aug 252010
 

Jag är väldigt, väldigt glad och tacksam för alla fina och
snälla kommentarer jag får! Det är ju hela anledningen att jag delar med mig av min resa, alltså inte att få massor av bra kommentarer. Men att se att min sida inspirerar och motiverar andra som har varit där jag började.

Att de känner att ”kan Jenny, då kan jag!” Heltunderbart så massor av tack!

När någon ställer en fråga brukar jag svara i kommentarsfältet, eller att jag lyfter upp frågan i bloggen.

Det hade jag tänkt göra idag. Det känns som det är många som drar igång med xtravaganza nu till hösten och har många funderingar. Det kanske
blev lite mycket grillat och rosé i sommar och nu är det dags att komma igång så att man kan se Fabulous ut på Nyårsafton!

I förrgår fick jag följande fina kommentar och fråga:

”Skapad av Armine tis, augusti 31, 2010 21:59:56

Hej Jenny! Först och främst vill jag gratulera dig och
tala om för dig att du är så vacker och så stark och duktig. Du är min Idol!
Genom din berättelse har jag fått ännu mer motivation och har nu valt att börjapå xtravaganza, helfart till en början. Jag har som mål att gå ner 30 kg (ingen tidsgräns bestämd ännu). Jag har tidigare gjort ett liknande program då jag gick ner runt 25 kg men gick upp samtliga kilon på mindre än 6 månader och är därför rädd (jag är verkligen rädd) för att även denna gång inte få den hjälp jag behöver när jag börjar äta normal mat igen. Jag undrar därför om du kan rekommendera xtravaganzas program och coaching som man får EFTER att man är klar med att bara äta soppor. Jag läser din blogg och är så glad för din skull som har klarat dig så otroligt bra efter sopp-perioden men önskar ändå att få lite direkt tips och råd från dig och från din resa om just hur du blev coachad efter viktnedgången.

Tack för all motivation och en underbar blogg, du är verkligen bäst!
Lycka till med allt!”

Jag blir verkligen jätte glad att jag inspirerar och jag tänkte att jag skulle berätta lite kort varför det fungerar så bra nu, efter viktminskningen. Som sagt jag har inte gått upp 1 gram på 5 månader. Istället har jag tappat ca 4 kg till efter helfarten.

Något jag sagt flera gånger är att om man är ute efter en snabb viktminskning, men inte vill göra en livsförändring så är xtravaganza
inte rätt.

Självklart är programmet utformat för att du snabbt ska gå
ned i vikt och det fungerar ju för alla, men det är faktiskt den enkla delen.

Den andra och mycket svårare delen är att lära dig att
verkligen leva efter de 4 ledstjärnorna som xtravaganza jobbar med. Det är ju något man jobbar med varje dag och handlar om att förändra ett beteende. Kanske ett beteende som varit ett problem som i mitt fall. Vilket gör denna del av resan tuffare.

God energin: Det gäller att göra bra val. För mig är vissa saker absolut förbjuda. Ingen läsk och inget friterat. Efter att ha druckit minst ett par burkar cola varje dag till att inte dricka läsk alls är ett stort kliv. Detta val gjorde att jag under mina 2 veckor i USA i somras lyckades med att gå ned 1 kg! Är det möjligt i det landet?

Men jag dricker ett glas vin ibland tillsammans med lite
ost. När jag väljer att göra det gör jag ett aktivt val och vet att om jag äter
detta så behöver jag röra på mig. Det är viktigt att jobba på att inte få
dåligt samvete om man äter något. Mentaliteten, näää nu har jag förstört denna veckas bantning ändå så då kan jag lika bra…

Så där har jag verkligen tänkt om. Jag äter ofta och lite.
Utan mina mellis skulle jag inte må bra. Det gör också att jag håller mitt
blodsocker i en fin nivå, vilket gör att jag inte vill äta bullar eller vad som
helst med socker på eftermiddagen. Så 5 gånger om dagen äter jag på samma tider varje dag. Lite knasigt, men jag kan lova att min mage lovprisar mitt beteende varje dag!

