Jag vet att det är lite knasigt att säga, men tänk vad tiden går fort. Men ärligt det här året har bara flugit iväg! Jag tänkte att jag ska göra en årskrönika av min resa för att sammanfatta allt, men den tar nog lite tid. Just nu vill jag bara njuta av att jag lyckades gå ned 31 hela kilon något som jag trodde var helt omöjligt för mig när jag klev in på xtravaganza den 4 januari! Tänk om någon på Nyårsafton 2009 sagt till mig att nästa nyår Jenny, så kommer du kunna  ha en klänning i storlek 40 och väga 70 kg. Jag hade bara skrattat och…

Den här tiden på året är det svårt att vara duktig. Inte bara för att det finns ett överflöd av mat, godis och fika, men också för att man har mysiga träffar med människor och då är ju saker att stoppa i munnen ett vanligt inslag. Dessutom så träffar man kanske människor som man inte träffar varje dag i vanliga fall, och då vill man bulla upp! Jag är ganska svag för marsipan och för choklad och när man kombinerar detta i form av en liten elak gris så vill jag äta upp hela utan att tänka. Just en sådan elak gris fick jag på julen. Fast jag fick frågan…

På fredagar så väger jag ju mig, och idag föll det sig så att julafton var på just en fredag. Ganska bra för det skulle sätta tonen för hur jag fick göra på julbordet. Det visade sig att jag håller min vikt, trots julbord och massor av fika utmaningar, 70,3 kg. Så det var den bästa julklappen jag kunde få, förutom min motorvärmare som jag fick av min omtänksamma make som tänkte att ni kan jag sova 20 minuter varje morgon istället för att skrapa bilen… Barnen fick i alla fall godkänt och sova till strax innan kl 8.00 för att sedan se vad tomten lagt i sockorna. Grunnade dagen…

Ja, i morse när jag klev upp så hade jag glömt att vi ställt in vår gran i duschen. Katterna var lika förvånade. Anledningen till att den står där är för att när man bor på landet så får man, om man frågar snällt, hämta sin egen gran i skogen. Det gjorde maken och barnen igår och resultatet ser ni nu i min dusch. Hoppas på att den flyttas ikväll då det annars finns en risk att inte få duscha, eller att det blir lite sticksikt när man duschar… Dagen fortsatte med ett gammaldags julspel i kyrkan som avslutning på terminen. Så jag hann se Jesus födas innan det var…

Helgen har faktiskt bjudit på massor av lugn och ro. Det kan man knappt tänka sig så här strax innan jul, men det var underbart. Lördagen bjöd på lite lagom långsam städning och familjemys. På eftermiddag satte vi på vårt senaste inköp ”Toy Story3”. Till det blev det chips, popcorn och ostbågar. Nu tänker ni, oj då åt du allt det där? Nä, ni behöver inte vara oroliga jag åt ju inget av det där. Bubbelvatten och nötter blev det för mig. Däremot så gjorde jag något jag inte gjort på länge. Sonen hade nämligen valt ut en påse med chips, men 50% mindre fett. Han brydde sig nog inte…

Jag vet att jag skrivit om detta förut, men det är lite klurigt. När jag var överviktigt så kom jag undan med en hel del genom humor. Jag skojade alltid med mig själv och drog skämt. Jag fick ofta höra att folk var lite avundsjuka på att jag alltid kan bjuda på mig själv, något som inte förändrats så mycket. Jag är inte så orolig över vad folk ska tycka om mig. Inte för att jag inte bryr mig, men mitt motto är att jag försöker vara så bra jag kan vara och vara en människa som bryr mig om andra och om folk orkar ha en åsikt om mig…

Så i går var det äntligen dags för min favorit högtid. Lucia! Det är så vackert och barnen är så fina. Vi började med  Lussefirandet kl 7.00 på dagis. Min lilla sötis ville vara pepparkaka. Så här fin är mamma i en pepparkaksmössa… Om de sjöng fint, nä egentligen inte. Det är ju lite hellre än bra och de sjunger i olika tempo och faktiskt lite falskt också om jag ska vara ärlig. Men ändå får jag tårar i ögonen för det är så vackert och de är så modiga att gå upp framför så mycket folk och sjunga och det finns inget som skulle få mig att inte vara…

När jag jobbade som au pair i USA gick jag under arbetsnamnet ”The Swedish Viking”. Anledningen till det var att jag inte ansåg att det fanns ”Några dåliga kläder, bara dåliga väder”, eller som det på engelska heter ”There are no bad weahters only bad clothes” Hmm, det låter inte lika käckt på engelska, men ni förstår. Jag och ”mina” barn var alltid utomhus, varje dag, antigen på en promenad eller så gick vi till någon lekpark. Som sagt de andra amerikanska mammorna tyckte nog att jag var galen, men å andra sidan hhhaaahha på dom för ”mina” barn var aldrig sjuka. De senaste månaden har jag inte varit ute…