Fabulous 4 Life!

Ni som har hängt med här på bloggen ett tag vet ju att jag varit ca 30 kg tyngre än vad jag är idag.

Jag kan väl säga att en orsak förutom mina graviditeten, som jag gärna skyller på, var att jag helt enkelt åt fel sorts mat. Pizza, mycket pasta, massor av pommes frittes och mängder av cola. Det är sådant som bygger en övervikt kan man säga 🙂

Nu kämpar jag på att lära mig om mat, och laga bättre mat. ”All mat behöver inte innehålla grädde” filosofin är något jag jobbar på att bli av med.

Det går ju åt rätt håll kan man säga, jag läser mer på produkter i butiken och köper bättre alternativ.

En utmaning för mig är att våga välja nya produkter i butik. För det är ju inte så att man ser något man inte vet vad det är och säger. -Aha, dig ska jag ta hem och göra något läckert av!

Nä, sådan är i alla fall inte jag. Jag köper samma typ av råvaror och även om jag kanske idag väljer en t ex 87% köttkorv istället för scans hot dogs så är jag en så tråkig människa att jag väljer att köpa det dom jag känner igen.

Däremot så har ju vår matkasse som vi får varannan vecka vidgat mina vyer på ett helt nytt sätt. De där produkterna som jag sneglat på på ICA och undrat vad de är. De är plötsligt med i min matkasse! Dessutom med en instruktion för dummies vad man ska göra med dem.

Så igår skulle jag göra en kycklinggryta med citron, persilja och selleri! Smarrigt lät det, men som värsta fånen var jag inte ens säker på hur en selleri ser ut! Jag borde skämmas!

Det var nämligen ett par andra okända kompisar i kylen så jag blev lite förvirrad. Selleri för mig har ju varit de där pinnarna man får med till heta chicken wings och som ska doppas i blue cheese dressing.

Så såg inget i kylen ut, dessutom såg jag inga kycklingvingar heller 🙂 hade de haft sällskap av varandra kanske jag kännt igen sellerin.

Den här valde jag, och efter att ha smakat den så mindes jag att jag träffat på den tidigare. Jag skulle dock ALDRIG kommit på att köpa hem den och lägga i en gryta!

Så det var lite trevligt att man kan vara snart 37 år och faktiskt lära sig ”nya” grönsaker.

För övrigt blev grytan väldigt god. Jag lyckades även lura barnen för kycklingen skulle stekas först innan man la den i grytan. Jag kom då på den geniala idéen att jag ropade på barnen innan jag la ned det i grytan och sa att de fick välja om de ville äta kycklingen i eller utanför grytan.

De brukar ju inte äta kyckling filé i vanliga fall, men när det blev ett val valde de utanför grytan och åt faktiskt kycklingfilé tillsammans med både bulgur och en barnsås jag gjort. Ok, det kanske inte sjöng med glädje, men de åt i alla fall! Hurra, 1-0 till mig!

Idag hade jag dessutom en bättre morgon än igår, och solen skiner. Så nu kör vi igång onsdagen!

Hej hej
Jenny

Det har verkligen varit en jätte bra helg, full med mental näring och utmaningar i matväg.

Den här helgen kom ju som sagt vår fina gudson på besök. Det roliga är när vi berättar det så förväntar sig alla en liten liten pojke, men nej han är 22 år. Så jag måste vänja mig vid att han faktiskt är en stor kille och inte den lilla killen jag lärde känna.

Vi har i alla fall haft en strålande helg. Maken hämtade honom i fredags. Vi hade ju bokat biljetter till cirkus för en kväll med Robert Gustavsson och hans 25 års jubileum. Ni vet det som jag inte hade någon aning om.

Det var en galet trevlig kväll, Robert var glänsande på många sätt, maten var bra, sällskapet underbart! En rikigt toppenkväll! Jag kommer nog kunna leva på några av sketcherna länge. Jag kan verkligen rekommendera den.

Ser ni inte hur glad jag är! Dessutom var jag glad att jag valde att ta bilen och inte dricka. För det första så slapp jag ”onödiga” kalorier och för det andra så är det skönt att komma hem. Blev dock lite stressad då det var så mycket knasig trafik utanför cirkus, men det gick bra.

Dessutom valde jag bort efterätten.

På lördagen hade vi en ganska slapp morgon för att sedan åka till Uppsala och titta runt lite. Min dotter fyller år nästa vecka så det blev lite present tittande.

Sedan blev det lite barnbyte vid ett kalas, eller kanske bäst för mig och min kompis Linda för helt plötsligt hade vi inga barn, och två timmar som vi kunde fika på stan med.

