Jan 312011
 

Innan jag började xtravaganza så drack jag i snitt 1-2 bukar cola per dag. Det var en av de största utgifterna i mitt hem och något som alltid var tvunget att finnas hemma annars så blev jag sur på riktigt.

Viss mat kunde jag inte äta om jag inte drack cola till maten. Pizza utan cola ver t ex inget vidare. Som pizzan i sig inte var nog…

Självklart har jag försökt sluta tidigare, men antingen har jag fått så ont i huvudet eller blivit så elak att jag faktiskt inte klarat mer än max 2 veckor utan. Minns speciellt ett psykbryt jag hade i Turkiet då jag inte drack på 2 veckor och började gråta och skaka och var så märklig. Fick en burk cola i handen och mådde som vanligt efter det. Det kan ju varit något annat också men jag kommer ihåg känslan av att dricka colan och det lugn som kom över mig. Efter denna upplevelse så har jag inte gjort ett riktigt ett tappert försök att sluta.

När jag blev gravid beslöt jag mig för att inte dricka cola light då aspartanet inte skulle vara bra för bebisen så jag valde att dricka vanlig cola.

Vet inte om det var ett bra val, för att jag gick ju upp 40 kg med min dotter och en del av det var ju colas fel är jag säker på.

Så min största oro var ju förstås att börja helfarten och behöva säga nej till cola. Jag hade förberett mig på att det skulle bli en kamp. Men i ärlighetens namn så var det faktiskt inte alls ett problem. Jag hade ingen abstinens eller problem med huvudvärk som jag todde jag skulle få, vilket förstås gjorde det mycket lättare.

Fast när någon öppnar en ny burk cola och ni vet det där pysljudet som blir kan få mitt snålvatten att börja rinna. Det är lite knasigt.

Så min sista cola drack jag dagen innan helfarten startade den 3 januari 2010. Jag har alltså klarat mig 1 år utan att dricka cola. Denna bedrift är nog en av de största och som jag är verkligen stolt över. Jag har verkligen lyckats göra mig av med ett beroende som jag aldrig trodde att jag skulle kunna övervinna.

Däremot så tog jag en mun när jag precis slutat helfarten bara för att se hur det smakade, och det smakade faktiskt inte bra. Sött och sliskigt. Så en mun blev det för att få mig att inse att jag inte alls saknade drycken över huvudtaget och har inte rört cola sedan dess.

Tänkte avsluta med lite matte a la högstadiet.

Jenny drack i snitt 2 burkar cola per dag. Varje burk innehöll 6 sockerbitar. Varje bukar kostade i snitt 8 kr.

Fråga 1: Hur många sockerbitar fick Jenny i sig på ett år?

Fråga 2: Hur mycket pengar spenderade Jenny under ett år på att dricka dessa sockerbitar?

Här kommer svaret:

Fråga 1: 4380 sockerbitar

Fråga 2: 5840 kr

Behöver jag säga något mer? Ärligt, det är galna siffror!  Båda två siffror! Nu vill jag att du som läser som inte tror att du kan klara dig utan cola/ läsk så är jag beviset på att du kan! Så nu utmanar jag alla läskdrickare att sluta dricka sockerbitar och tjäna massor av pengar!

God kväll!
The former coke addict…

 Inlägg av kl 21:45
Jan 302011
 

Så är man äntligen så man kan säga att man är frisk. Så jag är så glad. Prickarna är mest borta och jag är pigg och på bra humör och har orkat med saker i  helgen.

En av mina bästa vänner ska gifta sig i Valborg och i helgen tog vi en liten tur på bröllopsmässan på Grand Hotel. Det var roligt och inspirerande, nästan så att man vill göra det igen! Fast med samma man förstås, men man blir så galen av alla fina buketter och klänningar och nu har vi ju nästan varit gifta i 10 år så ett litet bröllop till? Nä, jag skulle nog inte vilja göra om det för det är galet mycket jobb, och dyrt är det. Däremot var det roligt att få följa med och titta. De hade även en show på stora scenen och det bjöds på både dans

och skönsång… Jag skulle nog säga att musik är det som kan göra skillnaden på ett bra och ett lyckat bröllop. När vi gifta oss sjöng min kör i kyrkan. Det var en otrolig maffig känsla att höra dem sjunga!

