Fabulous 4 Life!

Tänk att det snart är semester! Underbart! Dessutom är det ju inte så att man lider av livet just nu heller.

Lördagen bjöd på sol och värme och vi tog barnen på en utflykt till en sjö vid ett brott mitt i skogen.

Barnen var lite arga på mig för att jag sa att det inte behövdes badkläder…

En super mysig dag.

Söndagen blev jag väckt med frukost på sängen och gitarrspel och komp av mina två små älsklingar. En egen
sång till mamma. Gullisar!

Sedan blev det att ställa upp för sitt land och vara tacksam för möjligheten att göra sin röst hörd och gå och rösta. Mycket glad att jag hittat ett parti och en kandidat som passade mig.

Sedan tog vi oss på morsdag fika med bullar, våfflor, äppelträd och värme!

Sedan behövde jag jäsa lite och gjorde nog ingenting tills det var dags att äta oxfilé till middag. Lite mer att äta när man firar…

Nä, så det har inte varit så synd om mig i helgen 🙂

Mer synd kommer det att bli om mig ikväll. Idag är det dags för Vårruset. Uppladdningen har inte varit som jag tänkt mig, pollen och en förkylning har gjort mig mindre beredd, men 5 km kommer man ju alltid runt, heja, heja.

Återkommer med resultat, eller anti resultat…

Ha en fin dag!
Jenny

På 90-talet jobbade jag som Au pair i USA. 19 år åkte jag över Atlanten för att växa upp.

Igår såg jag på Facebook att en av mina Au pair vänners ”barn” tog examen från universitetet! Klyschigt, men sant, tiden går så fort!

Jag hittade en bild på henne och lite andra roliga 90 tals bilder 🙂

Som denna…

Jag vet! Det är otroligt glammigt! Inklusive sammets halsband med glitter hjärta. Love it!

Jag och min kompis Anna åkte varje lördag till vårt mall för att hänga. En lördag gjorde vi ”Glamour Shots” som var ett hett företag på 90 talet. Man blev sminkad och stylad i fräcka kläder och blev sedan fotad av fotograf.

Nu förstår jag att du inte är jätte imponerad, för idag finns ju detta överallt, men på 90 talet var detta lite lyx.

Idag är jag sjukt glad att jag gjorde det för det är jätte kul att ha bilderna idag. Då tyckte jag att de var fina, idag blir det en tillbakablick på 90 talet 🙂

Apropå vad livet bjuder på idag, istället för glamour,så är vår följetång, gympa påsen 🙂

Lyssna på det här! Idag kom sonen ihåg att packa sin gympa påse och ta med den, utan att mamma påminde! Hurra! Känns som en vinst! Jag vet ju att det kommer komma bakslag, men ändå!

Just nu bråkar dock mina barn ganska mycket, så jag tänkte bara påminna att när de har roligt så är det underbart! Några andra som har syskon som bråkar mycket och vad ni gör åt det?

Ha en fin dag!
Jenny

Ja, frågan kan besvaras olika beroende på vem man frågar.

Frågar man de som gjorde det så var det otroligt snyggt, frågar man mig så tycker jag att det känns fräscht och bra.

Frågar man alla 3 medlemmar av min familj så var det hemskt och får mig att se ond ut… Eller vänta, katterna uppförde sig också lite märkligt när de såg mig…

Så idag är jag lite orolig när jag sitter på tåget, att folk ska skratta och peka finger eller att mina onda ögonbryn ska skrämma dem!

Hittills går det bra 🙂

Jag var alltså på Sephora med en vän igår och där har de en Eyebrow bar. De vaxar och färgar dem mitt i butiken. Jag kunde inte stå emot grupptrycket utan hamnade i stolen.

Se själv, vänster bild buskigt ögonbryn före och stylade ögonbryn efter.

Min fråga är, skrämmer detta er?

Bästa kommentaren igår kommer från min son. Vi ligger i sängen och myser och han tittar sorgset upp på mig. ”Mamma, jag är lite rädd för att sova, jag vill inte drömma mardrömmar”

Som den ömma moder jag är kramar jag honom hårt och pussar honom medan jag undrar vad han är rädd att drömma om?

”Dina ögonbryn mamma”

Jaha, vad svarar man på det? Mest skrattade jag. Jag tror dock att det var ett skämt. Jag hoppas verkligen det…

I alla fall meningarna går i sär om det är fult, snyggt eller mardrömsframkallande. Fördelen är att om ca 1 månad kommer de vara buskiga igen om jag inte underhåller projektet. Så problemet löser sig själv. Tills dess hoppas jag att min familj inser att jag inte är ond 🙂

Ha en fin fredag!
Jenny

Det som är det bästa med att misslyckas är att man ofta får försöka igen.

Efter min hårda inställning till gympa påsen och min sons dåliga minne så blir det ju nya möjligheter att ta med den denna vecka.

Det började starkt med att sonen i går kväll, när jag trodde att han sov, studsar och vrålar ”Gympa påse!”.

Mycket bra start.

På morgonen är den packad och klar. Jag ser hur han tar den och lägger vid ryggsäcken. Yes, den ska med.

Men märkligt nog, när vi kliver ur bilen vid skolan kommer sonen gråtandes på att gympa påsen är kvar hemma!

Hur tusan blev det så? Vi var ju så nära!

Inombords svär jag, men arg på honom blir jag inte. För han själv är ju redan jätte arg på sig själv. Det kändes som jag hade den snörvlar han.

Hönsmamma eller inte, denna gång fick maken som var kvar hemma rycka ut och komma med den.

Även om vi misslyckades så kändes det som vi är på väg och han gjorde tappra försök att få med den.

Nästa vecka så. Då kommer den med 🙂

Vi har en dagskalender i barnens trapp och det fungerar utmärkt för dottern. Hon både tittar och tar med sig det som stor, men sonen är inte riktigt där ännu.

Hur gör ni för att barnen ska komma ihåg själva?

Passar på att önska en bra dag!
Jenny