Okt 202011
 

Nu kanske ni tror att jag slängt omkring massor av komplimanger idag som utlovat, men så blev det inte. Kanske mest för att jag knappt träffat några människor idag.

Nästan hela kontoret är på mässa så det var så tomt på jobbet idag. Lite skönt för man kunde jobba lite ostört med det man tänkt, men därför få folk att ge komplimanger till. Dessutom måste man ju mena dem, så man kan inte bara strö komplimanger omkring sig för sakens skull!

Nej, dagens stora snackis är min nya handväska. Jag har varit på jakt ganska länge nu. I över en månad i alla fall. Varit och klämt och känt och funderat i alla möjliga butiker.

Jag hittade en för ett tag sedan, men jag tyckte att den var för dyr. Men ni vet hur det är när man hittar något man gillar och sedan försöker hitta något annat som ska vara lika bra och fin, men vara gratis. Det är ju näst intill omöjligt. Ett par andra väskor har varit ok, men inte så att jag kände kärlek.

Men så idag bestämde jag mig klart att jag är värd en väska som håller. och jag är så glad! Jag vet att man inte kan köpa sig lycka, men lyckan kom i alla fall idag i form av en väska.

Titta på den!

20111020-160801.jpg

Åh, vad jag gillar dig väskan.

Inte nog med att den är snygg, den är funktionell också. Så min make kommer älska den! Eller kanske inte när jag berättar vad den kostar, men vi kanske ska vara tysta om det 🙂

Nä, ärligt så var den inte så dyr, men för mig som köpte min senaste handväska på Gkås för 129:- så var den lite dyrare. Då vill jag lägga till att anledningen till att jag behöver en ny är att min billiga Gekås väska gick sönder ganska snabbt efter inköp. Så vi kan väl vara överens om att billigast inte alltid är bäst?

Men vet ni, ibland behöver man belöna sig själv med en pryl. Saker ska inte göra en glad, men ibland så är det härligt att få köpa något till sig själv och verkligen få vara glad.

Så nu jag tänker jag inte ursäkta mig mer utan bara säga ”Jag gillar dig väskan”.

Hej hej
Jenny

 Inlägg av kl 15:21
Okt 172011
 

Så har ännu en helg svischat förbi. En mycket trevlig helg, full med Mental näring och kanske lite för mycket av den ogoda Energin…

Fredagen började jag med att ge mig på ett försök att få bort min gråa hårfärg och min halvsnygga utväxt. Man är aldrig så läcker som i en frisörstol…

Jag har äntligen hittat en frisör som gör mig glad. Kanske för att hon har det vackra namnet Jenny… Nä, det är mer troligt att jag gillar henne för att hon har samma typ av hår som jag så hon vet vilka problem och utmaningar mitt hästhagelsår innebär och hon är väldigt duktig.

Jag hade en vild idé om att bli rödhårig, men hon sa att vi kunde blanda in lite röda slingor i det blonda och ta det lite långsamt och inte göra något galet på en gång. Hon försäkrade mig om att jag inte skulle se ut som en polkagris heller, något som jag kanske inte rikigt litade på förens jag såg resultatet.

Jag gillar det, det blev en bra färg och utväxt och grått hår syns inte så långt ögat kan nå. HURRA!

Lördagen hade jag och dottern lite egen tid tillsammans. Det är alltid mysigt tycker jag och på kvällen var vi bjudna på en Musikfest. Alla fick ta med sina instrument och spela om man ville. Alla tog även med sig mat så att det blev ett riktigt knytis kalas. Fast FAAN, vad mycket god mat det fanns.

Dessutom blev det ett lika stort efterättsbord lite senare. Plus att det kanske blev ett par glas med vin också…

Det var i alla fall en mycket trevlig kväll, och medelåldern var väl lite högre än vad vi brukar gå på. Vi satt liksom vid ungdomsbordet, och det var ju länge sedan kan man säga. Däremot något som slog mig också när vi satt där och som handlar om olika generationer är hur olika man ser på mobiltelefoner.