Kvällen fortsatte med fin fina brudklänningar i parad.

Ojoj, man bli liksom lite sugen på att äga en bröllopsklänning till. Fast det är ju lite begränsat hur man kan använda den. Kanske en tisdag till jobbet skulle gå?

Resten av helgen har också fortlöpt i trevlig takt. Söndagen bjöd på skridskoåkning. Jag och barnen lät maken vara själv hemma och pyssla, medan vi övade på att göra fina piruetter. Jag var säkerligen en rolig syn med mina stapplande åkningar och fina cykelhjälm, men jag gjorde det. Jag är en aktiv mamma och jag gör det för att jag vill visa att även om man inte är duktig så kan man göra sitt bästa. Dessutom är det Rörelseglädje, Mental Näring och en av mina favoriter GRATIS! För det är verkligen inte mycket som är roligt för hela familjen som är det! Så dit kommer vi åka ofta!

Detta var andra gången som sonen nämligen fick prova och åka och han är lite rädd för att prova saker han inte är säker på att han behärskar. Han var duktig och kämpa på. Han gav upp en gång, men ändrade sig så vi fick snöra på honom skidskorna igen och då fick vi upp lite fart och det var riktigt roligt!

Sedan hann vi hem en snabbis för att äta middag och sedan hoppa in i bilen för att låta lillkillen prova sin första innebandyträning någonsin. Ja, det kanske var dumt att prova två nya saker på en dag när man är lite försiktig, men jag som mamma tänkte ”All in”. Jag tror inte att det blir bättre att vänta några år när alla är så duktiga för då är det ännu svårare.

Han var så söt, jag vet inte om han gillar att man säger det, men han var så fin när han sprang omkring och frågade tränaren vad man skulle göra och han var inte oblyg för att säga till att han inte förstod. Sötst var när han kom till mig och frågade ”Vad är dribbla?” Då kände jag att vi kanske hade missat att utbilda honom i sådana saker. Både jag och maken har ju ett sportigt förflutet, men är väl inte så att vi tittar på sport på TV eller tittar på när andra spelar. Så nu får vi hjälpa honom lite…

Så nu ska maken och jag avsluta helgen med att kanske äta lite ost och dricka kanske ett glas vin och njuta av att det är måndag imorgon.

Kram Jenny

 Inlägg av kl 21:06
Jan 282011
 

Nu börjar jag äntligen ta mig upp ur avgrunden, bara för att upptäcka något ytterst otrevligt och överraskande.

Nämligen prickar över hela kroppen! Nu har prickarna spritt sig så att jag har en jämn röd ton över hela kroppen. Rikigt Fabulous skulle jag vilja säga…

Kolla här! OBS! Jag varnar känsliga läsare. Kom ihåg att det smittar inte via skärmen…

Förlåt att jag visar så otrevliga bilder, men tydligen är det inget farligt. Det kan bli så efter man varit besatt av ett virus. Man kan ha det ett par dagar så det är väl bara att stå ut. Fick på förslag att ta en kall dusch, men ärligt, hur skönt är det?

Jo, jag vet vad ni tänker. Den där Jenny är ganska gnällig när hon är sjuk. Det är rätt. Jag är väldigt gnällig och HATAR att vara sjuk. I och för sig, vem gillar det?

Det är ju bara så tråkigt och jag har så mycket jag vill och måste göra så nu vill jag tala om för min kropp att det är bästa att gaska upp sig för detta har jag inte tid eller lust med. Nästa vecka har jag viktiga möten och dessutom ska jag på Modemässan i Köpenhamn och det ska bli SÅÅÅÅÅ roligt. Känner att jag gärna vill att de röda prickarna ska vara borta innan dess så att folk inte tror att jag är spetälsk (Kan man använda ordet i den benämningen?).

