Så nu  är det semester och jag kommer inte att sitta vid någon dator alls har jag lovat. Säkerligen lite abstinens, men det kan vara bra. 4 fria dagar. Jag ska bara ha kul vara vuxen och njuta av att få vara med min make och faktiskt oavkortat höra och lyssna på vad han säger. Tänk vad härligt att ta en promenad tillsammans utan att jaga barn! Det ska bli så mysigt och så kommer man få längta lite…

Vilken härlig rubrik, inget logiskt överhuvudtaget, men det är precis det som mina senaste dagar handlat om. Först ut är London. Jo det är sant på fredag åker maken och jag, äntligen, för första gången på 8 år på en resa själva utan barn. HÄRLIGT! Svärmor är en ängel som ska ta hand om barnen hela helgen så jag håller tummarna att det ska gå bra. Klart att det gör. Det är bara att jag är flygrädd och supernojig om att flyga bort. Så jag behöver jobba lite mer mentalt med mig själv. SÅ alla tips på att snabbt bota flygrädsla tas emot. Ni har fram till kl 12.00 på…

Det kändes som en del kände igen sig i min berättelse om det tjocka inneboende barnet och att man har kvar mycket inom sig från barndomen när det kommer till vikt och att  en del känslor sitter så djupt rotade. Jag fick också tänkvärda kommentarer bland annat vad man gör i skolan idag  och vad man själv kan göra. Petra skriver ” Hur ska man då göra? Jag tänker på en flicka i min klass som av skolsköterskan fick höra att hon vägde för mycket. Hennes kompisar tyckte att systern hade sagt något olämpligt, och hon blev nog aldrig retad av någon. Men vad ska man då göra med överviktiga…

Så var det fredag igen. Vilket innebar dels invägning. 72,4 så samma som förra veckan, men inte det jag vill, eftersom jag legat på 71,7 så länge. Håller med om att det är lite töntigt för det är inte så mycket och ärligt så finns det ingen ångest alls. Men gamla Jenny tänker inte sticka huvudet i sanden och säga ja, ja det är ingen fara. Plötsligt har vikten barkat iväg och man sitter på 10 kg plus. Kommer nog tänka till lite extra på kolhydraterna nästa vecka. Det har nämligen kanske blivit lite för mycket av det, även om det varit fullkorn. Feedback till mig själv. Jag tänkte inte…