Fabulous 4 Life!

Så är man äntligen så man kan säga att man är frisk. Så jag är så glad. Prickarna är mest borta och jag är pigg och på bra humör och har orkat med saker i  helgen.

En av mina bästa vänner ska gifta sig i Valborg och i helgen tog vi en liten tur på bröllopsmässan på Grand Hotel. Det var roligt och inspirerande, nästan så att man vill göra det igen! Fast med samma man förstås, men man blir så galen av alla fina buketter och klänningar och nu har vi ju nästan varit gifta i 10 år så ett litet bröllop till? Nä, jag skulle nog inte vilja göra om det för det är galet mycket jobb, och dyrt är det. Däremot var det roligt att få följa med och titta. De hade även en show på stora scenen och det bjöds på både dans

och skönsång… Jag skulle nog säga att musik är det som kan göra skillnaden på ett bra och ett lyckat bröllop. När vi gifta oss sjöng min kör i kyrkan. Det var en otrolig maffig känsla att höra dem sjunga!

Kvällen fortsatte med fin fina brudklänningar i parad.

Ojoj, man bli liksom lite sugen på att äga en bröllopsklänning till. Fast det är ju lite begränsat hur man kan använda den. Kanske en tisdag till jobbet skulle gå?

Resten av helgen har också fortlöpt i trevlig takt. Söndagen bjöd på skridskoåkning. Jag och barnen lät maken vara själv hemma och pyssla, medan vi övade på att göra fina piruetter. Jag var säkerligen en rolig syn med mina stapplande åkningar och fina cykelhjälm, men jag gjorde det. Jag är en aktiv mamma och jag gör det för att jag vill visa att även om man inte är duktig så kan man göra sitt bästa. Dessutom är det Rörelseglädje, Mental Näring och en av mina favoriter GRATIS! För det är verkligen inte mycket som är roligt för hela familjen som är det! Så dit kommer vi åka ofta!

Detta var andra gången som sonen nämligen fick prova och åka och han är lite rädd för att prova saker han inte är säker på att han behärskar. Han var duktig och kämpa på. Han gav upp en gång, men ändrade sig så vi fick snöra på honom skidskorna igen och då fick vi upp lite fart och det var riktigt roligt!

Sedan hann vi hem en snabbis för att äta middag och sedan hoppa in i bilen för att låta lillkillen prova sin första innebandyträning någonsin. Ja, det kanske var dumt att prova två nya saker på en dag när man är lite försiktig, men jag som mamma tänkte ”All in”. Jag tror inte att det blir bättre att vänta några år när alla är så duktiga för då är det ännu svårare.

Han var så söt, jag vet inte om han gillar att man säger det, men han var så fin när han sprang omkring och frågade tränaren vad man skulle göra och han var inte oblyg för att säga till att han inte förstod. Sötst var när han kom till mig och frågade ”Vad är dribbla?” Då kände jag att vi kanske hade missat att utbilda honom i sådana saker. Både jag och maken har ju ett sportigt förflutet, men är väl inte så att vi tittar på sport på TV eller tittar på när andra spelar. Så nu får vi hjälpa honom lite…

Så nu ska maken och jag avsluta helgen med att kanske äta lite ost och dricka kanske ett glas vin och njuta av att det är måndag imorgon.

Kram Jenny

Tydligen har jag ingen karaktär när jag är sjuk. Jag har bara ätit onyttiga saker, som choklad, pizza och jordnötter. Men det känns som det kvittar för det har bara gällt att få i sig något. Så socker och salt har varit viktiga att få i sig.

I ärlighetens namn så var chokladen jag åt jätte äcklig! Jag vet inte vad det var för fel, men äckligt var det. Egentligen smakar ju inget bra när man är sjuk.

Jag vaknade igår morse med 40,2 grader i feber. Det kändes som jätte mycket! Nästa så man kan dö? Jag hade dessutom drömt såååå konstigt. Jag försökte sortera inlägg på Facebook både till höger och vänster, men det gick inte. Så lite konstig blir man av så hög feber. Dessutom svettas jag som en tossig tok ena sekunden för att sitta och skaka av köld den nästa. Jobbigt när kroppen inte kan bestämma sig.

Eftersom det var min 4:de dag med feber fick jag åka till doktorn som sa att jag mådde bra, eller det var inte bakteriellt så han sa att det troligtvis var influensa. Han kände igenom alla muskler och konstaterade att de var svullna.

Så jag fick åka tillbaka till doktorn i morse och lämna lite nya prover och det såg bra ut. Nu är febern förhoppningsvis på väg ned och i morse hade jag bara 38,8 så det är bara att fortsätta knapra lite tabletter.

Jag är inte så förtjust i läkare och vårdcentralen, men läkaren och systern som tog alla prover var helt underbara och man kändes väl omhändertagen. Man fick till och med flera leenden av dem.

Annat var det med hon som tar emot. Surare människa får man leta efter, och otrevlig. När jag kommer för att skriva in mig så suckar hon för att hon måste ta emot en patient. Hon ber mig sätta mig i väntrummet och jag säger att jag har med mig ett prov hemifrån som jag skulle lämna direkt till labbet. Hon svara surt att ”Ser du inte att det är flera som väntar”? Jodå, men läkaren bad mig gå med den direkt till labbet på morgonen. Men om du vill att jag ska sitta och vänta så göra jag det. Hon muttrar något om att det är väl ok.

Men varför måste man vara så otrevligt? Om hon inte gillar sitt jobb så ska hon inte sitta som ansiktet utåt för en hel vårdcentral. Nu vill jag inte att ni ska tror att detta är första gången som hon är så här och att det är det jag gör min bedömning på. Hon verkar helt enkelt inte gilla sitt jobb.

När jag kom hem efter vårdcentralen så gjorde jag en kurrerings frukost och det var det längsta jag stått på benen på flera dagar.

Det roligaste var när jag var på väg hem så mötte jag en man på parkeringen som verkligen tittade på min mössa som det lös ”Fabulous” på. Han möttes ju av detta:

Inte någon som är så värst Fabulous alls skulle jag vilja säga…

Nu har jag suttit upp länge nog och ska gå och lägga mig och vila.

Hoppas ni mår bättre än jag!
Sjukis