Det blir första gången jag åker på CIFF som mässan heter, och jag kommer ju kunna fantisera mig själv i alla plagg jag kommer få se och det kommer vara extra roligt. Kanske kan det bli dyrt också…

Ett ganska säkert kort på att jag är på väg att bli bättre är att jag verkar ha tagit mitt onyttiga Jenny till fånga. Jag orkar tänka och göra bra val igen och inte smälla i mig en Delicatoboll istället för lunch. Skönt för den Jenny gillar jag inte, men jag har inte orkat ta hand om henne för det viktigaste har ju varit att bara ta sig igenom dagarna och få i sig energi.

Ett annat tecken är kaffe. Idag drack jag min första kopp sedan i lördags, vilket nog inte har hänt sedan jag var sjuk för över 1 år sedan. Det är ju ganska starkt, men idag smakade det väldigt bra så I’m back!

Så nu ska jag vila lite, kanske våga mig ut till brevlådan och hämta posten? Det är underbart väder ute och det bästa för att komma igång och inte fasna i sängen är att damma av sig och ge sig ut.Jag är fortfarande lite snurrig, men det känns stablit.

Ha det bra och hoppas ni mår bra!
Pricken!

 Inlägg av kl 11:03
Jan 262011
 

Tydligen har jag ingen karaktär när jag är sjuk. Jag har bara ätit onyttiga saker, som choklad, pizza och jordnötter. Men det känns som det kvittar för det har bara gällt att få i sig något. Så socker och salt har varit viktiga att få i sig.

I ärlighetens namn så var chokladen jag åt jätte äcklig! Jag vet inte vad det var för fel, men äckligt var det. Egentligen smakar ju inget bra när man är sjuk.

Jag vaknade igår morse med 40,2 grader i feber. Det kändes som jätte mycket! Nästa så man kan dö? Jag hade dessutom drömt såååå konstigt. Jag försökte sortera inlägg på Facebook både till höger och vänster, men det gick inte. Så lite konstig blir man av så hög feber. Dessutom svettas jag som en tossig tok ena sekunden för att sitta och skaka av köld den nästa. Jobbigt när kroppen inte kan bestämma sig.

Eftersom det var min 4:de dag med feber fick jag åka till doktorn som sa att jag mådde bra, eller det var inte bakteriellt så han sa att det troligtvis var influensa. Han kände igenom alla muskler och konstaterade att de var svullna.

Så jag fick åka tillbaka till doktorn i morse och lämna lite nya prover och det såg bra ut. Nu är febern förhoppningsvis på väg ned och i morse hade jag bara 38,8 så det är bara att fortsätta knapra lite tabletter.

Jag är inte så förtjust i läkare och vårdcentralen, men läkaren och systern som tog alla prover var helt underbara och man kändes väl omhändertagen. Man fick till och med flera leenden av dem.

Annat var det med hon som tar emot. Surare människa får man leta efter, och otrevlig. När jag kommer för att skriva in mig så suckar hon för att hon måste ta emot en patient. Hon ber mig sätta mig i väntrummet och jag säger att jag har med mig ett prov hemifrån som jag skulle lämna direkt till labbet. Hon svara surt att ”Ser du inte att det är flera som väntar”? Jodå, men läkaren bad mig gå med den direkt till labbet på morgonen. Men om du vill att jag ska sitta och vänta så göra jag det. Hon muttrar något om att det är väl ok.

Men varför måste man vara så otrevligt? Om hon inte gillar sitt jobb så ska hon inte sitta som ansiktet utåt för en hel vårdcentral. Nu vill jag inte att ni ska tror att detta är första gången som hon är så här och att det är det jag gör min bedömning på. Hon verkar helt enkelt inte gilla sitt jobb.

När jag kom hem efter vårdcentralen så gjorde jag en kurrerings frukost och det var det längsta jag stått på benen på flera dagar.

Det roligaste var när jag var på väg hem så mötte jag en man på parkeringen som verkligen tittade på min mössa som det lös ”Fabulous” på. Han möttes ju av detta:

Inte någon som är så värst Fabulous alls skulle jag vilja säga…

Nu har jag suttit upp länge nog och ska gå och lägga mig och vila.