När jag är på middag/ fest med mina vänner så kan jag lova med 100% säkerhet att alla på festen vid något tillfälle tar upp sin telefon för att kolla SMS, samtal eller visa något på telefonen. Eller har jag fel? Det är appar hit, eller en bild man bara MÅSTE visa.

På denna fest kunde jag inte se någon flippla med telefonen och det var ganska skönt. Det kändes som de faktiskt njöt av de som de höll på med. De försökte inte hänga med vad någon skrev på Facebook tidigare, eller vara orolig att man missat något dö viktigt SMS. En mobil fri kväll där alla njöt av att vara där, just då!

Ett litet avsteg på berättelsen, men ändå en iakttagelse från livet 🙂

På kvällen när jag kom hem fick jag i alla fall lida för att jag åt för mycket. Jag mådde så lilla och var svullen som jag minst var i sjätte månaden. Usch, onödigt, men det blir så ibland, och nu kommer det dröja innan jag gör om samma misstag! Som sagt ingen ångest heller, bara ett konstaterande att jag kanske inte gjorde bra val.

I alla fall, min söta familj lät mig sova på söndagen, och jag gick inte upp förens till kl 10.00. Underbart och välbehövligt!
På eftermiddagen skulle dottern på markeradkalas hos en kompis. Pinsamamamma som man är ser jag också chansen att få klä ut mig.

Jag blev en diskobrud. Dottern tyckte att jag skulle ha på mig en french maid dräkt med nätstrumpbyxor, som jag hade i lådan till en möhippa, i fall ni undrade varför en sådan dräkt låg i min låda…

Jag kände bara att det kanske inte var rikigt rätt forum…

Efter lördagens matorgie blev det inte några utspel på kalaset trots att tillfället erbjöds. Det var inte heller så svårt att låta bli.

Så det var en fartfylld och roligt helg, men nu är det måndag och vardagen gör entré. Spännande att se vad veckan bjuder på.

Ha det!
Jenny

 

 

 Inlägg av kl 16:40
Okt 132011
 

Jaja, vad ska man äta till middag idag?

Det frågan har ni väl aldrig ställt? Det har nämligen varit den frågan vi ställt oss varje dag. Dessutom bor vi på landet och om man inte planerar är det ännu svårare att få till det.

För ungefär 6 veckor veckor sedan började vi beställa hem matkassar från Middagsplan. Kassarna kommer varannan söndag laddade med mat och nya recept med middagsplan.

För oss räcker det att få 5 rätter för ibland orkar man inte vara super duktig i köket, men det är väldigt många bra recept och det är riktigt goda recept. Dessutom så har vi småätare i familjen så alla rätter räcker till matlådor dagen efter. Barnen kanske inte är lika glada, för de vill gärna äta köttbullar och makisar varje dag…

Idag stod Pippipannkakor och äpplesallad med russin och Walnötter på menyn.

Sonen var så glad för att det var pannkakor! Däremot blev han lite ledsen/ arg  när han förstod att det var bacon och morötter i en ungspannkaka…

Lika ledsen blev jag när jag lagade maten då man skulle riva en lök…

Maken tyckte jag såg ut som en tvättbjörn. Visst har han rätt?

Jag tycker i alla fall maten var god och min finsmakande lilla tjej gillade den faktiskt också. Kanske för att det var bacon i. Sonen fick kväljningar och valde att äta mackor. Well, man kan inte göra alla lyckliga.

Det smakade faktiskt lika gott som det ser ut…

Så om du fastnat i det dagliga hjulet av samma mat, så kan jag verkligen rekommendera detta.Det är skönt, gott och roligt och man blir inspirerad.

Dessutom är allt som får en bort från köttbullar och makisar en vinst…

God mat!
Jenny

 

 

 

 Inlägg av kl 18:57
Okt 132011
 

Ett par gånger har jag skrivit om att jag lärt känna min kropp ganska väl under min xtravaganzaresa. Jag hör den på ett annat sätt.

Uppenbarligen inte när den är sjuk då jag antagligen vill ignorera den, men jag känner om jag är hungrig eller om jag vill äta av en annan anledning än hunger, som oro eller stress.

