Fabulous 4 Life!

Så idag var det redan dags för att köpa tyg till min fina klänning. Och mönster för det ska vara bra att ha…

Det är verkligen en helt främmande värld för mig. Jag nästan hoppade till när de förväntade sig ett svar av mig. Det är ju så många val. Vilken färg, vilket typ av tyg, tyll eller inte, tygblomma eller band.

Jag överraskade även mig själv att välja ett tyg som jag gamla jenny ALDRIG hade köpt. För vet ni jag kommer att synas i denna. Däremot så ville nog Malin gärna att jag skulle ha lite tyll längst ned, men där går min gräns för hur mycket jag vill synas.

Jag är nog lite tråkig egentligen. Jag gillar rena och raka linjer, inte för mycket överraskningar och rysch pysch. Man får ju vara nöjd att det blir en stor blomma på…

Så här ser i alla fall mitt tyg ut på bild. Hoppas den gör sig rättvisa på bilden. Det är inte så platt i verkligheten. Det liksom skimrar!

Där ser ni även mönstret. Det fanns ett par andra modeller i samma paket så jag kan ju ändra mig, men jag är sååååå nöjd med min modell. Kanske att ni kommer höra mig säga att jag är fin i en klänning när den är klar.

Jag får återkomma med framstegen!

God kväll!
Jenny

Jag överlevde helgen…

Men jag ska inte säga att det var helt lätt. I går lördag så hade vi bjudit in 13 söta flickor på biokalas hemma hos oss. Mysigt kan man tyckte, och det var det. Däremot så hade jag glömt hur det är att vara liten flicka, och hur fnissigt det kan vara och att de faktiskt kan låta VÄLDIGT mycket.

Turligt nog lyssnar alla så fint och är duktiga när man ger dem uppdrag. Så vi klarade oss igenom en Taco buffé, marängsviss och popcornsstrutar på 1 timme och 30 minuter.

Taco är ju bra mat. Själv fick jag i mig en tortilla och 1 liten tacobåt. Smarrigt och man kan ju ha mycket grönsaker i! Dessutom så hällde jag och svärmor dricka och hjälpte alla att få mat på sina tallrikar samtidigt som vi också försökte få dem att sluta fnissa och få i sig lite mat också. Så matro kan jag inte säga att det var för min del, men flickorna hade super kul och det är ju därför man gör det!

Sedan började filmen och det la sig en tystnad som efterföljdes av kissnödiga flickor, mer popcornsätande och en strid ström av frågan ”Kan jag få mer dricka?”.

Dagen bjöd på ”Chiuchauan i Beverly Hills 2. Kanske inte top 10 på min lista, men det var många ohh, och ahhh i salongen. Så den föll nog flickorna i smaken.

Själv valde jag att att äta marängsviss, med grädde. Det var väldigt gott och kanske det som jag älskar mest i efterrättsväg. Men usch, vad jag mådde illa på kvällen! Jag bara ville kräkas. Det är verkligen så att min kropp inte klarar av fett längre. Vilket förstås är bra för då håller jag mig undan skräp!

Efter alla flickor åkt hem var jag ganska trött, men jag och svärmor tog ändå en promenad, vilket var det minsta jag kunde göra för att kompensera min sviss. Dessutom var det skönt med lite frisk luft och tystnad kan man säga…

Jag kan lova att jag somnade mycket tidigt i går kväll!

Så blev det söndag och dags för familjen och gudmödrar att komma på besök. Min dotter har 3 stycken för jag kunde inte välja bästis. Det är ju trevligt för henne att ha många som måste gilla henne.

Idag valde vi att inviga grillen för säsongen. Hamburgare! Det är sååååå mycket godare på grillen än när man steker i panna. Nu vill jag grilla allt! 25 personer var vi, barn och vuxna i en härlig röra och då passar ju grillen bra.

Självklart behövde vi en tårta idag. Det var så fin. Heja ICA! De kan verkligen göra fina grejer, även om den är lite amerikansk…

Det är så skönt att få säga till sig själv. ”Jenny, du är en bra mamma även om du beställer en tårta.” Jag har nämligen tidigare fått för mig att jag bara måste baka allt själv. Idag så köpte jag tårtan, bad mamma baka mina favokakor och köpte färdiga småkakor. Alla verkar gilla mig ändå! Så jag är så nöjd att jag inte la mer stress på mig utan valde the easy way out…

Så visst. Det blev en hamburgare, tårtbit och 2 chokladrutor för min del. Så ingen flaggan i top dag, men ändå min dotters födelsedag så jag är nöjd med mina val ändå. Ingen läsk och bara 3 chips. Man det finns så mycket onyttigt kan det lätt gå överstyr och det gjorde det inte.

