Jag får ibland kommentarer om att min viktminskning var så lätt och att jag aldrig pratar om att det varit jobbigt. Grejen är den att det faktiskt inte var jätte jobbigt. Helfarten gick så bra att jag var själv förvånad.
Men grejen är att här på bloggen skriver jag ju om min viktminskningsresa. Mitt liv är ju fullt av andra sidor som jag inte berättar om lika mycket. Jag tror att jag skulle kunna ha hur många bloggar som helst faktiskt, en blogg där jag skriver om hur det är som ohändig kvinna att bygga hus (ja, i början så försökte jag skruva upp saker med trubbiga skruvar…)och hur jäkla trött jag är på att det dumma huset inte bara bygger klart sig själv!
En hel blogg skulle kunna handla om hur det är att vara förälder och alla ups and downs man har och de utmaningar som föräldraskapet. För lika underbart det är att vara mamma, lika jobbigt kan det vara.
En blogg skulle absolut kunna handla om jobbet, eller hur det är att vara gift, eller till och med en hel blogg med bara film recensioner som är min största hobby.
Så mitt liv inte alltid LÄTT OCH UNDERBART på alla plan! Alla gör ju resor i sina liv och vissa delar är lättar än andra delar. Det viktigaste är ju att ta sig framåt och hinna njuta av det som livet kan bjuda på. Klart att jag liksom andra känner press på mig från alla möjliga håll, att ha det perfekta hemmet, vara bästa mamman, bästa dottern, roliga kompisen, läckra frugan och duktiga arbetskollegan. Balansen mellan alla måsten är inte alltid lätt och för att kunna balansera dem på ett bra sätt så var jag tvungen att förändra mitt liv.
Men när jag bestämde mig för att gå ned i vikt så var det för där ville jag börja min resa. För jag tror, att för min del, för att orka alla de andra delarna och utmaningarna som livet erbjuder och fysiskt slippa bära omkring på övervikt så var det här jag skulle starta min resa. Jag hade bestämt mig och för min del var det nog därför min viktminskning löpte på så bra. För om det inte gick så skulle jag ha så mycket svårare att orka med alla de andra delarna.
Ofta får jag också kommentarer vad jag gör för att hålla min vikt och inte gå upp, eftersom det verkar så lätt för mig. Lätt är det inte, men jag har valt att göra ett par saker för att hjälpa mig själv. Inför min resa till Karlskrona satt jag nämligen och funderade på vilka som var mina framgångsfaktorer. Varför har jag lyckats denna gång? Vad har jag förändrat i mitt beteende?
Då kom jag fram till att följande punkter varit viktiga för mig:
Jag hade bestämt mig. Failur is not an option. Bit ihop.Om du inte är 100% säker på att du är redo så är det ingen idé. Med det sagt så kan du inte heller sitta och vänta på att du ska bli inspirerad för det är väldigt sällan som man blir det. Sök och hitta motivationen.
Målbild! Den måste vara tydlig och uppnåbar Även om det inte är en vikt, utan ett par jeans eller ett lägre blodtryck. För om du inte vet vart du ska är det svårt att veta vilken väg du ska ta, eller hur?
Rörelseglädje. Att hitta en form som fungerar. Inget dåligt samvete, bara ger energi! Gillar du inte gym, gå inte dit. Du kanske ÄLSKAR att bowla, eller prova, för det gäller att hitta saker som gör dig glad. Jag älskar att dansa och det vill jag göra.
Mentala träningen. Mina tankar har förändrats. Sättet jag ser på mat är helt annorlunda idag. Har inget belöningssystem i mat och jag stress äter inte längre. Jag tror att det är helt den Mentala träningen jag ska tacka för det. Man behöver lära sig att tänka om!
Feedback Jag försöker att aldrig ha dåligt samvete för de val jag gör. Om jag vet att jag kommer få dåligt samvbete av en bit godis, så låter jag bli att stoppa in något i munnen. Valet är ju ditt.
Mellis är en stor skillnad för mig. Jag äter mindre 5 gånger om dagen. Jag känner sällan hunger eller sötsug för det går inte mer än 2 timmar mellan varje intag. Ljuvligt att inte få dippa på eftermiddagen.
Inställningen till resan. Jag försöker att inte känna att jag är ”klar”, utan att jag bara lever på och de val jag gör nu vill jag göra resten av livet.Om man tror att man blir ”Klar” är det risk att man tycker man är duktig och faller tillbaka i gamla mönster.
Det var mina tips, hur tänker ni? Jag vill gärna få fler tips om hur ni gör och tänker för att hålla er på vägen? Hur gör ni för att klara livets balansgång?
En extra kram ikväll till alla duktiga mammor som finns där ute!
Ni andra är förstås också väldigt bra!