Just denna vecka känner jag min fläbbig och svullen och inte alls så läcker. Dessutom är jag lite gnällig och blir irriterad på minsta lilla grej. På dessa underbara känslor och egenskaper har jag varit rent ut sagt hungrig och godis sugen som en tossig tok. Jag varken vill eller har lust att inte bejaka detta.

Så varför är det så nu då? Lyssnar man lite på kroppen så är det ganska tydligt att den tristaste veckan på månaden närmar sig och att det helt enkelt är kvinnorelaterat. Lykos alla män som slipper detta! I och för sig har de nu inte heller något att skylla på 🙂

Så när man vet varför blir det också lättare, att för det första inte få dåligt samvete och för det andra tackla det på ett annat sätt.

För det kommer bli bättre. Så enkelt är det och jag vet att under morgondagens vägning kommer jag lika runt ett kilo över min vanliga vikt. Då jag samlar på mig vätska på ca 1 kg varje månad vid denna tid.

Insiken gör att det blir lättare att inte få panik helt enkelt.

Tidigare så hade jag säkerligen perioder som detta då jag åt för mycket och gav in för sockerkraven, men skillnaden var att jag ofta kände mig misslyckad då jag inte klarade av att säga nej. Då åt jag kanske ännu mer, för det kändes som det ändå inte spelade någon roll.

Därför är det viktigt att lära känna sin kropp, för det blir ju lättare att inte få dåligt samvete över en del saker som är svåra att jobba bort.

Nu är det ju inte heller så att jag någonsin bejakar kroppens sockerkrav med att äta en hel chokladkaka som jag kunde göra förr. För man kan ju inte heller säga att nu är det PMS så jag får äta allt jag vill. HURRA!

Nä, så är det inte för man går ju upp i vikt oavsett hur man känner sig inom ords, men om jag tar en bit mörk choklad eller om något annat slinker ned så känner jag inte att jag har dålig karaktär och är misslyckad. Jag valde bara att göra så här denna gång.

Om jag väljer att ta en underbar bit mörk choklad och gör det valet då ha jag också rätt att njuta av det och inte ha dåligt samvete.

Det är i det vardagliga livet som jag märker förändringen i mina tankar. Att det hänt något och det gör mig så glad, att jag inte är arg på mig själv.

Tacka kan jag göra den Mentala träningen för utan den hade jag inte varit där. Jag lyssnar inte lika ofta som jag gjorde under helfarten. Då lyssnade jag varje kväll i nästan 15 veckor. Det var en stor del av viktminskningen och är verkligen unik.

Men även om jag inte lyssnar lika ofta så hör jag det. Budskapet har gått in.

Så min fråga till dig, när lyssnade du senast på den Mentala träningen?
Jenny

 Inlägg av kl 06:53
Okt 102011
 

Min helg var så bra så. Jag och maken hade blivit inbjudna som fotografer och vittnen till ett hemligt bröllop.

Vi började morgonen med att lämna av barnen hos min söta kusin Åsa, för att de sedan skulle bli upphämtade av mina snälla föräldrar. Så lite logistik med det var det värt.

Sedan körde vi till slottet där bröllopet skulle vara.

Det var ju strålande väder, om en lite kallt, men det stoppade inte mig från att sitta och sola och till och med lyckas se ut som en diva i höstsolen…

Härligt var det även om det var lite jobbigt att se alla hurtiga stockholmare som var ute och sprang som tossiga tokar…

Det var verkligen en lyx att få vara med och dela deras stund. Det var ju bara paret, deras lilla dotter, vigselförättaren och maken och jag.

Det blir väldigt intimt och nära när man är så få, men lite dåligt samvete får man för man tänker på alla vänner och deras familj som så gärna hade velat vara där och dela stunden, men jag är glad och tacksam att jag fick vara med.

Eftersom deras vigsel var lite hemlig kommer jag inte lägga ut bilder på dem, även om jag vet att många där hemma vet om det nu.

Men lite fina bilder ändå…

Buketten var också vacker, precis som bröllopsparet!
När vi var ute och fota så fick jag även vara lite barnvakt, men jag undrar om jag var en bra barnvakt? Av bilden att döma så kanske hon var mer rädd för mig än glad…

Det var i alla fall en underbart stund och efter bröllopet åkte maken och jag en sväng till Pampas Marina och åt lunch på Sjökrogen och fick stjäla en egen liten stund bara han och jag.

