Fabulous 4 Life!

Det finns en miljon olika saker man göra för att röra på
sig, utanmaningen kan vara att hitta glädjen i det man tränar.

Personligen tycker jag simma är tråkigt, men förstås jätte
bra. För min del är det lite för tyst och långsamt. Det känns som man inte får
upp pulsen eller förbränner något.

Jogga är inte heller en favorit, även om det verkligen får
upp pulsen. Kanske mest för att jag inte är så bra på det och oroar mig för
mina knän hela tiden och så händer det inte så mycket.

Vitsen med att hitta något man tycker är roligt är ju
självklart att det ökar motivationen och gör att man längtar efter det och
verkligen känner glädjen när man gör det.

Så det är viktigt att hitta rörelseglädjen.

För mig finns glädjen i dans och i Step up. Det är så
roligt, ger bra puls, förbränning och dessutom får man oftast lyssna på bra
musik som spelas högt. Så man verkligen kan försvinna bort från tankarna och
bara tänka på att ge kroppen styrka och mer energi.

Förra veckan införskaffade vi en studsmatta till barnen, men
det är klart mamma ska hoppa lite. Det är såååååå galet roligt! Det är
verkligen Rörelseglädje på hög nivå. Man känner sig som ett litet barn som är
på tivoli.

Dessutom får jag till och med träningsverk i benen så bra
måste det ju vara också. Som bonus på det brukar jag vara ganska andfådd när
jag hoppat ett tag.

Alltså, för mig är det ytterst viktigt att man tycker att
det man tränar är roligt och hoppas studsmatta fyller alla kriterier för riktig
glädje.

Så om ni inte provat barnens studsmatta så föreslår jag att
ni prover ikväll när de gott och lagt sig…

Ha det så kul!

God kväll!
Jenny

Eftersom jag inte äger en våg så får jag ibland lite panik
då jag inte vet om jag sköter mig eller inte.

Eller jag tycker ju att jag sköter mig, men det behöver ju
inte betyda att man gör rätt egentligen.

Som sagt det har varit ett par helger så jag känner att jag
kanske ätit lite onyttigare än jag borde. Alla kommer väl ihåg matfesten till
midsommar…Inte för att jag haft något dåligt samvete, men idag kände jag att
jag inte hade kontroll.

Det var ändå 4 veckor sedan jag vägde mig och jag är nöjd att
jag inte står på vågen varje dag. För det handlar inte om att fokusera på en
vikt.

Men som sagt idag kände jag behöver mäta och väga mig för
att se att jag ligger rätt och att det inte smyger iväg.

Alltså, det går fortfarande bra! Jag är så nöjd att det
fungerar för mig och att jag har hittat en balans.

Sedan förra vägningen har jag gått ned 2,2 kg till. Nu väger jag 72,8 kg. Alltså har jag totalt gått ned 28,3 kg. Jag satte ju 30 kg som viktmål och nu närmar det sig verkligen.

Helt galet att det går så bra. Jag äter bra i
lagom mängd och rör på mig så fort det ges tillfälle.

Även mina cm har stabiliserats och det ser fint ut.

Här kommer mina tabeller från idag:

Så jag är så nöjd för jag känner att som jag lever nu är
inte svårt. Det känns som jag gör bra val och inte känner att jag gör en
uppoffring. Hela vitsen med att jag valde xtravaganza var just det här. Jag gör
andra val och det känns naturligt och inte jobbigt.

Även sådant som inte syns på vågen, som mental styrka och
förmågan att lättare hantera stress känner jag att jag blivit mycket bättre på.
Det är förstås mycket svårare att mäta i siffror.

Men förut så åt jag ofta när jag kände mig stressad. Det gör
jag inte nu.

Nu är jag i och för sig lite stressad. I morgon ska jag
flyga till London med jobbet och gå på en kreativ workshop. Förstås mycket
roligt, men jag hatar verkligen att flyga och är säker på att jag ska dö varje
gång.

Så i vanliga fall hade jag nog druckit cola och choklad
tills jag mådde illa ikväll. Jag är fortfarande nervös, men jag känner inte ett
behov att äta något.

OM den känslan kommer över mig imorgon har jag packat i ett
par bars…

Så ha det så bra!
Jenny

Nu har jag ju som sagt kommit i mål med min viktminskning,
vilket gör att jag nu får gå över till en ny del programmet som heter Lifetime.

Helt enkelt nu ska jag jobba på hur det ska vara resten av
livet.