Hoppas ni mår bättre än jag!
Sjukis

 Inlägg av kl 10:31
Jan 242011
 

De senaste dagarna har jag känt mig låg, lite på gränsen till en depression trodde jag.

Allt kändes tungt och jobbigt. Trots det så hade jag en supertrevlig tjejkväll hemma hos en jobbarkompis i fredagskväll. Vi spelade spel och drack vin, eller just vin drack jag inte för att jag skulle köra, men ändå. En riktigt rolig och bra kväll med mental näring och god mat.

Lisa som vi var hemma hos bjöd på en Vegan middag och allt smakade verkligen supergott, och till och med lite efterätt blev det för min del.

Det blev ganska sent så jag kom nog inte i säng förens vid 1.30. Dessutom var jag tvungen att gå upp kl 7.00 för att skjutsa dottern till genrepet inför hennes show.

Mamma och pappa kom också och vid 14.00 så var det showtime. Oh, vad duktiga de är och vilken show det var! Självklart var ju min tjej duktig för det är så alla mammor tycker om sina barn, men att se de äldre som är runt 20 år att dansa är verkligen en fröjd. Så det var verkligen en underbar show!

På kvällen kände jag mig lite sliten och kände att det mesta är lite jobbigt, men man kan liksom inte sätta fingret på vad det är.

På söndagen började det. Usch, vad jag mådde piss! Jag kämpa de på och lyckades ta mig igenom en show till men sedan kanske kroppen in handduken! Jag fick frossa och 39 graders feber och bara låg och skaka i fleecekläder i sängen. Hade galet ont i hela kroppen, alla leder bara pulserade ondska. Försökte värma upp mig med en dusch, men det är så dumt för så fort man går ur duschen så är det hemskt kallt.

Dessutom svettades jag som en liten gris, fast jag vet inte varför man säger så för grisar svettas väl inte? I alla fall så mådde jag verkligen inget vidare. Tog mig igenom Solsidan, men somnade sedan och sov konstigt hela natten. Man liksom yrar och mår dåligt!

Vaknade till en sväng på morgonen för att säga hej då till barnen. Jag är så glad att jag har världens bästa make! Jag vet att han egentligen inte hade tid att lämna barnen idag, men gjorde det. Dessutom gjorde han saft till mig och gav mig en föräldrar förmaning att man måste dricka ordentligt för att bli frisk. Sedan somnade jag om och sov till strax efter kl 11.00. Så totalt sov jag 14 timmar! Då vet man att man inte mår bra.

Nu känner jag mig ok, ingen feber, men lite skakig. I och för sig har jag stoppat i mig tabletter nu och funderar på om jag ska försöka ta mig till jobbet imorgon. Jag vill och behöver gå, men är osäker på att kroppen håller. Jag vet att det är dumt för det är bättre att låta kroppen bli helt frisk så man orkar, men jag har så mycket. Vi får se. Det är ju några timmar kvar att känna av vart kroppen tar vägen.

I alla fall är det skönt att veta att anledningen till att jag var låg och trött var en begynnande sjukdom och inte depression. Så det var ju skönt…

Jag är väldigt sällan sjuk, men när jag blir det är jag så ynklig så nu ska jag krypa ned i sängen och klura lite på hur jag orkar ta mig till jobbet imorgon!

Ha det så bra!
Jenny

 Inlägg av kl 16:46
Jan 212011
 

God morgon!
Idag när jag vaknde så var jag jätte trött och ville inte gå upp, men så kom jag på att det var vägningsdag. Det är ju med skräckblandad förtjusning som jag gör det. Jag går igenm i huvudet hur veckan varit och vilka val jag gjort och om jag rört på
mig tillräckligt.

Idag stod vågen på 70,9 kg.precis som vanligt kan jag nog säga nu när det gått så länge på samma vikt. Härligt!

Kommer ni ihåg att jag var i Kalmar i helgen och trots middag på restaurang, hotellfrukost och kroppkakor med grädde så står det still. Antagligen för att jag gör andra bra val!

