Som jag berättar om har vi sedan ungefär 6 månader tillbaka en matkasse som lämnas vid vår dörr varannan söndag.
För oss har det varit flera olika fördelar med att faktiskt få hem en påse med mat och färdiga recept. För det första så är det roligt att inte äta samma mat som alltid. Det är kul att lära sig nya rätter, men också att få prova produkter som jag aldrig skulle våga köpa i en butik. Speciellt vissa grönsaker som jag inte alls skulle veta hur jag skulle göra med.
T ex vem visste att man kan riva rödbetor ha i citron och äta dem råa? Eller hur en polkabeta ser ut?
Dessutom är det skönt att slippa storhandla och alltid komma på att man glömt något när man kommer hem. Så jag är väldigt nöjd med vår kasse.
Det som varit nackdelen är då kanske att rätterna passar vuxna och att barnen suckar djupt när de hittar allt nytt på sina tallrikar.
Men som den onda mamman man är så blir det ibland bara att köpa läget och äta, trots att det inte är mamma Scan. Ibland är jag snäll och lagar alternativ till dem, alltså allt med makaroner går bra. Däremot finns det en regel och det är att smaka bör man!
Så i veckan gjorde vi bland annat en smarrig fiskburgare i chiabatta bröd, morott och polabetsriv och en senaps dressing. Mycket gott, och supertrevligt att lära sig göra fiskburgare. Det var både lättlagat och väldigt gott.
För oss som familj har faktiskt påsen också hjälpt oss att laga goda fiskrätter, något som kanske sträckte sig till fiskpinnar innan. Räknas ens fiskpinnar som fisk?
Of course tyckte barnen inte om dessa ljuvliga fiskburgare, utan de åt ciabattan med ost och smör istället. Men de provade i alla fall.
Denna vecka var det hemlagade köttbullar på menyn, något som barnen gillar. Eller, vänta de gillar mamma scans köttbullar. För jag var nämligen sportlovsledig igår och tänkte att jag lagar en fin lunch till min lediga barn, med hemmagjorda köttbullar och riktigt mos. Ni vet inte det mos som kommer i en påse från Felix utan en sådan med potatis.
Så här skulle det lagas mat som en riktig husmor.
Dessutom tar det ju lång tid att laga riktig mat. Man ska skala, hacka göra smet och koka potatis, rulla, steka, mosa och blanda. Tada, en timme senare så har man ett fint mål mat till sina älskade barn.
Titta vad fint det ser ut?
Fick jag några jubelrop från barnen? Hahha, så blev det verkligen inte. Sonen åt knappt något, för köttbullarna smakade konstigt. Kanske de smakade kött? Dottern höll på att kräkas av moset och deklarerade att mamma, det här är inte mos. Det smakar inte som det brukar! Det är något i dem, det blir liksom klumpigt. Jag har ätit en tugga mamma. Det måste räcka? Jag försökte också förklara att det inte var klumpar i utan det som känns kan vara potatis. Det som riktigt mos är gjort av…
Dottern smakande köttbullen, men blundade och genomled den. Sonen fick kanske ned 2 köttbullar och ett par tuggor mos. Han, som gärna dramatiserar sa även att om han var tvungen att äta mer skulle han dö!
Så mycket jobb, för så dåliga recensioner.
Nu kanske ni tänker, men stackars barn. Den där Jenny kan kanske inte alls lagar god mat. Nej, jag kanske inte är en mästerkock, men nog kan jag laga mat. Denna rätt var dessutom väldigt god enligt mig. Moset var supersmarrig, med smör och mjölk! Så som min mamma lagade mos när jag var liten.
Jag höll verkligen på att smälla av att min dotter sa att varför gjorde jag inte det riktiga moset som jag brukar så hänvisade hos till pulvret som vi brukar använda.
Det här fick mig att tänka att oj vad dumt det blivit nu när våra barn tror att halvfabrikat är riktigt mat, och att de inte gillar det som är riktigt mat som jag känner det.
Så varför har det blivit så här?
För min del handlar det förstås om tid. Det går förstås snabbare att slänga frusta köttbullar i en stekpanna och göra pulvermos. Instant food! Färdigt på 10 minuter. Tada!
När man kommer hem har man kanske varken tid eller ork att göra ”hemlagat” från scratch. Tråkigt, men så ser det ut för mig. Tiden är boven, och kanske orken också…
Så igen, så har matkassen varit bra för mig på flera sätt och ett av dem är att försöka få in God energi i min familj och få oss till att laga mer mat, och bra mat.
Så man kanske får se det som lite avvänjning för barnen? Det tar lite tid för dem att vänja sig av med halvfabrikat, men detta är en stor del av den livsstils förändring jag vill hela familjen ska vara med på. Bra mat ger glad familj med mycket energi.
Så vi kommer nog fortsätta kämpa på med den konstiga kassen och förhoppningvis ska ni kunna fråga mig om ett par år vad mina barn gillar bäst mammas, eller mamma scans köttbullar, och barnen ska då svara rätt 🙂
Kan ni inte berätta lite hur det ser ut för er? Använder ni mycket halvfabrikat och varför? Om ni inte gör det, hur lyckas ni få till det?
Det är spännande att höra hur andra gör.
Hej hej
Jenny
