jan 042010
 

Jag har varit lite nervös så jag var glad när klockan slog 17.00 och det var dags för inskrivning.

Lokalen var jätte fin och inbjudande. Först blev jag invisad till rummet där man kan jobba med sin mentala träning. Här låg jag i en massagestol medan jag väntade på att min coach Lina kunde ta emot mig.

Personligen kände jag är detta verkar vara rätt melodi och att ligga i en massagestol och njuta det ska jag nog klara av. Tyvärr vet jag att det kommer krävas mer av mig än så…

Sedan kom Lina och vi satte oss ned och pratade om hur programmet fungerar. Vi gick igenom min bakgrund och jag fick svara på en del frågor och vad mina mål är.

Lina berättade även om de 4 ledstjärnorna som man jobbar med på xtravaganza. Mental träning, Mental näring, God energi och Rörelseglädje. Även om jag just nu inte kan återge allt som Lina berättade kände jag att dessa ledstjärnor passar mig. Den mentala träningen ska bli jätte spännande och den största utmaningen. Då det känns som det är svårt att ändra sina tankar och göra en livsförändring.

Sedan gick vi till deras special våg som mätte massor av olika parametrar. Ingen av dem gjorde mig väl så glad, men inte överraskad.

Längd 174 cm ( ingen överraskning, det visste jag. Skönt med en känd siffra…)

Vikt 101 kg

BMI 33,04

FAT MASS 43,3 kg!!! Det vill säga att av min totala kroppsvikt så är 43,3 kg fett. Det är verkligen inte lite.

Sedan gick vi igenom flera parametrar, tyvärr kommer jag inte ihåg alla, men så här såg det ut:

När det var klart pratade vi om jag skulle köra min viktminskning på hel eller halvfart och vilka fördelar de olika programmen hade.

Lina ritade ut hur en viktminskningskurva skulle kunna se ut med hel och halvfart.

Eftersom jag satt ett tydligt mål att jag ska ha gått ned 30 kg till min 35 år dag så är det helfart som gäller för mig. Jag tycker ju också att det strecket ser väldigt lockande ut. Det är den korta…

Helfart innebär är att man kör soppor och shakes, så kallade xtraVLCD för att snabbt kunna gå ned i vikt. Under denna tid så äter man detta 3 ggr per dag, dricker massor av vatten och faktiskt får man dricka kaffe. Vilket var en trevlig överraskning. Utan koffein skulle det kännas väldigt tungt.

Så för mig, som är lite av en fastfood junkie och älskar mat är detta ett mycket stort steg.

Den goda nyheten är att det fanns massor av smaker både på sopporna och shake och roliga idéer hur man kan göra variationer. Så imorgon blir det den första dagen.

På halvfart jobbar man även mycket med kost, men viktminskningen går inte lika fort. Den passar säkert många, men tänker köra helfart så får vi se hur det fungerar.

Man fick även en hel del material, bland annat en CD skiva med mental träning som jag tänker berätta mer om när jag lyssnat på den.

Vi pratade även en hel del om rörelseglädje och vad jag ska göra för aktiviteter. Jag har en hel del ideér, men första veckan ska jag bara försöka fokusera på kosten.

Dessutom fick man en Kundhandbok med all info som jag passade på att kasta mig över på tåget hem. Där fick man även lite tips om hur en del mår första veckan. Den ska jag verkligen jämföra mig med så att man känner sig peppad. Det verkar som de första dagarna är svårast.

Nästa möte med Lina är nästa onsdag. Då ska jag få en genomgång av träningsmaskinerna och göra en avstämning. Längtar dit för då har jag klarat första veckan!

Den 27:de är det dags för min första gruppträff. Det ska också bli spännande. Då har man ju varit inne i programmet ett par veckor. Då kan det bli en extra kick att träffa andra som är i samma situation.

Kram till alla som känner mig och tycker om mig. Bjud gärna in mig, men bli inte ledsen om jag tar med mig egen mat för nu är det bara målvikten som gäller från och med nu!