Så lite peppning till er som är inne i viktminskningsfasen och so
aldrig tror att ni kommer kunna äta beasås igen. Jodå, ni kommer komma dit, men att ni kommer behöva göra val.

Som bonus till mig själv, även om man inte ska belöna mig själv med mat, så blir det nog en liten frukost från Espresso house!

Ha en underbar dag och kämpa på!

Kram Jenny

 Inlägg av kl 07:49
Jan 182011
 

Idag skrev Jacob på bloggen om ett intressant ämne som dök upp även i Kalmar. Nämligen huruvida man gillar sopporna och shaksen eller inte och hur man piffar upp dem.

Det finns som sagt 11 smakar, med allt från jordgubbe, till blåbär, choklad och soppor som sparris och svamp. Desssutom finns det RTD, (Ready to drink) som är färdiga. De finns i 3 smakar, Melon passion, choklad och Kaffe. (Melon passion är min lyx och den smakar som piggilin! Love it!)

Personligen så gick det väldigt bra med sopporna, men vissa smaker fungerade absolut inte för mig. Grönsaksoppan som är en favorit bland många gick inte alls för mig. Den jag absolut inte kunde med, efter att ha provat ett par gånger var persikan. Jag gav den 2 ärliga försök, men icke. Så jag tog med dem tillbaka till xtravaganza och bytte in dem till andra smaker.

Lösningen för mig var att undvika dem jag inte gillade och dricka de jag gillade, eftersom det fanns så många smaker att välja mellan. Jag och chokladen utvecklade tillsammans ett slags förhållande och de sista 2 veckorna drack jag nästan bara den och tyckte att den var riktigt, riktig god.

Jag vet att Sara här på bloggen exprimenterar mycket och hittar roliga kombinationer. Hanna dricker mest RTD då hon har svårt med sopporna. Det bästa är ju att hitta det som fungerar för en själv.

Men jag vill lämna er med en tanke. I Kalmar var det en kvinna som sa just att hon inte kan dricka sopporna. Det går inte. Nina som jobbar som coach där talade då om att om man börjar göra detta mot kroppen, att dricka soppor, så kan kroppen få för sig att säga nej! Man börjar tänka för mycket att det är jobbigt och att man egentligen inte vill. Man går från att äta kanske fet och sockerrik kost till att lära kroppen något annat. Hjärnan kanske försöker övertala dig att detta är inte bra. GE MIG NÅGOT ANNAT! ÄR DU GALEN! DET HÄR KAN INTE VARA RÄTT!?

Jag tror att det ligger mycket i det, att man inte ska tänka för mycket. Klart man ska krydda och blanda och hitta roliga varianter, men har man bestämt sig då är det bara så. Kör så det ryker utan att vända dig om!

Men man kanske inte heller ska förvänta sig att allt smakar som en gräddsoppa med gorgonzola eller en milkshake med ett bär på toppen! För det gör det inte, men du blir mätt och du kommer inte få i dig 2000 kalorier på en gång och förhoppningsvis kommer du hitta ett par smaker som du verkligen gillar. Dessutom kan jag lova att gräddsoppan med gorgonzola inte kommer att ta dig till ditt mål.

Ge det dessutom lite tid. Första veckorna var svårare, men när man kommit över dem så gick det bra, och som jag sa , chokladen var riktigt, riktigt bra på slutet.

Klart att jag kanske tyckte att det inte var roligt alla gånger, men det spelade ingen roll för det här var vägen, som ledde till målet och det var bara att se framåt och inte känna efter för mycket.

Gå inte och tänk att oj vad jag missar nu och det här var inte så gott, utan tänk på vad du vinner! När man står med facit i handen och du har gått ned det du vill, så är det underbart och jag hade inte velat byta ut det mot något.

Så jag tycker ni ska hitta de som fungerar för er, men ni måste ha bestämt er att ni ska vinna över den lilla irriterande rösten i huvudet som försöker övertala er!

Kämpa på för jag vet att det är många som gör det!

Godnattkram Jenny

 Inlägg av kl 22:31
Jan 172011
 

Jag vill inleda med att säga att Kalmar ligger ganska långt bort, men vi har haft en jätte mysig familjehelg.