Mysigt var det i alla fall och trots att det var buffé så tror jag att det gick bra.

Resten av helgen blev det inte så mycket av. Vi hade bestämt att vi skulle göra massor av saker på söndagen, bygga och städa ute och städa inne och hej och hå vad vi hade planerat.

Vi byggde inredning i en garderob och sedan var vi nöjda och hade inte lust med något. Jag ville inte ens ta av min pyjamasen och gjorde liksom om den till ett mysset för att känna mig lätt och ledig.

Inte ens middag orkade vi laga så när vi handlade passade vi på att äta på Max. Det går faktiskt att göra bra val där. Jag tar alltid kycklingburgaren, bönnorna och en ramlösa. Jätte gott och känns som ett bra val när man är lat.

Sedan åkte vi hem och gjorde mer av ingenting för att somna vid strax innan 22.00.

En ganska trist dag helt enkelt, men precis vad min kropp behövde. Det är så full fart på alla plan nu att en dag som detta var välkomment!

Hoppas ni också fått återhämta er?

Jenny

 

 

 

 Inlägg av kl 19:01
Okt 062011
 

Ett av de mest egoistiska valen jag gjort i mitt liv var att gå med i xtravaganza.

Jag är en person som ofta tänker på andra och har svårt att säga nej och vill att alla ska vara nöjda och glada och få som de vill.

Det sliter ganska mycket att vara så och man glömmer bort sig själv och ibland känns det som man dras åt alla håll för att inte göra någon besviken.

Så när jag valde att gå med i xtravaganza så innebar det att jag skulle lägga tid på mig själv. Att satsa på mig och göra något som inte bara skulle få mig att gå ned i vikt jag skulle också förändra mitt sätt och mina tankar, något man bara kan göra om man investerar tid i sig själv.

Jag kan säga att det är svårt att hitta tiden till sig själv och göra det som krävs. Man får jobba på det och tror ni att jag tycker det var värt det? Klart det var för tid investerad i sig själv ger ju tillbaka en starkare och gladare Jenny, och som en bonus 30 kg lättare!

Nu är jag mitt inne i livet igen och jag har inte xtravaganzamöten på samma sätt och går inte till mitt center lika ofta, för nu är jag mitt i vardagen då alla redskap jag lärt mig ska fungera.

Jag tycker jag klarar mig bra med allt jag lärt mig, men jag är fortfarande dålig på att vara ego. Jag är dålig på att sätta mig själv i första rum. Helt enkelt. Jag har svårt att säga nej.

Då kom jag på att när jag var överviktig så bestämde jag mig för att nu måste jag göra något åt min övervikt. Nu får det vara nog. Jag vill inte se ut så här längre. Då lyckades jag. För jag ville verkligen vara normalviktig.

Så varför lyckas jag inte med att säga nej och vara mer ego? Kanske det är så enkelt att jag inte bestämt mig för att jag vill säga nej? Jag gillar att säga ja, och jag vill inte välja bort saker för jag verkligen tycker att saker är roliga.

Dessutom gör det ont att veta att om jag går och tränar en kväll eller går på teater eller något som ger mig glädje så innebär det att jag väljer bort barnen. För de kvällarna sover de innan jag kommer hem. Så att sätta sig själv före sina barn är galet svårt, om inte omöjligt för mig. Det dåliga samvetet gnager och jag kan inte ens njuta.

Så hur kan jag vara mera ego och vill jag vara det och kan jag lyckas utan att få dåligt samvete?

Jag känner att jag faktiskt lyckas ibland och att jag stjäl stunder för mig själv. Som igår då jag jobbade hemma. Solen sken och det var en strålande dag. Då tog jag en lunchpromenad med härlig musik i lurarna och ingen telefon med mig. Härligt och ego och som gav mig energi. Ett bra beslut att satsa på mig själv.

För det är ju resultatet av att man satsar på sig själv, att man ofta mår bra efteråt. För även om en tjejkväll är underbart och ger massor av energi så tror jag att vardagliga stunder är ännu viktigare för att ladda upp batterierna snabbt och skapa guld kant på livet.

