Dec 102010
 

Idag var det en nervös Jenny som klev upp på vågen. Två julbord på en vecka, heja, heja!

Det gick i alla fall bra. 71,3 kg blev siffran. Så fortfarande inom ramen, nämligen 70-71. Skönt! Nu har jag dessutom inga fler julbord inplanerade förutom självaste julafton.

Idag när jag gick till tåget så gick en riktigt överviktig kvinna framför mig. Hon hade kanske 50 kg för mycket och hade svårt att gå. Dessutom så gick hon och rökte. Hon kan ha varit 40 år gamal, alltså ganska nära mig i ålder.

Då får jag nästan en känsla att jag vill säga till henne. ”Gör inte så här emot dig. Gör en förändring innan du tar livet av dig själv!”

Självklart skulle jag i verkliga livet säga så till en främmande människa som troligtvis skulle tycka att jag är en idiot som inte ska lägga mig i.

Jag kan själv irritera mig på folk som vill ”frälsa” en. Det gäller egentligen allt. Jag anser att jag är en bra lyssnare, men när någon försöker tvinga på mig ett budskap så slår jag bakut!

Så därför försöker jag inte göra det samma med xtravaganza och ”frälsa” andra. Däremot så är jag jätte glad när någon frågar mig om råd eller vill veta hur min resa varit. Då berättar jag gärna hur bra det fungerat för mig, men jag skulle aldrig vilja att någon känner att jag prackar på dem något för det här är ju min upplevelse och den stämmer ju för mig.

En lång utläggning om varför jag inte sa något till den överviktiga kvinnan på perrongen.

Det som jag lämnades med i stället är ”Undra hur många år jag lagt till på mitt liv genom att gå ned i vikt och röra på mig?”. Det vore kul att få en siffra om att du har nu lagt till 10 extra år på ditt liv.

Klart saker kan hända ändå som man inte kan förutspå, men man skulle vilja veta hur många år 30 kg och en sund livsstil är värt?

Ellen här på bloggen har gjort något test som visar ens ”riktiga” ålder. Det kanske jag skulle prova.

Jag får återkomma med ett svar, kanske det  blir svårt att berätta  hur gammal jag kommer bli, men kanske vad min ”riktig” ålder blir.

Ni får ha en jätte bra helg så hörs vi!

Jenny

 Inlägg av kl 20:21
Dec 092010
 

Senast jag skrev var jag ju lite av en vild kanon och var väldigt sugen på att äta diverse saker. Tack och lov så gjorde jag inte det, men det var jobbigt nog att känna att man vill vara onyttig, eftersom jag inte kännt så innan.

Så jag var lite orolig inför gårdagens julmiddag. Hur skulle det egentligen gå? Vi var på ett ställe som heter Kristinehofs Malmgård som var från 1700-talet.

En rikigrt gamla byggnad där man bjöd både på Bellman och ett julbord som det skulle sett ut på 1700 talet.

Jag tycker att julbord är svåra att avgöra om man ätit för mycket. Jag tog om 1 gång. Totalt fick jag nog i mig 2 potatisar och mest lax. För det kan jag inte ens säga hur mycket jag åt av.  En av mina smala kollegor sa att hon tagit om 4 eller 5 gånger. Det lät mycket, men om man lägger lite varje gång så blir det kanske samma?

Jag var i alla fall nöjd och eftersom jag tog det ganska lugnt så hann maten sjunka och jag upptäckte att jag var mätt och det vet ju alla är ett tecken på att sluta äta, så det gjorde jag.

Däremot så fanns det ju ett dessert bord som blev lite uppvaktat av mig, men ärligt så var det inte så mycket som tilltalade mig.

Detta fick jag ihop:

Dessutom så var ”bakelsegrejan” inte riktigt god så den tog jag bara ett par tuggor av. Gamla Jenny hade ätit den ändå, vara sig den var god eller inte. Ris a la Maltan som vanligtvis är min stora kärlek, var inte heller så mycket att hurra för.

Så jag åt 1 liten tomte och två tryfflar och var helt nöjd med det.

Fast förstås, nu låter det som jag skötte mig så exemplariskt. Det gjorde jag ju, men det blev, öl, vin, nubbe och baileys också och alla vet att även om det ser oskyldigt ut så är det massor av kalorier.

Kvällen bjöd även på lite Bellman och det var fint och ett roligt inslag och framför allt annorlunda.

