I morse hände det. Helt utan förvarning. Jag var inte alls beredd.
I morse blev jag utan puss och kram på skolan! Min dotter vinkade lite slappt, men ingen puss och kram. Är det att vara 10 år? Att inte pussa sin mamma på skolan?
Lite ont gjorde det i mitt hjärta. Eller vänta. Jätte ont. Vart tog min lilla tjej vägen? Är det slut på morgon gos för alltid?
Kanske det inte upprepas, men det är bäst att ta det säkra för det osäkra. I morgon ska jag vara beredd. Snabbt ska jag sno åt mig en puss och bamse kram innan hon smiter in i lokalen. Innan hon hinner undan. Mohaha! Eller kanske hon kommer att skämmas då? Ok, då får hon göra det. En mamma måste väl ha rätt till morgon kärlek från sina barn?
En glad nyhet var dock att jag fick en mega kompensations puss från sonen. Jag ska njuta så länge det varar, för det är ju inte många 15 åriga pojkar som pussar sina mammor offentligt…
Så nu tycker jag att vi lämnar detta trista och sorgliga ämne och ropar glatt att Stockholm bjuder på vår. Äntligen! Det firade jag med en härligt kopp kaffe i solen, men inga bakverk trots att det såg oemotståndligt ut.
Stockholm är en vacker stad och ännu finare utan snö…
Så nu känns det lite bättre trots att jag inte fick en puss i morse.
Hoppas ni fick en…
Jenny