Mental Träning: Här lyssnar man på CD skivor där man jobbar med att lära hjärnan nya saker. Detta är en av de för mig viktigaste delarna och en av anledningarna att jag blev intresserad av detta program.

Om man inte förändrar sättet man tänker på, då är man ju samma person. Samma person som återigen kommer att hamna i samma fällor som
tidigare.

På en av mina första klasser så förklarade min gruppcoach
Rebecka det som att hjärnan är en stor muskel och för att den ska ta in något så behöver man repetera och återigen repetera. Så lyssnar man på skivorna regelbundet så förändras tankesättet. Detta tror jag har varit en stor anledning till att det gått bra.

Man får lära sig muskulär avslappning som hjälpt mig mot stressen vilket ofta varit en orsak i mitt ätande. Man lyssnar som handlar om att skapa en positiv självbild. Detta bara för att nämna två av många spår på skivorna.

Mentala Näringen: Den ledstjärnan är superviktig. Eftersom
jag var en känsloätare, som gärna åt fast jag egentligen inte ville. Jag åt när
jag var ledsen, när jag var glad eller när jag var stressad. Eller kanske bara
när jag hade en känsla, och det har man ju ofta…

Det gäller alltså att hitta stunder i livet, varje dag då
du är närvarande och njuter. Det ska inte kretsa kring mat. Det kan vara att
man kör bil och ser att himlen är vacker, eller att man leker med barnen och
känner glädje. Även om det låter lite töntigt, att stanna upp och faktiskt
njuta av det man gör och tanka energi till stunder då det inte är lika lätt.

Det här är jätte svårt! Jag jobbade mycket med att skriva
listor på olika saker som jag njöt av under dagen. I början var det svårt, men
sedan blir det lättare och lättare och nu gör min hjärna noteringar hela tiden
om saker som gör mig glad. Det i sin tur gör mig ju gladare också.

Rörelseglädje: Det är den sista och minst lika viktiga
delen för att du ska hålla vikten efter. Om du gått ned 30 kg och sedan lägger dig på soffan och säger. Bra jobbat nu kan jag ta det lugnt så blir ju det förstås inte bra.

I början är denna ledstjärna jobbig. Man har dålig kondis.
Jag har opererat mina knän 3 ggr så jag hade alltid ont och kunde inte träna
något. Sakta med säkert så hittar man glädjen i rörelsen och man märker att om man rör på sig så försvinner kilona snabbare, och man går inte upp i vikt.

För min del började knäet samarbeta i samma takt som kilona försvann. Idag har jag inte alls ont, eller problem när jag går. Mycket trevligt!

Personligen har jag svårt att hitta gymtid för träning, men att ta en promenad eller hoppa studsmatta eller sprina med barnen räknas
också. Det behöver inte vara så pretentiöst. Man får göra vad man kan.

Nu blir jag dessutom lite grinig när jag inte får röra på mig och ser fram emot mina stunder.

Så, efter ett mycket långt inlägg, och jag hoppas att du inte somnat, så är svaret på din fråga att JA! Jag kan verkligen rekommendera det man jobbar med EFTER viktminskningen hos xtravaganza. Det är hela vitsen med att gå med.

Men du måste ge dig en chans att jobba med dig själv och följa programmet så det är upp till dig om du ska lyckas!

Jag slutade helfarten i början av april och har sedan dess fortsatt att gå ned 4 kg till. Så jag är förstås mycket nöjd att det fungerar så bra.

Däremot så vill jag bara berätta att jag var supernojjig när jag skulle börja äta efter helfarten. Precis som du var jag orolig att jag okontrollerat skulle gå upp i vikt på en gång.

Dessutom så har jag problem med mina tarmar så jag var även orolig för att de skulle freaka ut och inte uppföra sig!

Jag tror att jag mailade och ringde min coach Linda flera
gånger om dagen för att fråga det ena efter det andra. Så utan henne att bolla med eller noja hos hade det inte gått lika bra. Coacherna är jätte viktiga och också en stor del i om det ska fungera efter.

Så se till att utnyttja programmet ordentligt och se det inte som ett viktminskningsprogramutan något som kommer förändra hela dig till att göra bättre val på flera olika plan.