God natt och imorgon drar det igång på riktigt!
Jenny

 Inlägg av kl 23:19
jan 032010
 

Jag känner att som överviktig står jag inför massor av val. Det första är om jag är redo att gå ned i vikt? Bara detta är ett stort beslut för det innebär att jag behöver ändra på något i mitt liv. Nästa fråga för mig var är om jag har tid, lust och möjlighet att ändra mitt liv? Det är oerhört lätt att skylla på olika anledningar att man inte kan. Min har nog varit tid och lust. Jag jobbar heltid och har två ganska små barn. Så när jag kommer hem från jobbet och nattat barnen lägger jag mig hellre i soffan än tränar. Dessutom har jag inte lidit så mycket. Jag tycker nog att jag är fin som jag är.

Dessutom är det ingen hemlis. Jag älskar mat, godis och efterrätter så det är ett stort beslut att vilja välja bort det. Dessutom har jag en mycket svag punkt nämligen det svarta guldet! Jag älskar colaläsk. Det är min största last som är svår att leva utan. Faktiskt lite beroende, även om det är bättre idag än det var för flera år sedan. Jag vet att det inte är bra att dricka som jag gör och att det i största grad har påverkat min viktuppgång. Så det kommer att bli en utmaning, men jag är redo. Bring it on!

Nu har jag i alla fall bestämt mig. Så steg 1 är avklarad.

Varför det blev nu?

Kanske för att jag inte blir yngre och känner att det mesta är jobbigare när man är stor. Bara att hitta snygga kläder är svårt. Hur kul är det att klä sig i tantkläder när man är 34 år? Det är verkligen så att har man över storlek 46 så får man gå på storavdelningen och välja och vraka i stora tunikor som mest påminner om tält. Läckert? Nä inte så.

En annan bidragande orsak har varit min hälsa. På något sätt så kom jag på att jag inte längre är odödlig. När man sedan vet att man är mycket överviktig så börjar tankarna om hjärtinfarkt och diabetes att smyga sig på och nu är det läge att göra något innan något sker på riktigt.

Anledningen till att jag valde xtravaganza föll sig naturligt. Jag har provat ett par olika metoder innan, med ganska bra resultat. Men trots allt sitter jag här och alltså har jag egentligen inte uppnått bestående resultat. När jag började läsa om xtravaganza så kändes det spännande och det kändes som den del jag saknat tidigare och det som kan göra skillnad.

För min skull är mental träning den del som jag behöver ändra på mest. Alla vet att ändrad kost och träning gör att man går ned i vikt. Det behöver man inte vara NASA forskare för att förstå.

Men det handlar om att ändra sitt liv. Inte bara för att gå ned utan ändra sina vanor permanent så att jag inte faller tillbaka i mina gamla vanor. Detta görs dels genom att man har en egen coach och små diskussionsgrupper. Man är alltså inte ensam utan man har ett nät som kan hjälpa till när man känner en svacka. Det passar nog mig bra.

Men varför en blogg?

För mig kommer bloggen ha flera funktioner. Dels kommer det vara ett redskap för mig att fullfölja detta. I och med att jag lägger ut mig på nätet så här och låter andra människor se sina resultat kommer jag att kämpa hårdare. Jag vill inte misslyckas för hur skulle det se ut? Då skulle jag ju få höra det i tid och evighet. Nä, det är bara att bita ihop och fortsätta.

Sedan hoppas jag att andra människor som sitter som jag och tappat bort sig själva med massor av övervikt känner att de också kan och att de kanske sporrar mig med tips och hejarop och att vi kan göra detta tillsammans!

Så imorgon är det dags för första mötet med coachen. Jag ser fram emot en tuff tid, men en tid som kommer att förändra mig. Så hoppas ni vill hänga med!?