Så jag jobbar på att bli mer ego och sätta mig själv i första rummet för jag tror att alla runt omkring mig tjänar på det, men det är svårt för den lilla rösten som inte vill göra någon besviken eller som bara ropar JA utan att jag hinner med är svårt att kontrollera, Det är min nya personliga utmaning.

Hur gör ni? Är ni duktiga på att planera saker för er själva och säga NEJ? Tips och idéer tas gärna emot!

Nu är jag på väg hem till min lilla familj och bli firad på namnsdagen som jag glömt bort tills pappa grattade mig i morse.

Maken berättade på engelska, antagligen för att barnen inte skulle förstå 🙂 att de planerat en överraskning så jag skulle komma direkt hem. Så jag hoppas på överraskande pussar, kramar och teckningar från min familj. Eller maken behöver kanske inte ge mig en teckning, men en puss och kram tar jag gärna…

Ha en bra kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 16:30
Okt 042011
 

Jag åkte ju iväg på en jobbresa till Amsterdam igår. Tidigt blev då då jag gick upp 4.30.

Det är ju inte heller bara att åka, man ska ju jobba och vara kreativ. Så det var en härlig och spännande dag och jag fick lite nya vänner…

20111004-170419.jpg

En riktig kille i min smak…

På kvällen hade vi en liten timme ledigt som vi tog tillfället i akt och tog en liten tur runt i det vackra Amsterdam.

20111004-170625.jpg

Oj, vad vi gick. Vädret var helt underbart! Det var galet med cyklar överallt! Inga hjälmar desutom. Det är det nämligen inte lag på. Så små bebisar satt i typ cykelkorgar utan hjälmar. Jag vet att vi svenskar är extra nojjiga med det ser verkligen lite läskigt ut.

Som sagt det är väldigt vackert i Amsterdam. Allt vatten som ligger insprängt mellan de gamla husen. Båtarna som tuffar förbi med folk som njöt av det varma vädret.

20111004-171026.jpg

Det var till och med så att man blev lite crazy glad av vädret! Riktig Mental näring en måndag…

20111004-171251.jpg

Sedan blev det middag på en indonesisk restaurang. Oj, vad gott de var. Var det nyttigt? Nej. Försökte jag göra bra val? Nä, egentligen inte för jag hade bara ätit youghurt till frukost och mackor till lunch, plus lite marängpaj. Så jag var vrålhungrig. Så där att man nästan håller på att smälla av.

Det var så gott och spännande smaker, men jag passade mig för det som var starkast.

20111004-171641.jpg

Så det blev inte bara en trevlig dag utan också en trevlig kväll.

Justja, kom på att jag inte bara nöjde mig med maten. Jag åt även en indonesisk grön pannkaka med vaniljglass till efterrätt. onödigt? Jajemen! Var det gott? Ja, det var ett perfekt avslut på en underbart god och trevlig middag!

Kvällen avlsutades med en prommenad i den varma sommRnatten, tro det eller ej. Det var sjukt varmt och folk var ute och sprang och spela boll inparken fast den var 10 på kvällen.

Det var verkligen bums i säng för det var tidigt upp idag igen för jag hade en kurs som jag skulle gå…

Full fart!

Men nu är jag på väg hem och ska gosa med mina små älsklingar.

Ha en bra kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 16:24
Okt 022011
 

Jag har varit  ganska sliten och lite trött. Det är mycket nu som man säger…

Så helt naturligt har det inte blivit så många egna stunder, vilket jag vet är så viktigt för att ladda batterierna för att börja gå på tomgång kan vara riktigt dåligt.

Igår hade en vän öppning av sin utställning på Waldemarsudde och även om det är långt, så valde jag och maken att åka in.

Det kan ju erkänna att egen tid och kultur är något som sällan ägnas tid åt. När jag var yngre så var det en stor del av mitt liv. Mycket teater, musik och dans och konstutställningar.

Så det gjorde mig extra glad. Dessut5om var det tyst i bilen så maken och jag hann prata med varandra utan att bli avbrutna och tappa tråden.