Till alla er som är i startgroparna till att starta igång, kämpa på och sätt upp ett tydligt mål och gärna delmål så får man lite extra motivation.

För min del var det olika gamla klädesplagg i olika storlekar som jag ville komma i. Nu har jag kommit i och förbi dem och är i storlekar jag faktiskt inte trodde att jag skulle komma i någonsin. Jag en sådan som trodde att jag hade en kraftig benstomme…

Fortsätt att kämpa på för det är det verkligen värt!

Hittade denna bild. Då hade jag kört helfart i 7 veckor. Totalt körde jag 15 veckor. Man ser snabbt skillnaden…

God kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 00:00
jan 011970
 

Jag har försökt tänka efter vad som förändrat sig hos mig, förutom viktminskningen de senaste 8 månaderna.

Min make sa igår att jag blivit mer självsäker och lite tuffare, på alla plan. Alltså inte att jag gått och blivit dryg, utan att jag vågar ta plats och synas mer.

Jag behöver inte gömma mig bakom en fasad av en stor kropp.

Dessutom så har jag skrivit det förut, jag behöver inte längre vara den där gulliga snälla Jenny som alltid ska vara glad och göra alla nöjda. Som kompenserade en övervikt med ”god och glad” och som aldrig vill vara till besvär.

Det är svårt att förstå vad jag menar om man själv aldrig varit i den sitsen. Att behöva gömma sig bakom en annan identitet nästan för att självförtroendet är så lågt.

Om någon hade sagt till mig i december förra året att om 8 månader kommer du lägga ut bilder på dig själv i klänning och undra vilken som är finast hade jag nog utbrustit ”ÄR DU GALEN!” Aldrig i livet! Det kommer aldrig att hända.

Och nu sitter jag här och tycker att jag är fin och att det inte finns tillräckligt många tillställningar där jag kan ha klänning, utan att jag måste välja!

Däremot så hoppas jag att jag är samma inuti, en Jenny som är snäll och omtänksam och inte för ego. Det är en svår balansgång. För ger man ett tuffare och mer framåt intryck så kanske man uppfattas annorlunda.

Så om någon frågar finns det ingen nackdel med xtravaganza så är nog svaret, att jo, jag har nog blivit med fåfäng och medveten om hur jag ser ut. Så är det en nackdel? Kanske om man är gift med mig och väntar på sin tur i badrummet.

Så svaret blir nog för min del att fördelarna väger över den nackdelen.

Eftersom jag blivit lite fåfäng så vågar jag lägga ut bilder på mig i klänning! Det är verkligen underbart att våga det!

Jag ska alltså välja en klänningen till lördagens spännande bröllop som jag ser jätte mycket fram emot!

Vad säger ni?

A, B, C eller D?

A


B
C

D

Jag har ju en favorit, men jag återkommer med mitt beslut!

God kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 00:00
jan 011970
 

Så är åter vardagen inne i sitt lunk. Det är grötfrukost och
keso och mycket grönsaker igen. Förutom en liten avstickare idag då jag och min
kompis Anette kände för en liten mysmorgon med scones. Förstås en grov, men
trevligt och gott var det och en latte och en juice.

Sedan har jag gjort en upptäckt som jag gärna inte pratar om,men
jag känner mig tvungen.

Ni vet den där varianten av träning som folk kallar stavgång,
som jag när jag 20 år tyckte var de töntigaste man kunde göra.

Ni vet vad jag pratar om.

Helt ärligt jag är
såld på dem nu! Kanske har jag mognat och förstår vilket verktyg det är. Även om
jag knappt vågar erkänna det så fick jag träningsvärk redan första gången, både
i ryggen och magen! Det är skönt och man känner både ökad förbränning och slås
med dem.

Jag är inte säker på att jag håller dem rätt, men jag ska
boka tid med min xtraganza coach Lina, förhoppningsvis hinner hon visa mig nästa
vecka, men jag tror att detta definitivt kommer att vara min nya bästa kompis
när jag prommenerar.

Jag kan inte heller säga om promenaden gick snabbare då jag
inte tog tid, men det kändes som det gick mycket snabbare att ta sig runt mitt
varv. Dessutom var jag riktigt andfådd när jag kom tillbaka så lite nyttiga är
de där stavarna allt.