Vi var på ett supermysigt café och pratade inte om något vettigt alls. Precis vad jag behövde. Kanske jag inte behövde äta blåbärspaj, men jag delade i alla fall och sparade lite på vanlijsåsen.

Kvällen blev också lite oplanerat bra. Plötsligt hade vi 4 barn, två som inte var våra och som lite spontant skulle sova över. Några grannar ringde och frågade om de fick komma över, och vi skulle ju grilla ribbs med gudsonen. Så det blev många och massor av mat och trevligt.

Jag vet att många gärna vill planera och förbereda, men min man och jag är verkligen inte så. Det tycker jag är viktigt att man har samma inställning. Jag gillar att jag inte längre bokar upp saker i allmenackan flera månader framöver. Det blir som det blir, och alla får vara med.

Tänk om inte min make varit likadan. Då hade det nog kunna vara väldigt jobbigt. Däremot tror jag inte att jag alltid varit så här. Jag bokade saker i flera månader i förväg som en tossig tok. Vi försöker verkligen låta bli för det är så roligt att få vara lite spontan.

Sedan var det redan söndag och barnen skulle spela innebandy.

Maken och jag passade på att ta en liten vårpromenad. Skönt att hinna prata lite med varandra också.

Sedan hade mina föräldrar bjudit oss på söndagsmiddag. Smarrigt blev det för min del! Mamma och pappa bjöd på stek och klöse. Men mina tyska gener så har jag vuxit upp med denna tyska delikatess. Man kan lika det lite vid kroppkaka konsistens, men mycket godare.

Det var så gott, nostalgitripp och alltid skönt att vara hemma hos mamma och pappa och få vara barnen igen 🙂

Sedan blev det till Arlanda för att släppa av gudsonen för att sedan komma hem och bara slappa. Nu är det soffligg som gäller.

Jag vet att köket, och huset ser för jävligt ut, jag skulle behöva tvätta och dammsuga. Källsortera och möjligen handla. Ja, allt sådant tråkigt som inte blivit gjort för att den mentala näringen tagit över denna helg.

Men vet ni vad, jag struntar i det. Nu blir det bara att ligga i soffan tills jag somnar, precis som det ska vara på en söndagkväll!

Hoppas ni haft en bra helg?

Hej hej
Jenny

Äntligen är mina fötter i gamla Svedala. Alltid skönt att vara hemma, fast jag är inte riktigt hemma än. Just nu sitter jag på en buss och är nog inte hemma i mitt hus förens vid strax efter 1.00.

Så London har varit riktigt bra, jag har sett saker och lärt mig mycket, precis som jag hoppades.

Dessutom gjorde det ju inget att jag bodde nära Oxford street och att det var 17 grader och stålande sol…

Det som däremot är Londons fel är att jag faktiskt inte alls ätit bra mat. Gott har det varit, men inte bra.

Mina vanliga regler om chips och pommes har skotats dessa dagar och det har varit galet god italiensk mat, chips, flottiga mackor, latte i överflöd, muffins, morotskaka, choklad Mousse, och ett par hamburgare för att toppa det hela 🙂

I ärlighetens namn kan jag inte skylla på London. Jag gjorde dåliga val, och det fanns faktiskt lite möjlighet att göra en del bra val, men det gjorde jag inte.

Och vet ni, det gör ingeting. För jag gör inte så varje dag. Jag var på besök i en underbar stad där det serverades rikligt god mat, så jag valde att njuta. Jag kommer säker svära nästa gång jag hoppar upp på vågen, men så är det här i livet.

Jag har aldrig påstått att jag alltid kommer göra nyttiga och bra val. Det är mitt val och jag mår väldigt bra av det, men ska man njuta av livet så ingår faktiskt ibland onyttig mat i det.

Så nu är det bara att komma tillbaka till vardagen.

Det jag längtar mest efter i vardagen är min fina söta familj, som jag saknat otroligt mycket när jag är borta. Maken är ju en hjälte som får ro hem allt under de här tre dagarna, och denna vecka har det dessutom varit mycket.

Tyvärr sover huliganerna när jag kommer hem, men har jag tur vaknar de tidigt i morgon 🙂

Men jag ska nog smyga upp på barnens rum och lukta på dem och överösa dem med försiktiga pussar så jag inte väcker dem…

Vi hörs snart igen!
Jenny

Jag gnäller sällan på att det är mycket, men just nu är det sjukt mycket.

Helgen var supertrevligt. Den inleddes på fredagen med glasprovning tillsammans med vår förening för mammor i vår bygd. Det var en väldigt rolig och lyckad kväll i och för sig, men det är mycket att planera och dona med då jag och en kompis själva rodde detta projekt. Så vi inte bara ordnade allt, vi städade upp och fixade. Så jag var väl hemma vid strax innan kl 2.00 på natten. Det var ganska tungt efter en vanlig arbetsdag.