Man träffas varannan vecka under hela hösten där man två
gånger efter varandra behandlar samma ämne utifrån de 4 ledstjärnorna, God
Energi, Mental Näring, Rörlseglädje och Mental Träning.

Jag fick en ny pärm med massor av nya spännande saker att
lära sig och även en ny Mental Tränings skiva.

Tydligen kommer det att bli mer diskussionsforum än
föreläsningar som det varit på 26 veckors programmet. Nu får man verkligen prata om vad man går igenom och utifrån de olika ämnen man ska
prata om. Dessutom hamnar jag i samma grupp som min kompis Anette och det
tycker jag är kul!

Så den 18 augusti kommer jag ha mitt första möte med nya
gruppen. Det är två dagar efter jag kommit hem från USA. Hmmm, då kan man
behöva bli lite laddad…

Jag hade ju som sagt mitt personliga möte med Lina min coach
för att utvärdera min resa, men främst sätta upp nya mål. Mitt första mål var
att jag under semestern inte ska gå upp i vikt. Med tanke på att det säkert
kommer att bli lite grilla och en del sammankomster och dessutom ska jag och
min dotter till USA. Det är ju kanske inte känns som det nyttigaste landet i
världen…

Så det är ett svårt mål, men jag känner mig motiverad och
har sagt; Ingen pommes och ingen läsk så ska det nog gå bra.

Mitt andra mål var att komma i form. Jag känner mig ganska
slapp och inte så fit. Det är inte så
att det hänger skin. För det är många som frågar, om jag fått massor av
löst skinn av att gå ned i vikt.

Nej, så är det inte, utan det bara saknas definition och
muskler. Så det vill jag ha. Jag har satt upp nyår som nytt mål.

Så jag kanske ska döpa om bloggen till ”I form till
Nyår”? hehhe

Utmaningen för mig (Jag fick nämligen skäll av Lina eftersom
jag sa att det är svårt att hitta tid att träna och jag borde i stället säga;
utmaningen för att det inte redan då låter negativt. )Utmaningen för mig är att
hitta tid och en plats att komma i form på.

Jag är motiverad och det känns som det enda rätta steget just
nu.

Jag får återkomma med min fitnessplan efter semestern…

Föresten nu kom jag på att Maria frågade något på
kommentarer under mitt senaste inlägg som jag ville svara på.

” Läste att du hade problem med gallsten. Bara en liten
undran, fick du problemet när du började äta igen efter helfarten? Jag har
aldrig haft problem med gallan innan men när jag gick ner å sen började äta
fick jag problem med gallan. Så nu gäller det att man tänker extra på vad man
stoppar i sig.”

Som svar för min del så hade jag stora problem med gallan
och för 2 år sedan var jag så sjuk att jag inte ens kunde dricka vatten utan
att få ett anfall. Jag fick därför operera bort gallan och hade en del
känningar efter dig. Det som händer är ju att man inte har en galla som hjälper
en att bryta ned fettet. Så åt jag fett så fick jag ont.

Alltså även efter operationen har jag haft lite ont, men jag
behöver inte äta medicin.

Sedan började jag på helfart och jag kände av gallan lite,
men inte alls som innan. Jag hade en tendens att bli väldigt illamående i
samband med att jag fick ont. Illamåendet försvann helt under helfarten.

Efter helfarten när jag började att äta och gick på
upptrappningen var jag galet försiktig. Mest för att jag också har IBS och mina
tarmar kan freaka ut.

Första 2 veckorna så hade jag lite känningar i gallan
området, men inte ont eller illamående. Därefter är alla känningar borta! Det
är faktiskt jätte skönt, så jag har inte
upplevt samma sak som dig.

Jag var väldigt försiktig med upptrappningen och jag äter lite
fett nu så jag vet inte om det påverkade att jag mår så bra och inte känner av
min galla.

Jag håller tummarna att det blir bättre snart, men om du är
orolig och har ont så gå till en doktor så att du vet. Det kanske inte är
gallan du har ont i?

Nej, nu ska jag gå och lägga mig för i morgon ska jag jobba
min sista dag före semestern!

YYYYYIIIPPPIIIIIII!!!!!

God natt!
Jenny

God morgon!

Nu hade jag tänkt ta lite datorpaus. Jag sitter framför datorn hela dagarna på jobbet, och oftast när jag inte är med familjen när jag kommer hem också.

Nu tänkte jag tanka på med lite Mental Näring och njuta av livet istället för att sitta framför datorn.