Vi fick till och med en p-plats ute på Waldemarsudde och kom i tid!

Anders Sandström, som skulptören heter berättade ett par av sina fantastiska minnen från resor han gjort och som varit grunden för hans konstverk.

Han avbildar djur, inte i flykt ett i storslagna slagsmål utan alla djuren ser så fridfulla utså man vill bara klappa djuren.

Här kommer en bild på Anders och jag framför en av mina favorit skulpturer.

Jag ser kanske inte lite fridfull ut som djuren, men det var härligt att gå runt och titta. Dessutom var det ganska skönt att inte oroa sig för att barnen skulle röra något eller försvinna.

D

Det var ju dessutom en fantastisk dag på Djurgården igår så efteråt satte vi en sväng utanför och njöt av solen och den vackra höstdagen.

Det var synd att bänken var så stor, annars hade den fått följa med mig hem…

Efter denna sköna stund tog vi oss in till stan och gick på Vapiano för att unna oss italiensk kärlek. Oj, vad gott det var! Åh, vad jag njöt!

Jag åt Oxfilépasta, ett glas vin, en latte och så delade jag en Pannacotta med maken.

För er somk går på helfart nu,så vet jag vad ni går igenom. När jag gick på soppan i 15 veckor så trodde jag aldrig att jag skulle få njuta av sådant igen, men det är så här livet är.

Jag valde att äta en drömmiddag. Det händer verkligen inte varje dag och jag kan lova att jag njöt av alla mina val. Så tänk på det, är det tufft idag så kommer ni en dag kunna njuta av riktigt god mat.

Det var dessutom jätte mysigt att få lite egen tid med maken då det känns som det var länge sedan. Det är väldigt viktigt, men det kommer alltid i sista hand av alla måsten.

Så en häörlig dag full med Mental näring, och lite extra god Energi 🙂

Nu laddar jag upp inför en ny arbetsvecka som börjar med en resa till Amsterdam kl 7.35 imorgon. Så tänk på det när ni vaknar imorgon bitti, att då är jag redan på Arlanda…

Ha en bra vecka så hör jag av mig när jag kommer hem.
Jenny

 

 Inlägg av kl 15:37
Sep 292011
 

Well, nu skulle man kunna önska att rubriken syftade till vuxenaktiviteter, men så är tyvärr inte fallet.

De senaste nätterna har min lilla son dundrat in på natten. Något som han aldrig gjort tidigare. Inte ens som bebis. Dottern har vi blivit av med sedan en tid tillbaka då hon ofta smög in som en liten indian. Man hörde henne eller såg henne inte. Plötsligt låg hon bara där på morgonen. Så maken och jag var nöjda över bara vuxna ägde sängen igen om ni förstår vad jag menar.

Men jag tror min lilla kille drömmer mardrömmar för han har plötsligt blivit lite mörkrädd och det är mycket tankar om kommer fram. Så det är klart det är ok att han komma in, men det blir lite trångt. Dessutom gör han så mycket tossiga grejer. Han är verkligen inte en liten indian utan snarare och bulldozer. Han Låter jätte mycket, skrattat, snarkar, knakar i lederna och framförallt försöker han med alla medel ta över min kudde. Om inte detta var jobbigt nog så brukar hans kroppsdelar okontrollerat hamna överallt.

Så det blir inte en god natts sömn så att säga…

Som grädde på moset tyckte vår katt, utsäkta språket, jäkel, att det var jätte läge att joina sängcirkusen vid 4.30. För jag vet inte hur hon tolkar mina signaler, men inte var det gosa med en katt jag ville. Så jag försökte putta ned katten på golvet samtidigt som jag försökte behålla min kudde.

Jag skojar inte, kanske 20 ggr puttade jag ned katten från sängen som kom upp igen och igen bara för att kliva fram till mitt annsikte mjaua och buffa på den.

Dessutom får jag en mental föreställning om alla fästingar hon lämnar på min kudde…

Så här i efterhand så kanske katten ville ha mat och inte alls gos, då skålen var tom när jag gick upp på morgonen 🙂

Sedan ser man också tiden ticka och ticka och man blir ännu mer stressad för snart ska jag gå upp och vara pigg och då blir det ännu svårare att koppla av.