Vi valde att åka ned på lördag förmiddag och det gick ganska bra. Vi var ganska ensamma på vägen, men när man åker så långt med två barn i bilen kan man inte rikigt planera när man ska komma fram…

Dessutom skulle vi bo på hotell Kalmarsund som för första gången kanske någonsin hade stängt, så vi var de enda gästerna. Det innebar att receptionen skulle stänga vid 17.00.

Ganska tidigt märkte vi att vi inte skulle hinna i tid så det blev ett runt ringade för att se om någon kunde hämta ut nyckeln till vår rum. Till slut blev det Calle på Nordic Club som var så snäll att offra sin lördag kväll för att möte upp oss. Verkligen snällt och troligen finns det roligare sätt att spendera sin lördagskväll på, men vi är jätte glada att han mötte upp oss.

Det var en märklig känsla att vara de enda gästerna på hotellet. Lite av en känsla av ”The Shinning”. Så vi gjorde vår egen svenska version…

Fördelen är ju förstås att man kan springa i korridoren när inga bor där, och dessutom kunde man göra det naken från relaxen. OBS! Det var ju förstås bara barnen som gjorde det!

På kvällen gjorde vi stan och gick på en restaurang som heter ”Italien” (eller Italy kanske). Det är ju inte lika mysigt att gå med två små barn som man försöker få tysta och inte störa de andra, men i slutändan gick det bra och maten var god. Det blev lite kött, lite sås och någon potatis och en del sallad till.

Barnens favoritplats i Kalmar var torget med de vackra dropparna! efter att ha suttit i bilen i 5 timmar sprang de runt som galningar på torget, men mamma stod stil…

Efter middagen blev det en tidig kväll på hotellet, det som vi var helt ensamma på…

På morgonen hade den supergulliga receptionisten kommit till hotellet och gjort frukost till oss, de enda gästerna. Inte nöjde hon sig med lite, hon hade bullat upp med hela frukost buffén! Jag fick nästan lite dåligt samvete och kände att jag ville äta mycket för att vara snäll, men det är ju inte heller tanken. Så i slutändan blev det bra nyttiga val, men jag är väldigt tacksam att hon gjorde sig så mycket besvär!

Så var det dags för min inspirationsföreläsning. Stefan, en kille från Kalmar som gått ned 25 kg med xtravaganza och som nu är inne på sitt andra år var också med och berättade om sin resa.Han hade gjort en fantastisk resa och den var helt olik min. Han hade mest gått på halvfart och fokuserat mycket på Rörelseglädje och provat allt han kom åt. Det är spännande att se att oavsett förutsättningar så fungerar programmet.

Inledningsvis så pratade Nina som jobbar på Nordic Club om vad xtravaganza är i korthet och presenterade sedan oss.

Det var många som kommit för att lyssna, vilket var roligt eftersom det var en söndagsmorgon kl 10.00. 100 anmälda var det så det var lite pirrigt att gå upp! Tur att man spelat teater i sin ungdom så att man inte får total tunghäfta…

Det är verkligen roligt att berätta om resan jag gjort, och det bästa är att det är kanske någon som blir inspirerad och ser att de också kan göra det här. Det är inget unikt med min resa, alla kan göra den! Efteråt kom det fram ett par tjejer fram, Malin och Sandra och jag blir så glad när de gör det.  Malin berättade att jag var anledningen att hon började med xtravaganza i höstas! Hon hade nu nått sin målvikt och var så fin! Sandra var precis i början, men hon var så målmedveten och jag vet att det kommer gå bra och det är så kul att se! Nina sa att det var ett par stycken som bara ville säga att de var så glada att jag kom, men att de inte vågade komma fram.

Då tänkte jag, nej, verkar jag så läskig?! Nästa gång hoppas jag att ingen känner så! Jag är ju faktiskt en helt vanlig person och jag blir så glad om man kommer och pratar med mig!

Efter föreläsningen så gick vi över en sväng till gymmet Nordic Club och säga hejdå till Pelle och hans trevliga gäng som bjudit in mig. Det var ett jätte fint gym och nästa gång tar jag med mig kläderna så att jag kan köra ett pass!