Jag vet att xtravaganza organiserar gruppstavgång som man
kan hänga med på. Det ska jag nog faktiskt försöka prova någon gång. Då får man
tips om lite övningar man kan göra på vägen också.

Nu var det ju inte alls faktiskt det som jag skulle skriva
om idag. I går fick jag ett kort sms från en kompis. Hon skrev bara ”kändis,heheh”. Jag hade ingen aning
vad det innebar och inget svar fick jag på mitt mot sms vad hon menade.

Till slut efter mycket om och men så berättar hon att hon
sett mig i en annons i Svenska dagbladet. Så det var klart att jag var tvungen
att köpa tidningen.

Så volá här är jag, en äkta kändis i Svenskan!

Knasigt eller hur!?

Sedan ser man bilderna och tänker, wow man ser ju verkligen
skillnaden, sedan ser man att det står 30 kg och det är ju fantastiskt. Sedan kommer
man på att, men det där är ju jag!

Det lustiga är att när jag ser sådana här artiklar på nätet
som reklam så har jag oftast svårt att ta det till mig. Jag tänker instinktivt
att det är omöjligt, eller att de har redigerat bilderna, eller att om det
låter för bra för att vara sant så är det troligtvis så.

Fast nu vet jag att dessa bilder är sanna för det är ju jag!
Jag har ju själv gjort denna resa.

Jag har verkligen gått ned 30 kg! Det är galet mycket!

Bilderna är riktiga för att det var min man som tog dem.
Varje söndag efter barnen gått och lagt sig gick vi upp på vår då ofärdiga
övervåning och tog dessa bilder, på samma plats varje vecka för att jag
verkligen skulle kunna se förändringen.

På något sätt bekräftar detta min framgång. Att jag faktiskt
har gjort det, och att jag efter 15 veckors helfart och upptrappningen i påskas
faktiskt gått ned 6 kg
till och verkligen har förändrat mitt liv som var målet från början. Så inte
bara har jag hållit vikten, utan fortsatt att gå ned. Dessutom mår jag bättre
både fysiskt och psykiskt än jag gjort på många år.

Så om ni tvekar om det verkligen är sant, ta inte bara mitt
ord, läs bloggen från början så ser ni hela min resa! Den kan inte ljuga för
många av er har ju varit med.

Nu ska jag vara lite nöjd med mig själv och prova lite
klänningar. På lördag ska vi på bröllop och mina söta vänner har lånat ut fina
klänningar till mig så att jag har något att ha på mig som inte är svart eller
vitt. Tydligen se färger som min garderob består av…

Önska mig lycka till, och har jag svårt att välja kanske det
blir en sedvanlig röstning imorgon för sist gjorde ni ett strålande jobb!
Jenny

 Inlägg av kl 00:00
jan 011970
 

Idag för 5 år sedan födde jag min son! Galet vad tiden går
fort! Jag vägde då 110 kg
när han söt som få kom ut. Det är verkligen mycket, och nu när jag på han 5
årsdag väger 72 kg
så känns det alldeles utmärkt!

I förrgår hade jag mitt första xtravaganzamöte efter
sommaren och på min nya kurs ”jämnvikt”. Det var roligt för ett par
av mina kamrater från förra kursen var också med i denna grupp. Det är så kul
att höra hur det gått och man ser vilka resultat de också har uppnått. Det
peppar mig något otroligt att få se och prata med de andra.

Denna träff pratade vi om fett och långsamma kolhydrater.

Vi gick igenom mättade, enkelmättade och fleromättade
fetter. Vad vi skulle undvika och tänka på.

I efterhand kommer jag ihåg att kokosfett var bra att steka
i och man ska äta mycket fisk och skaldjur. Självklart pratade vi om mycket
mer!

Sedan pratade vi mycket om varför vi ska välja långsamma
kolhydrater och varför man inte ska äta för mycket av dessa.

Det blir ju en del information att ta in och jag kan bli
lite nojjig att oj, det är så mycket att tänka på, så vad vågar man egentligen
äta för att inte göra fel?