För att kompensera lite tog jag ut min cykel för våren och tog en tur med dottern som fick en cykel av familjen i födelsedagspresent. Mer av det kommer det ju att bli och det ser jag fram emot.

Så det har varit en intensivt trevlig helg och imorgon är det måndag igen. Dagen kommer att bjuda på dansträning då min dotter och hennes kompisar ska träna inför en show och jag lovat att vara med. Så var den nya veckan igång igen…

Hoppas ni har haft en bra helg, så ser vi fram emot en ny spännande vecka!

Kram från en trött Jenny

Jag var ju mental förberedd för en kamp, men jag ville ändå förmedla glädje och lugn och inte verka arg. En svår kombo egentligen…

Lite överraskande hade vi en jätte bra läggning. Inga frågor om mackor, och inte heller dåligt humör. Vi hade slowmotion gång och barnen höll på att dö av skratt när de blev pussade i slowmotion. Riktigt mysigt!

Så vilket antiklimax. Här går man och bygger upp en orop för en fight och sedan blir det inget. Härligt och välbehövlig överraskning. Det var nog bra att jag skrev av mig innan så hade det värsta av den upprörda mamman hade försvunnit när jag började läggningen!

Nu undrar man ju kanske hur hungrig hon kommer att vara i morgon, men då kanske hon äter en bra frukost! Så även om det känns som en vinst att jag höll det jag bestämt, så var det en förlust att hon inte åt.

Ha en bra kväll och hoppas ni får lika bra läggningar om ni har barn som äter var sååååååå glada!
Kram Jenny

Jag är egentligen ganska mesig när det kommer till en del saker. Jag är t ex höjdrädd som de senaste åren tagit sig uttryck i en flygrädsla.En rädsla som jag måste stå ut med och bara komma över.

Jag var inte så tidigare utan ville t ex hoppa fallskärm och bungy jump och tyckte det var normalt och flyga var som att åka buss. Nu lät det förresten som jag hoppat fallskärm massor av gånger, men det har jag inte, men jag ville verkligen.

Det var i och med min dotter föddes som jag på något sätt upptäckte att jag är dödlig och att om jag dog så var det någon annan som skulle bli väldigt drabbad. Så därför är jag ganska försiktig med galna upptåg.

I lördags var vi på dotterns klättring och jag är ganska nervös som en äkta hönsmamma där för det är ju viktigt att allt är rätt då man har sin lilla tjej 8,5 m upp i ett litet rep…

Så i går så sa tränarna att i dag skulle föräldrarna få prova. Jag fick första lite panikångest och tänkte att det går inte! Men jag är ju också ganska envis och har speciella åsikter kring det mentala. Tankar sitter i huvudet och de ska inte påverka de val jag gör. Så jag sa ja, för att utmana mig i något hela min hjärna skriver NEJ till. Självklart skulle inte barnen säkra sina föräldrar utan det var ledarna som fick göra det så det kändes ju bra.

Alltså, jag var jätte duktig! Det var inga problem. Som en liten vessla klättrade jag upp för väggen. Hittade bra grepp och stannade inte en åndå gång utan rak upp 8,5 m. Sedan tittade jag ner när jag var högst upp och fick lite skakningar för det var ju så högt upp. Men vet ni, jag gjorde det! Dessutom så gjorde jag det en gång till för att vara säker på att jag inte bara lyckades en gång!

När ledarna frågade hur det kändes, svarade jag att det var med skräckblandad förtjusning. För det var häftigt, men läskigt.

När man gör något som man ser som omöjligt, när man utmanar sig så som jag gjorde i går så blir man så stolt och växer ett par meter!

Tyvärr finns inga bild bevis, men jag vet!

Glömde dessutom berätta att jag vägde in mig i fredag och det gick bra.

Lite ned mot veckan innan, men jag har varit duktig med maten och dessutom rört på mig en hel del, men jag håller mig ju inom spannet.