Innan vi bar kosan hemåt så tog vi en liten tur över till Öland för att äta lunch…

Vi hittade en helt galet underbar restaurang ”Skansen” precis över bron. Så vi avlsutade vår trevliga helg på det riktiga sättet, men Öländska kroppkakor! Smarrigt var det, men jag höll igen på smöret, grädden och lingonsylten!

Ett perfekt slut på en underbar helg, men nästa gång tror jag att det får vara sommar för det kommer bli ännu bättre!

Sedan var det bara den låååååååånga bilresan hem. Tack och lov har vi vänner i Norrköping som bjöd på fika, samtal och lek för barnen.

Så lite trötta i mössan körde vi in på uppfarten kl 22.05 för att kasta oss i sängen för att orka med den nya veckan!

En riktigt bra helg, hoppar eran var lika bra!
Jenny

 Inlägg av kl 19:39
Jan 152011
 

Hahha, i flera dagar har jag hört ett rykte om att jag är med på xtravaganzareklamen på TV. Jag visste ju att det skulle ske, men inte när eller direkt hur.

Men tror ni att jag sett den själv? Nä! Idag tittade jag på Let”s dance samtidigt som jag rensade garderoben. Upptäckte lite roligt nog att en kavaj i storlek 40 var pösig! Det trodde jag var omöjligt!

I alla fall så var jag ute ur rummet i kanske 30 sekunder och när jag kom tillbaka in i sovrummet såg jag bara loggan.  Så jag missade förstås den! Kan inte någon berätta vad det är för bilder och vad som händer? Jag är så nyfiken att jag kan spricka.

Dessutom så ska min bild finnas i en del andra kampanjer och i tidningar, men jag har inte sett det heller, även fast jag har hört om folk som sett den…

Så kanske lite känd, men inte så vitt jag vet…

Något jag vet att den här tjejen inte är så känd från TV i alla fall:

Jag får en känsla av att bilden skiljer sig lite från reklamen, men ni kan ju tänka på denna bild nästa gång ni ser reklamen.

Jag hittade den idag när jag la in min presentation på datorn. Den är tagen på min födelsedag 2009. Det var dagen då jag bestämde mig för att det var sista födelsedagen jag skulle vara överviktig.

Men inte kunde jag tro att ungefär 2 år efter skulle jag vara med i en TV reklam och inte bara vara normalviktig, utan också ha varit det i över 9 månader!

Så kan jag kan ni!

Vi ses i Kalmar på söndag!

Jenny

 Inlägg av kl 00:22
Jan 132011
 

Fast inte riktigt än. På lördag morgon åker jag till Kalmar. Det är långt bort, men jag har blivit inbjuden av Nordic Club i Kalmar för att ha en inspirations föreläsning på söndag kl 10.00 och det ska bli jätte roligt.

Det är faktiskt en liten ny hobby jag fått. För ett år sedan skulle jag nog inte ställt mig och och sagt hej på er lyssna på mig, men nu tycker jag att det är så roligt. Bara att veta att man kanske bara motiverar 1 person och få dem att förstå att kan jag så kan dem, så är det värt det. Till och med att sitta i en bil en hel dag. Så nu är det tusan mig bäst att någon blir inspirerad!

Hoppas att det kommer några bara. Det är alltid det man oroar sig för, att inte en enda männsika dyker upp. Fast o andra sidan oroar man sig för att det kanske blir jätte många så man blir nervös för det…

Så i slutendan är det bästa nog bara att strunta i att vara nervös och bara ser fram emot att få berätta om min resa.

Så nu hoppas jag att ni kommer och att ni tar mer er lite vänner och familj som känner att 2011 är deras år.

Ni kan anmäla er i receptionen på Nordic Club i Kalmar

NORDIC CLUB
Koppartorget
392 32 KALMAR
0480-150 66
0739-821460
www.kalmar.nordicclub.se

Vi ses hoppas jag!
Jenny

Ps, så här kan det se ut när jag pratar…

 Inlägg av kl 22:16