Vi hörs imorgon efter mitt första möte!
Jenny

 Inlägg av kl 17:01
jan 022010
 

Så har det gått ännu en dag och det närmar sig inskrivning med stormsteg. Bara imorgon sedan är det dags!

Jag har en nära kompis som länge varit i samma storlek som mig, men som senaste året gått ned massor och blivit jätteläcker. Så när vi firade nyår tillsammans tilldelade hon mig en stor del av sin urväxta garderob. Jag har idag storlek 50 i byxor och runt 46 i överdel. Fast tydligen är armarna kanske 48 för blusar är alltid trånga runt armarna, mycket märkligt!

Jag fick alltså 17 plagg i storlek 46 som jag just nu inte kommer i, men förhoppningsvis om några veckor. Det är helt fantastiskt att inte behöva köpa massor av kläder i en storlek som man inte har som mål. Min vän ville absolut inte några omständigheter få tillbaka kläderna heller. Vilket jag kan förstå.

Det är ganska mycket förändringar i mitt liv just nu. Inte bara att det är min första dag på mitt nya lättare liv på måndag. Det är även min första dag på mitt nya jobb. Så även det ska bli spännande.

Som seden säger bör man bjuda på tårta sin sista dag. Självklart gjorde även jag det. Det var en chokladdröm i flera lager som var extremt mäktig och snarrig. Så mäktig att en hel tårta blev över. Jag kom då på den briljanta idén att jag ska frysa in den. Tanken är att jag ska plocka fram den på min 35 års dag. Jag undrar hur jag kommer att förhålla mig till tårtan då? Här kommer ett par scenarion som jag tänkt mig:

1. Att jag inte ens vill smaka tårtan och lämnar den i frysen

2. Att jag smakar tårtan och tycker att den inte alls är god

3. Att jag äter av tårtan och tycker att det är det bästa jag ätit

4. Att jag tar en liten bit och är nöjd

Någon av alternativen borde vara rätt, eller så öppnar sig en för mig just nu otänkbar möjlighet. Vi får vänta till den 10 april. Jag återkommer med svar.

Men just nu ser den läcker ut…

God natt

Jenny

 Inlägg av kl 23:58
jan 012010
 

Eller ja, den 4:de januari har jag min inskrivning hos Lina på xtravaganza Viktcenter på Birger Jarlsgatan i Stockholm och jag är verkligen laddad och förväntansfull!

Så vad passade bättre än att njuta av lite en underbar nyårsmiddag med god mat och dryck innan jag startar igång? Det blev en värdig middag med laxpaté, oxfilé och den alltid lika älskade marängsvissen. En av de tankar som passerade igenom mitt huvud vid 12 slaget var att när jag står här på nyårsafton 2011 ska jag ha på mig en snygg svart klänning i massor av mindre storlekar istället för tråkiga stora kläder.

Jag skulle tippa på att det är ungefär 1 år sedan jag vägde mig och ännu längre sedan jag tog mina mått. Lite som en struts kan man tycka. Som om man inte väger sig så är det inte så illa…

Jag hade i alla fall bestämt mig för att det skulle ske idag. den 1 januari och det var verkligen ingen upplyftande information som jag fick. Jag har tydligen en startvikt på 100 kg och ett BMI på 33! Det är helt galet! Det innebär att jag mycket överviktig. Jag vet inte hur det blivit så här? Eller jo, det vet jag. Två graviditeter, god mat och ingen träning. Det är receptet på att bygga en övervikt. T ex när jag väntade min dotter, som idag är 6 år, så gick jag upp 40 kg! Det är en egen människa.

Men nu har jag bestämt mig att istället för att deppa ihop och tänka att jag gjort fel och tänk om jag borde ha gjort si och så så ska jag se framåt. 30 kg ska bort och jag vill komma i form och jag har nog alltid varit så taggad som jag är nu.

Så här kommer min startposition med mina siffror och även om det inte känns kul att lägga ut mina siffror för alla att se så ser jag det som starten på en ny början.

God natt!

Jenny

 Inlägg av kl 23:12