En av uppgifterna för ett par veckor sedan i xtravaganza handboken var att fylla i ”Nycklar till framgångsrika resultat”. Anledningen till att man skulle fylla i dem var att man ska sätta ord på vilka svårigheter man kan stöta på för att nå sitt mål.
En av frågorna var ”Vad behöver du göra för att uppnå ditt resultat?” På den svarade jag att jag behöver hitta tid för att kunna nå mitt mål.
Jag tror inte att jag är ensam, men som heltidsarbetande, 2 barnsmamma med ett nybyggt hus så blir det nästan aldrig någon tid över för något annat än måsten.
Jag har gjort en skiss över min vardag för att se hur man ska kunna frigöra tid för att rent tekniskt kunna få loss med tid.
VAKNA Den tiden kan man inte ändra på som det är idag för då blir hela dagen sen.
DAGIS Att lämna barnen på dagis och skolan 6.30 känns inte bra. Det är alldeles för tidigt.
TÅG Ja, om SJ kör i tid så är det ändå ganska mycket tid om dagen som går till transport. Så länge jag har det jobb jag har så kan jag inte komma snabbare till jobbet och korta ned denna tid.
JOBBA Nu jobbar jag 100%, vilket för tillfället inte går att ändra på. Eller ja, allt går att ändra på, men det känns inte möjligt just nu, men kanske längre fram.
BARNTID och middagen är den tiden på dagen man längtar mest efter, eftersom man får gosa med barnen och äta middag hela familjen och kanske hinna prata lite med maken.
HEMJOBB Alla måsten i form av städa, tvätta, göra räkningar, planera barnens utflykter och bara få dem i säng känns också svårt att göra något åt. Även om min ambitionsnivå är lite lägre nu. Vem dör av lite damm i hörnen?
EGEN TID Så den egna tiden man får mellan 21.00-23.00 ska innefatta umgås med maken, hinna träna, förbereda nästa dag och kanske slappna av lite. Oftast så tar ju alla måsten över lite av denna tid också…
Sedan är dagen slut för att snart börja om på nytt igen.
Usch, jag blir alldeles deppig när jag läser det! Ska det vara så här? Det känns så inrutat och utan livskvalitet.
Så hur ska man göra?
Jag tror att hitta stunder i de inrutade dagarna är vikigt. Det som ger Mental Näring. Att höra en sång på radion, att få ligga i sängen och läsa för barnen, att se att mornarna blir ljusare för varje dag. Att verkligen njuta av glimtarna mellan det gråa.
Rörelseglädje är svårt att få till i form av att man går och tränar på t ex ett gym regelbundet. Det gäller att få in att man går i trappor, tar små promenader och kör någon form av pilates och gympa hemma. Det är bättre än ingenting, men på sikt är det en dröm att kunna få gå och träna.
En annan tanke som slog mig när jag såg hur inrutat mitt liv är i rutiner. Mat blir ju en ganska logisk del att ta till med för att skapa trevliga stunder i ett schema som mitt.
Det har nog varit så att det blir en filmkväll med popcorn och kanske en ostbricka på fredagar med vin. Förstås för att det är gott, men att det får en annan funktion också. Att det är trevligt och ett sätt att unna sig något i vardagen och för att jag tror mig få Mental Näring av mat.
Så hur ska man då göra när man börjar äta igen för att inte falla tillbaka i det beteendet?
Det har jag inte heller svar på, men jag hoppas att allt arbete med den Mentala Träningen och att hitta andra stunder under dagen som ger Mental Näring ska göra att jag inte känner att jag behöver belöna mig med mat för att göra mig glad.
Nä, inte är det lätt att få ihop vardagen och det är klart att en stressig vardag påverkar min förmåga att nå mitt mål så att äta shakes och soppor i 14 veckor är en baggis jämfört med att klara alla framtida hinder.
Sedan kommer de stora frågorna också på intåg. Vad kan man göra för att frigöra mer tid på riktigt och inte bara försöka överleva? Jag får fundera på om jag har en lösning och återkomma när jag har ett svar på livspusslet…
Jag kan som sagt tänka mig att jag inte är själv att vilja hitta ett svar…
Vi hörs lite senare med måtten för denna vecka!
Jenny