Så precis innan jag stänger min ögon konstaterar jag att jag kommer får jag sova en timme till och tänker att jag kommer vara på pissigt humör idag.

Så ringer klockradion och det är Adele som spelar ”Set fire to the rain” och det var inte alls så illa att vakna. Att ligga där och vakna till en rikigt bra låt. Börja dagen med Mental Näring, som verkligen musik är för mig. Så det blev inte så illa som jag trodde.

Så trots min nattliga sängcirkus så blev det en bra morgon.

Nu får jag bara planera för hur jag ska undvika ännu ett cirkusnummer i natt…

Ha en bra kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 16:21
Sep 262011
 

Just nu känner jag mig ganska sunkig. Alltså inte skitit och så, utan hel och ren är mottot. Däremot det där lilla extra. Att man fixar sig lite och tar på sig lite snygga kläder och fixar håret, sminkar sig. Det man kallar piffar sig…

Jag kom på detta när jag förra veckan köpte en klänning som jag älskade och ha på mig. Inte bara för att den var snygg, utan för att det var så skönt att man bara behövde välja ett plagg! Det var så snabbt och enkelt att välja. Hur lat är man då?

Kanske att jag också gillar bekväma kläder lite för mycket 🙂

Dessutom var jag hos frisören senast i maj, så utväxten är inte heller så läcker. Igår konstaterade min son att jag har svart, blont och vitt hår… Precis så som det ska vara 🙂

20110926-201654.jpg

Dessutom ganska glamorös i mina läckra handskar. Ni ser en riktig piffig tjej framför er!

Men jag kom på att även om jag kanske inte har orkar det extra lilla så är jag ju i alla fall normalviktig så jag känner mig ganska nöjd ändå.

När jag var överviktig och hade en period som denna så mådde jag dåligt för allt bara kändes värdelöst. Så känns det inte nu, utan jag tänker mer att nu kanske det är dags att satsa lite på mig själv och så gör man det och då blir liksom inte vikten i vägen.

Det låter lite skumt, men det känns så enkelt att göra något när inte vikten är i vägen. Förstår ni vad jag menar? Det känns som det krävs så lite för att jag ska bli nöjd och det är lätt att fixa. Ett litet frisör besök och en topp. Har man 30 kg övervikt så känns det liksom så långt bort att ingen frisyr i världen kunde få mig att känna mig piffig på rikigt.

Så nu börjar en liten operation i samma anda som ” Free Willy” nämligen ”Rädda trötta mamman” för att skapa lite extra guldkant i vardagen.

Imorse var jag därför ute och promenerade med lite musik i lurarna och kände mig lite härligt fokuserad och att jag gjorde något för mig.

Dessutom bjöd dagen på lite nagelvård och det kändes riktigt lyxigt och snyggt!

20110926-202458.jpg

Kan jag bara hitta lite tid och en frisör som kan få bort min snygga utväxt så kommer jag känna mig lite pigg och fräsch och full med energi.

Kvällen kommer även bjuda på lite levande ljus, lite inpackningar och en anniktsmask. Lite Jenny tid i en galet stressad vardag. Åhh, vad lyxigt det låter.

Så det ska jag nog göra nu, men jag måste bara få berätta en liten gullig historia för den rikig världen.

Idag står jag i köket och kommer på att min köksrengörare finns på övervåningen. Jag ropar på min dotter för att se om hon vill vara så snäll att komma ned med den. Det vill hon inte, för hon är inne i åtta års trotsen. Ja, jag vet att det inte finns något som heter det, men alla trotsåldrar verkar följa min dotter. Min son ropar glatt ”mamma jag kan göra det, för att du frågar så snällt” sedan kommer han och lämnar den samtidigt som han säger” man hjälper dem man älskar”.

Mamma blir glad, men jag hör hur dottern kokar däruppe på sin söta smöriga lillebror. Så jag tackar honom lite försiktigt för att undvika ännu en melt down.

Så lite en liten annsiktsmask kommer sitta bra nu…

Ta hand om er!
Jenny

 Inlägg av kl 19:48