Sedan kom jag fram till att man får ta lite distans till
allt och äta efter sunt förnuft och sakta applicera det som sägs och väva in en
bit i taget.

Som det är idag så äter jag nästan vara långsamma kolhydrater.
Så ingen vanlig pasta som jag åt kopiösa mängder av tidigare.

Det är ju bra att man får en bakgrund till varför man ska
äta på ett visst sätt och verkligen förstå varför det är bra att göra på ett
visst sätt. Det gör nog att man gör bättre och mer medvetna matval också.

Dessutom fyllde jag i min hälsoanalys för 4:de gången sedan
starten i januari. Det var en del av frågorna som mitt spontana svar förvånade
mig och faktiskt gjorde mig glad.

Gör ni dessa hälsoanalyser regelbundet?

Det var riktigt bra att göra det för det är såååååå tydligt
vad man jobbat bra med och vad jag måste lägga in en växel på. Nämligen träna
och komma igång med Rörelseglädjen!

Efter mötet på vägen hem så var jag middagshungrig och
tänkte att jag tar en grov macka på tåget hem. Man vill ju inte ta sig en hel
måltid så sent på kvällen.

Så jag stod och tittade lite vad som innehöll mest kalorier
och såg då att en smarrig Cesarsallad bara innehåll 275 kalorier, medan den
lilla mackan som jag tycker är så liten nästan innehåll 375 kalorier.

Ibland kan det vara svårt att förstå, och kanske en av de
anledningar till att jag var överviktig att en skruttig liten macka med lite
ost och en skinkskiva mot en cecarsallad med goda tomater, kyckling, härlig
sallad och lite parmesan kan skilja så mycket i kalorier.

Ni vet, man tar en liten ostbit, för den är ju så liten, och
egentligen är den full med massor av kalorier fast det inte ser ut så.

Bara att man är medveten om detta gör ju att jag tänker
efter nu.

Det är klart att det är trevligare att äta en stor sallad
som jag blir mätt av för färre kalorier än en macka som bara håller mig mätt en
kort stund.

Nu ska jag gå och fira min lilla kille!

Kanske med en liten bit tårta, men ytterst liten.

Ha det bra!
Jenny

 Inlägg av kl 00:00
jan 011970
 

Nu ska jag inte hålla er på halster längre, men först vill jag passa på att tacka alla som ställde upp och gav sin åsikt om vilken klänning jag skulle ha på bröllopet.

Förvånansvärt många tyckte B och C. B kanske för att det passade ett bröllop och C kanske för att den var fin.

Själv blev jag lite förälskad i alternativ C. Den blåa färgen var underbar, men jag håller också med att den var för kort.

Det löstes med leggings, tada!

Den passade utmärkt på detta bröllop och jag var mycket nöjd, även om min hållning på denna bild inte är något jag skryter med.

Dessutom så lyckades det underbara brudparet att pricka in det som kanske kommer att kallas den sista sommardagen 2010.

Vigseln ägde rum på en klippa vid vattnet med en makalös utsikt. På något sätt tror jag att 10 grader kallt och spöregn inte hade blivit lika bra…

Efter vigseln blev det smarr och gott och det är det svåraste tycker jag. När det finns massor av gott och man ska välja. Då var det lättare under helfarten. Då behövde man inte göra val.

I och för sig var jag nu mycket nöjd att jag kunde äta då det fanns en hel del underbar kaviar och andra små gottesaker som sa mitt namn.

Dessutom så bjöd de på en av de produkter som jag bara älskar och som jag inte säger nej till, nämligen tryffelsalami. Så jag tänkte det blir till att prommenera lite extra imorgon och kanske resten av veckan för idag är det tryffelsalami som gäller.
Jag ångar inte mitt val och det var väl värt det. Titta man ser till och med lyckan i mina ögon!



Det hela avslutades med en fin tårta, som jag tog en symbolisk liten bit av. Jag hade ju redan gjort kvällens dåliga val…

Så det var ett riktigt roligt och fint bröllop, och gott om jag får tillägga! Massor av grattis till det underbara bröllopet, och jag ser fram emot nästa bröllop också…

Ha det bra!
Jenny

 Inlägg av kl 00:00