Bara för det så tänkte jag vara lite duktig och baka som jag tycker är såååå roligt. Så jag surfar fram ett Brownie recept på nätet som jag börjar baka utifrån. Plötsligt ser jag mig själv!  Vill du gå ned i vikt? 31 kg som Jenny AAAHHHH! Det kändes nästan som jag var bevakad. En mycket märklig känsla. Här står man och bakar onyttiga brownies och så ser man en annons med sig själv för viktminskning!
Så lite dåligt samvete fick jag, men sedan gick det över. Barnen och maken tyckte att det var väldigt gott. Jag åt också och det var riktigt smarrigt. Imorgon så åker de med till jobbet så att de inte ligger här hemma och försöker bli uppätna.

En av söndagens höjdpunkter var definitivt att ta en prommenad med min lilla kille. Vi gick 2,5 km och han gnällde ingenting. Kanske för att vi hade snöbollskrig hela tiden. Jag lyckades vara världens bästa mamma och kasta en snöboll i huvudet på min son som nog blev lika förvånad som jag.

Vi hittade även massor av pinnar som vi ritade med i snön på en äng med för att sedan bygga ett träd av alla pinnarna. Verkligen både Mental näring och Rörelseglädje. Det är härligt när barnen börjar bli lite större så att man kan göra promenader som denna vi gjorde idag.

Min son, pinnsamlaren!

Ha en superbra vecka så hörs vi!

Hej hej

Jenny

För någon vecka sedan så läste jag i tidningen om den senaste tidens åkomma, nämligen Ipadnacken. Självklart ett moderna fenomen som innebär att man får förslitningsskador i nacken som man får för man sitter och lutar sig över sin mobilen eller en Ipad. Lutningen och belastningen blir för stor på nacken.

Jag säger då det! Inte så skojigt, men då kom jag på, vad pinsamt det är det jag har! För jag har till och från ont precis så som det beskrivits och vissa dagar är det verkligen inte skoj.

Så idag gick jag till en läkare för att se vad man kan göra. Nu lät det som jag springer till läkaren hela tiden, men det gör jag verkligen inte. Så bra som jag mått det senaste året har jag inte mått sedan innan min övervikt.

Men jag kände att jag vill kolla detta, eftersom jag sitter framför en dator 10 timmar om dagen, så är det värt att få lite tips på att hur man stoppar det onda innan det inte finns någon återvändo.

Läkaren var väldigt pratig, och det är jag inte van vid. Alltså kändes det som han hade tid för mig och att jag inte störde och det är man inte bortskämd med.

Jag berättade att jag senaste året gått ned i vikt och när jag berättade om att jag gått ned 31 kg så var han så nyfiken hur jag lyckats, men framför allt hur jag lyckades hålla min vikt! Så jag fick berätta allt om xtravaganza och om hur programmen fungerar. Han var mycket imponerad.

Det är en svår fråga att svara på egentligen, hur man lyckas hålla vikten för det är väl det som alla som går ned i vikt eftersträvar.

Men just nu tänker jag inte så mycket på vad jag gör. Fast det gör jag ju, men jag går inte omkring och känner att jag offrar det och måste göra det där. Jag väger mig ju 1 gång i veckan och det är helgens och veckans riktlinje, annars så verkar det som jag hittat den balans som jag eftersträvat, egentligen sedan långt innan jag fick barnen.

Läkaren var som sagt mycket imponerad och undrar var all hud var! Han tyckte att huden runt mitt ansikte var så väl tillbakadraget och undrade om kanske det ingick plastikoperation i xtravaganza??? Fniss, fniss! Alla som kör xtravaganza vet att operation inte har något med programmen att göra.

Egentligen så var det väl bland de finaste komplimanger man kan få av en läkare, eller?

Så hur gick det egentligen för min Ipadnacke? Jodå, läkaren tyckte att jag hade lite svaga nackmuskler så det kan vara en förklaring till att jag haft ont.

Jag hade en teori om att eftersom jag tappat runt 10 cm runt nacken så hade jag ingen support längre som höll upp mitt huvud. Det är möjligt att läkaren tyckte att jag var lite galen, men låter det inte rimligt att jag inte har lika mycket support för nacken 🙂

Slutsatsen var att nu blir det lite naprati och sjukgymnastik för att bygga upp en stark nacke. Jag får återkomma med hur projekt bygga nackmuskler för att orka hålla upp mitt huvud går…

För alternativet var att göra mig av med min kära pekskärm och det kan vi inte ha!

Ha en bra kväll!
Jenny