Familjen ska bada, leka och säkert hitta på ett och annat bus.

Största utmaningen blir förstås att undvika alla godsaker som sommaren erbjuder och göra bra val.

I xtravaganza så jobbar man med positiva bilder. Det vill säga man sätter inte upp en baddräkts bild på sig själv på kylen där man ser ut som en val och med tillhörande grisljus när man öppnar kylen.

Istället plockar man fram den bästa bilden man har och säger. ”Det där är jag och så där ska jag se ut igen!”

Jag har nu faktiskt ganska många fina bilder om man får vara lite ego en stund, men i går drog jag på min bröllopsklänningen och tog ett par bilder. Bilderna ska få mig att hålla motivationen under semestern och inte falla in i gamla vanor.

Jag väger alltså lika mycket som jag gjorde när jag gifta mig för 8 år sedan. När jag var som tyngst, runt 110 kg, så kunde jag inte ens få igen klänningen vid ryggens början. Nu sitter den till och med löst.

Kanske jag har lite fler gråa hår och ett par synbara rynkor, men vad gör det. Nu kommer jag i den vackraste klänningen jag någonsin haft…

Och så här såg det ut för 8 år sedan…

God semester på er, och för er som kämpar på, hittar er motivation så kommer det att gå strålande!

Vi hörs efter semester!
Jenny

Egentligen ska jag inte klaga, för det är helt underbart att
ha möjligheten att få bygga ett hus. Däremot så är det galet mycket jobb,
faktiskt hela tiden.

Som ni kanske såg på bilderna så var förra veckan verkligen
semester. Bada, leka och bara njuta av sommaren.

Denna vecka var det fokus på huset. Kanske inte det
roligaste sättet att spendera sin semester, men det behövdes.

Så det har slipats, målats och byggts.

Jag förstår nu att många blir avundsjuka på hur fantastisk jag ser ut med en slip i handen, munskydd och skyddsglasögon, hehheh!

Vi har dessutom haft väldigt tur för både vänner och mina föräldrar
har hjälpt till. Det är ju väldigt snällt för det måste ju vara ännu tråkigare
att spendera sin semester med att bygga hemma hos någon annan…

Jag har i alla fall konstaterat att bygg är inte min
inriktning. Jag är bra på högtryckstvättar och att slipa saker. Men min främsta
hantverkargen ligger i att måla. Det är ganska jobbigt, med mycket
koncentration, balans och att vara noggrann. Så det passar mig bra.

Fördelen i år är att förra året skulle det grundmålas och
sedan la på ett lager med färg och det var inte klart och man var helt slut
för det var så mycket jobb. Nu har vi lagt på det sista lagret och plötsligt
ser man ett resultat och huset ser faktiskt fint och färdigt ut. Då känns det
som det ger energi tillbaka istället för att bara ta som det känns som innan.

Altanen är också ett stort projekt, som mest min make jobbar
med. Däremot tyckte jag att det var roligt att inviga den första delen på
kvällen…

Det som är det västa när man jobbar som vi gör och inte åker
iväg och handlar och planerar som man brukar. Det blir att man
grillar på lite hamburgare och äter lite mer pasta och sådant som är snabbt att tillaga. Så jag känner inte att jag
varit duktig och haft för God energi. Det har blivit mycket kaffe och lite fika
och så. Dessutom har det blivit lite större portioner
än vanligt, men jag tänker att är man ute och klättrar runt och fysiskt arbetar
så behöver man nog stoppa i sig lite mer än om man bara är som vanligt ändå.

På måndag blir det jobba igen. Två hela dagar ska jag
jobba. Det är lite lagom skulle jag vilja säga.

Sedan blir det ju USA med dottern. Usch jag har redan ångest
för flygresan. Ska nog köra Mental Träning varje dag denna vecka fram tills vi
åker så att jag blir lite avslappnad. Jag är jätte flygrädd och detta är första
gången jag ska flyga med min dotter. Så jag ska verkligen skärpa till mig så
att jag under inga omständigheter bjuder henne på någon flygrädsla.

Igår köpte jag dessutom en jätte fin klänning som jag ska ha
på Reharsal dinner som är kvällen före bröllopet. Åhhh, det ska bli så kul och
fin kommer jag vara…

Vill bara avsluta med att visa en bild på min assistent som
gör mig sällskap vid datorn. Vår lilla katt Myran som hittade en kanske inte så
bekväm plats vid datorn…

Ha det så bra så hörs vi!
Jenny