Jag är väldigt, väldigt glad och tacksam för alla fina och snälla kommentarer jag får! Det är ju hela anledningen att jag delar med mig av min resa, alltså inte att få massor av bra kommentarer. Men att se att min sida inspirerar och motiverar andra som har varit där jag började. Att de känner att ”kan Jenny, då kan jag!” Heltunderbart så massor av tack! När någon ställer en fråga brukar jag svara i kommentarsfältet, eller att jag lyfter upp frågan i bloggen. Det hade jag tänkt göra idag. Det känns som det är många som drar igång med xtravaganza nu till hösten och har många funderingar. Det kanske…

Idag för 5 år sedan födde jag min son! Galet vad tiden går fort! Jag vägde då 110 kg när han söt som få kom ut. Det är verkligen mycket, och nu när jag på han 5 årsdag väger 72 kg så känns det alldeles utmärkt! I förrgår hade jag mitt första xtravaganzamöte efter sommaren och på min nya kurs ”jämnvikt”. Det var roligt för ett par av mina kamrater från förra kursen var också med i denna grupp. Det är så kul att höra hur det gått och man ser vilka resultat de också har uppnått. Det peppar mig något otroligt att få se och prata med de andra.…

Nu ska jag inte hålla er på halster längre, men först vill jag passa på att tacka alla som ställde upp och gav sin åsikt om vilken klänning jag skulle ha på bröllopet. Förvånansvärt många tyckte B och C. B kanske för att det passade ett bröllop och C kanske för att den var fin. Själv blev jag lite förälskad i alternativ C. Den blåa färgen var underbar, men jag håller också med att den var för kort. Det löstes med leggings, tada! Den passade utmärkt på detta bröllop och jag var mycket nöjd, även om min hållning på denna bild inte är något jag skryter med. Dessutom så lyckades…

Jag har försökt tänka efter vad som förändrat sig hos mig, förutom viktminskningen de senaste 8 månaderna. Min make sa igår att jag blivit mer självsäker och lite tuffare, på alla plan. Alltså inte att jag gått och blivit dryg, utan att jag vågar ta plats och synas mer. Jag behöver inte gömma mig bakom en fasad av en stor kropp. Dessutom så har jag skrivit det förut, jag behöver inte längre vara den där gulliga snälla Jenny som alltid ska vara glad och göra alla nöjda. Som kompenserade en övervikt med ”god och glad” och som aldrig vill vara till besvär. Det är svårt att förstå vad jag menar…

Så är åter vardagen inne i sitt lunk. Det är grötfrukost och keso och mycket grönsaker igen. Förutom en liten avstickare idag då jag och min kompis Anette kände för en liten mysmorgon med scones. Förstås en grov, men trevligt och gott var det och en latte och en juice. Sedan har jag gjort en upptäckt som jag gärna inte pratar om,men jag känner mig tvungen. Ni vet den där varianten av träning som folk kallar stavgång, som jag när jag 20 år tyckte var de töntigaste man kunde göra. Ni vet vad jag pratar om. Helt ärligt jag är såld på dem nu! Kanske har jag mognat och förstår…