På lördagen städade jag hela huset och tvättade. Skojigt ska man ha på en lördag. Sedan fick vi gäster, också skojigt, men jag tror att min kropp bara sa ifrån då det är så mycket på jobbet ochså.Så när vi var ute och tog en promenad fick jag lite olägligt migrän och fick gå och lägga mig ett tag. Jag fick dessutom ett stort anfall då jag också mår illa. Blääää, inge kul!

Vaknade till vi 20.00 för att titta på lite Mello med barnen i sängen, och tog med sedan upp för att ungås med gästerna för då mådde jag bra igen. Kände mig som en usel värdinna, men kroppen hade sagt sitt.

Söndagen var ok, men mycket att planera. En dotter som fyller år snart, föräldrar som ska bygga hus och däremellan lite träning för barnen.

Så det var full fart hela helgen. Idag har det också varit mycket på jobbet, eftersom jag åker till London imorgon. Det är ju inte bara att åka då det är mycket att få ordning på.

Dessutom har vi gäster idag hemma, vilket vi sällan har på en måndag och vi ville inte avboka. På det ska jag göra klart en presentation, packa och jobba med min flygrädsla. Hinna sova då planet går 7.55 imorgon.

Tjoho! Det är mycket nu.

När det är så mycket som det är ju är det så lätt att bli lite stirrig för att man inte riktigt vet var man ska börja. Eller att man stressar upp sig så man får ont i magen.

För att klara mig undan stresssymtom har jag en ganska bra lösning. Jag brukar helt enkelt när jag känner att alla måsten byggs upp, bara andas djupt och tänka – en sak i taget.

Jag kan ju ändå inte göra allt på en gång, så om jag börjar med bara en sak och gör den klart så känns det bra. Så just nu är det en sak i taget. Då kommer man framåt och dessutom känns det inte övermäktigt. För min del spelar det inte heller så stor roll vad det är jag börjar med, bara det är något litet så sätts det igång.

Sedan är det viktigt för mig att stanna upp i detta och tänka efter, för det måste ju finns någon Mental näring att hitta i denna stress också?

Jodå, jag ska ju åka till London och ryktet säger att det är 17 grader och sol. Det känns väl helt underbart.

Så även om det är mycket så finns det för det mesta saker och stunder som jag kan få Mental näring av, men jag måste bara komma ihåg att njuta av stunden när den kommer, så jag inte stressar förbi livet. Även att se fram emot saker som inte är så stora. En latte på Arlanda imorgon kan räcka för att bryta stressiga tankar. Kanske man kan säga att jag visualiserar mig själv, med en latte på Arlanda och då kommer jag vara avslappnad.

För mig är skrivandet också extremt bra och hjälper mig att hitta fokus. Bara att få skriva nu får mina tankar att komma i ordning och sänka stressnivån. Skönt att man har lite knep att komma på rätsida med stressen.

Hoppas ni har mindre att göra och vad gör ni för att minska vardagstressen?

Hej hej
Jenny

I morse åkte jag tåg som vanligt. Lite trött,och lite i min egna värld som sig bör på morgonen.

När jag kliver av så ser jag att en tjej tittar på mig, men tänker inte så mycket på det. Eller jag tänker alltid när någon tittar på mig att undra om något ser konstig ut på mig? Är något snett eller är det något klet på mig?

Men jag kliver av och går åt mitt håll när jag hör någon säga ”Jenny?” Jag vänder mig om och det är en tjej jag inte känner igen.

Det visar sig att det är en tjej som har hängt här på bloggen länge, och som kommenterat mycket och som peppar mig mycket, och som jag diskuterat en hel del med. Knasigt och roligt att vi träffades så där av en slump på en perrong i Stockholm, eller hur. Och att man dessutom ”känner” varandra. På vissa sätt väldigt väl då man delar med sig av delar som man har gemensamt.

Så jag var tvungen att ta en fin bild!

Så brukar inte direkt mina mornar börja, att jag blir igenkänd på stan menar jag. Visst, ett par autografer blir det ju om dagen, hehhehe.

Det är i alla fall väldigt roligt att få ett ansikte på någon som man pratat med så länge.

För så blir ju en blogg, lite av en ensidig kommunikation. Där jag delar med mig av allt, men inte alltid vet så mycket om er.

Därför blir jag extra glad när jag får veta saker om er och får läsa era kommentarer, och får ett ansikte på er…

Ha en bra kväll!
Jenny