Jag fick det som en kommentar för ett par dagar sedan. Om huruvida man kan övertala en överviktig, eller hjälpa en överviktig med att ta sitt beslut att göra något åt sin övervikt. Att få dem att bestämma sig.
Vad tror ni? Om man då gör det vilket sätt är bäst, och vem når fram?
För när man gått ned så mycket som jag ändå gjort, 31 kg så vill man ju nästa ”frälsa” andra som är överviktiga. För att man vet att det finns en väg ut och att det är verkligen så, kan jag kan alla.
Men det är klart att jag aldrig skulle gå fram till en överviktig person på stan och börja predika om vilka möjligheter det finns! Usch, det är osmakligt och elakt.
Så att en främling går fram till någon som är överviktig och berättar om möjligheterna anser jag är fel och elakt, men kanske ni inte håller med?
Men en familjemedlem? Kan man som tex syster eller pappa prata med den som är överviktig och inspirera dem till att ta sitt beslut? Ja, det tror jag, men det är ruskigt svårt. För jag tänker att om min mamma hade pratat med mig och gett mig tips hade jag nog blivit ledsen. För man vill ju att familjen ska vara en frizon. Där regeln jag älskar dig precis som du är gäller och att man aldrig ska behöva tveka på. Även om att man kanske förstår att familjen menar väl med att säga det.
Ett annat alternativ är att ens partner hjälper en att bestämma sig. Men det är riktigt farligt, för enligt mig ligger det ju i samma kategori som om familjen säger det, men en partner behöver inte älska en ovillkorligen. Kärleken kan ta slut och om en partner inte är nöjd eller nämner något som detta är man ute på hal is. Det kan ju skapa oro hos den som är överviktig, att man inte blir motiverad utan snarare rädd att bli lämnad. Så hade nog jag tänkt i alla fall.
En vän då? Ja, det tror jag för min egen del. En vän som förstår mig, som kanske själv varit eller är överviktig. En sådan vän kan nog lägga fram det som jag förstår, att man ser vinsten och fördelarna. Kanske man kan göra det tillsammans, motivera och bestämma sig tillsammans.
Så det är inte lätt oavsett vem det är, men det är klart att finns bättre och sämre sätt att prata med folk på och människor vars åsikt betyder mer än andras.
Men man ska vara försiktig för jag vet själv vid ett tillfälle när jag satt med mina arbetskamrater och jag drack en cola och en av arbetskamraterna säger. – Du vet att man blir tjock av cola.
För det första så är behöver man inte vara en NASA forskare för att förstå att man blir tjock av cola, så det är väl självklart man vet. Jag är ganska säker på att alla som är överviktiga vet vad man dessutom borde göra för att inte vara det. Men så lätt är det ju inte, för då skulle det ju inte finnas några överviktiga.
Så att ge kommentarer som denna till någon, även om tanken var god, är inte att inspirera någon att bestämma sig för art bli av med sin övervikt. Snarare att man blir ledsen och kanske känner sig lite misslyckad för att man inte lyckas.
För att avrunda mitt inlägg så tror jag att i slutändan så kan bara du själv ta beslutet om du vill göra något åt din övervikt och det du måste är att vilja göra något. På riktigt vilja sluta vara överviktig. För det är ju bara du som kan bestämma om du vill detta. Det spelar igen roll vad andra säger, eller om de känns som du är pressad, om du inte vill så kommer du inte lyckas.
Jag kan till och med tycka att viljan att förändras är viktigare än att bestämma sig. För att säga på måndag ska jag börja banta är nog ord som många sagt för att sedan ta tillbaka dem redan på onsdagen. Aldrig hänt mig, men jag har hört rykten 🙂
Så tror jag många bestämmer sig men jag tror att anledningen till att man inte lyckas är att man egentligen inte vill tillräcklig mycket.
Jag kanske har fel?
Nu talar jag ju ur personlig synvinkel. Så var det för mig. Jag ville så gärna bli normalviktig, men jag var inte så bestämd eller egentligen inte så motiverad när jag klev in på Xtravaganza första gången. Men jag ville.
Sedan löste sig det andra på vägen. Det låter kanske konstigt, men jag fick ju alla redskap jag behövde på vägen för att sätta upp mitt mål och hur jag skulle nå dit. så för mig var vilja att förändra första steget. Varför jag ville det är ju en annan fråga som jag berättat om tidigare.
Så för att sammanfatta om man kan hjälpa en överviktig att bestämma sig så tror av att svaret är ja, om förutsättningarna är rätt, men utan åtminstone en vilja hos den överviktiga så kommer det in gå.
Nu är jag jätte nyfiken på vad ni tycker?
Med vänlig hälsning,
Jenny