Dessutom bjöds det på en hel del fniss, prat och roliga historier så det är bara att vara nöjd med en riktigt bra kväll på det mentala planet också. Bonusen var att jag inte var sjukt mätt utan lite lagom mätt. SÅ är det inte ofta jag känner efter ett julbord…

Däremot återstår det att se på fredagsinvägning hur 2 julbord påverkar vikten. Håll tummarna så återkommer jag, kanske, om jag inte skäms…

God kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 22:07
Dec 072010
 

Det började redan i morse på väg till jobbet. Tanken att det vore gott med en frukost från Coffe house. kanske en juice, latte och en grov scones. Men jag resonerade med mig själv att det inte hörde till en tisdag och att det var som jag försökte resonera med mig själv att jag var värd det. Och ni alla vet att man aldrig ska äta för att man är ”värd” något. För mig är det vikigt att inte se mat som belöning.

Jag tog mig till jobbet, utan att passera coffe house. Så jag var nöjd med mitt val med gröt till frukost.

Hade tyvärr ingen keso så till mellis blev det en halv banan och några nötter. Kanske detta var dagens misstag så här i efterhand.

Sedan kom lunchen och idag hade vi besök på kontoret så vi gick och åt. Idag blev det MacDonalds. Jag är ju inte där så ofta alls. Kanske varit där 2 gånger sedan januari. I alla fall så valde jag med omsorg. Det blev en bönburgare, morötter och en ramlösa. Dessutom åt jag 1 pommes från mina kollegor…

Det gick ganska bra att göra valet, men jag var faktiskt ganska hungrig när jag kom tillbaka till jobbet, och sugen. Jag brukar ju inte vara sugen, men idag var jag såååååå sugen på att äta något fett.

Vid 14.00 så tog jag en kopp kaffe och en pepparkaksbar och det hjälpte verkligen, men idag hade jag nog tagit en bulle om någon bjudit mig. Turligt nog bjöd ju ingen. I vanliga fall äter jag mellis vid 15.00 så det blev lite tidigare idag.

Problemet var när jag kom hem. Då var jag igen jätte sugen och medan jag lagade mat så åt jag lite nötter och lite ostar som jag hittade från helgen. Inte bra! Småäta är verkligen inte bra.

Dessutom lagade jag en pastarätt från det kylen bjöd på. Det blev en ost, parma och grädd sås till färskpasta.

Det var jätte gott och något som jag verkligen ville ha, men det är ju inte direkt nyttigt någonstans.Jag jobbar ju på att inte ha dåligt samvete och jag tog bara en portion, men det var kanske inte den bästa rätten att svänga ihop.

Hmm, varför är jag så sugen just nu? Jag vet att min kvinnliga cykel påverkar mig mycket och nu är det den tiden på månaden då jag inte riktigt kan kontrollera mig själv, eller då det i alla fall är svårare. Har ni tips på vad man gör då?

Imorgon är det julbord med jobbet så förhoppningsvis har jag en starkare karaktär imorgon…

Ha en bra kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 19:21
Dec 062010
 

Så var det måndag och jag kan lägga en mysig och fullspäckad helg bakom mig!

Fredagen började med en 3 rätters middag med grannarna och deras söta lilla bebis 5 veckor gamla. Det var gott och trevligt, och det är verkligen lyxigt att få gosa med någon annans bebis, men sedan lämna tillbaka dem när det är dags för natt…

Men usch, vet ni vad som hände. Jag fick faktiskt lilla Elis, som sötnosen heter att somna och när jag satte mig i soffan skulle jag försiktigt släcka lampan så att den inte lös i hans ögon. Smart Jenny lyckades få ned lampan över lilla bebisen. Han blev så rädd och jag blev så rädd. Det sånt man har ångest för ska hända, som aldrig brukar hända. Så nu går jag under namnet den elaka grannen med lampan…

På lördagsmorgonen så var min familj den bästa i världen. Mina små ögonstenar bråkade inte alls vilket resulterade i att jag sov till 10.30! Det är ju galet! När fick man göra det senast? Det var i alla fall helt underbart och även om jag var utvilad så känns hela dagen lite stressig för man har liksom sovit bort halva dagen. Ahah, det var det här mamma menade med att man sov bort hela dagen när man är tonåring. Man gjorde ju faktiskt det. Är jag kanske vuxen nu?

Lördagen var i alla fall supertrevlig. Min makes jobb var så snälla och bjöd alla sina anställda med respektive på julbord. Så kvällen började hemma hos oss med lite glögg och ett fint fackeltåg till julbordet.

