Jag kan ju lätt säga att fett nice inte är ett uttryck som jag använder mig av så ofta. Det är liksom inte jag, eller rättare sagt inte min generation kanske?
I alla fall igår när jag hade varit och handlat och kommer ut ur köpcentret svettig, trött, super duper hungrig efter dagens sallad samt att jag bär två tunga ICA kassar. Sminket har runnit då mina ögon reagerar på något i luften. Troligtvis pollen. Bilen är parkerad på andra sidan stan då jag kom sent till stationen på morgon och fick springa för att hinna med tåget. Springa så att jag nästan fick blodsmak i munnen för att det är så långt borta, eller att jag har dålig kondis kanske…
I alla fall jag känner mig lite sliten. Det är nog exakt rätt ord. Överöst av alla måsten som hör vardagen till. Pisstråkigt att handla innan man ska hem, fixa tvätten, hjälpa med läxan, planera helgen och alla andra krav som hopar sig hemma hos en gift 2 barns mamma i 37 års åldern.
Då ser jag några ungdomar, kanske 16-17 år som sitter i solen och skrattar och dricker cola och äter godis. De har en bandspelare med musik som de uppenbarligen gillar. De bara stinker Mental näring om dem. Fett nice! Hör jag någon av dem säga. Jag vet inte om vad, men de såg verkligen fett nice ut! Jag hade just då också velat sitta och dricka läsk och skratta som en tok och njuta av vårsolen! Kravlöst och underbart. Hehe, tänk vad förvånade de blivit om jag satt mig bredvid dem och börjat prata och skratta 🙂
Men sedan kom jag på att var det så fett nice att vara 17 år? Inte var det kravlöst eller underbart hela tiden? Man bodde ju hemma och med det kommer det ju regler, även om mina inte var så farliga alls. Men man måste ju ta hänsyn.
Kravet från skolan att göra läxor, ha prov och få betyg i sådant man inte valt var stor. Få betyg som kan påverka hela din framtid.
Man var ju typ olyckligt kär varje kvart. Ska man någonsin träffa den rätta? Alla dessa tårar jag gråtit i onödan. Uppslitande och jobbigt.
När man var 17 år så hade jag i alla fall nästan inga pengar. Eller jag jobbade varje helg på en restaurang, så jag hade kanske mer än mina vänner, men ni kommer ihåg hur det var? Man sparade i månader för att kunna köpa en speciell kjol eller den där nya CD skivan.
Det är ju mycket man inte heller får göra enligt lagen som att njuta av ett glas vin eller röka en cigarett. I och för sig vet jag inte hur mycket njuta det är av en cigarett, men det är mycket val man lagligt sett inte ens får göra när man är 17 år.
Man hade krav på sig att veta vad man man göra i framtiden. Vad ska man välja för Universitet? Vad händer om jag inte vill det? Ska jag åka utomlands? Om jag gör det, vilket land ska jag välja och hur kommer det att vara? Kommer jag få kompisar eller sakna mitt hem?
Tankar om vad man skulle bli när man blev stor.
Var ska man bo? Kommer man få en lägenhet? Vetskapen att man inte kommer få en lägenhet om man inte har ett bra jobb och tjänar pengar. Ska man bo hemma då? Det är stora val att göra när man är 17 år. Inte alls fett nice, även om man får sitta och njuta av vårsolen.
Så nu är jag mitt i framtiden egentligen. Det som jag funderade på när jag var 17. Många av valen har jag gjort och är mitt upp i dem.
Visa läxor har man lärt sig i livets hårda skola, men jag är så extremt lyckligt lottad. Det kan låta lite cheesy att säga att man är det. Men jag har en snäll, snygg och ansvarstagande make, vi har två friska, fina och troligtvis de bästa barnen i världen, ett nästan färdigt hus. Familj och vänner som alltid ställer upp och som får mig att känna mig speciell. Jag har inte bara valt vilka studier jag skulle satsa på, jag har också ett jobb jag gillar att gå till.
Framför allt kan jag välja saker. Vad jag vill äta, om jag orkar tvätta, om jag vill köpa något lite onödigt så kan jag göra det inbland. Jag kan välja att ta ett glas vin i kväll och sätta mig på altanen och faktiskt också skratta. Jag är vuxen och jag har makten att göra nästan vilka val jag vill.
Så för att runda av så vill jag bara säga att jag lever i min framtid och jag kan säga att mitt liv faktiskt fett nice! Hur härlig är inte den insikten?
Så dagens motto är att om man tittar ordentligt på sitt liv med andra ögon så kanske du är precis där du borde vara…
Hej hej
Jenny