Det var faktiskt väldigt vacker, och inga bilder kan beskriva det. Det är vitt, kallt och stjärnklart och alla bär på en varsin fackla med eld. Riktig Mental Näring och lite julstämning.

Sedan vankades det som sagt julbord, lite av en utmaning kan man säga då det verkligen finns så mycket gott!

Julbordets överraskning var en så galet god Västerbottenpaj. Den var lite oväntad på julbordet, men verkligen välkommen. Den passade till mycket och dessutom var just denna bland de godaste Västerbotten pajer jag ätit.  Du undrar om den var nyttig? Nä, ingenstans faktiskt!

Nu erkänner jag att jag för julbordet bestämt mig för att ta det som jag vill ha, men försöka lyssna av kroppen när den sa till att den var mätt. Det blir ju ändå ganska bra. Fisk och kokt potatis är ju inte det värsta man kan äta och när det var dags för varmrätterna så hörde jag min kropp säga att nu får du sluta Jenny för nu är du mätt och fyller du på mer så kommer du må illa och bli övermätt. Så jag lyssnade på det.

Jag och Pata framför det gedigna efterrättsbordet. När jag väl kom hit så fanns det ju tack och lova inte så mycket plats kvar, eftersom jag valde att lyssna på kroppen, men lite smarrig kokostårta, godis och ett par av efterätterna smakade jag.

Ett prestationsångestpepparkakshus! Denna är nämligen byggd efter hur gården ser ut, skalenlig. Så lite kan jag kanske skämmas att jag köpte ett färdigt som vi bara satte ihop och dekorerade…

Så jag måste säga att det var en supertrevlig och god kväll, utan ångest för att jag åt fel eller för mycket.

Söndagen var det andra bullar. Dottern var nämligen bjuden på kalas på Busborgen i Västerås. Lillebror fick också följa med. Det är så roligt med små barn. Han ställde sig redan på morgonen vid 10.00 påklädd för att vi minsann skulle åka nu mamma! Det är svårt att berätta att det är först kl 15.00 som det börjar. Så det var en lång dag för honom.

Barnen är ju duktiga och springer runt som yra höns och klättrar och har verkligen kul. Jag satt mest och drack kaffe tills min söta lilla kille frågade om jag inte också kunde leka.  Klart man ställer upp! Dessutom kände jag att det var kul att se hur länge jag orkade hänga med en 5 åring. Svaret på det är 20 minuter. Så gammal är tydligen jag… Jag vet helt slut! Inte för att komma med ursäkter, men rören är ju inte riktigt gjorde för någon som är 174 cm. Det är lite trångt och man måste ju gå ihopkrupen och det är inte helt lätt. Dessutom upptäckte jag till min fasa att jag tydligen blivit lite feg. Min lilla kille kastade sig ut i rutschkanor utan att veta hur de ser ut eller var man kommer ut. Jag ville gärna veta lite mer innan jag kastade mig in i de skumma rören. Som en bonus så tjöt jag också när jag åkte rören eftersom jag inte kunde hålla mig. Det kom liksom spontant.

I slutändan så måste jag säga att det var verkligen ”Rörelseglädje” och jag är glad att jag gjorde det. Passade även på att fråga dottern om hon skämdes för sin lekande mamma. Hon är ju 7 år och var där med sina kompisar och nu kan ju faktiskt mammor vara lite pinsamma, men hon tittade oförstående på mig och sa Nä, det är klart jag inte är.  Så det var ju skönt att hon inte skäms för sin knasiga mamma, men jag måste nog lägga till ännu…

Min dotter är en ganska stark och underbart flicka, men hon liksom andra barn har ibland svårt att berätta om hon gjort något som är fel. Det är jobbigt att prata om sådant. I går när vi skulle gå och lägga oss och låg i sängen så märke jag att hon ville berätta något. Först ville hon inte alls och  jag märkte att hon verkligen skämdes för något.  Så det var bara att vänta ut henne och tillslut kom det fram att hon på Busborgen med flit sprungit ifrån sin lillebror. Lilla hjärtat var gulligt. Hon skämdes för det! Det är ju helt naturligt för hon var ju där med sina kompisar och lillebror är det ju full fart på!

Så det var i alla fall min helg. Det blev verkligen ett långt inlägg, hoppas ni stod ut!

Ha en bra dag så hörs vi!

Jenny

 Inlägg av kl 09:06