Idag gick jag på lunch med kompisar från förr. Kompisar som man har kännt sedan man var liten och som känner mig på många olika sätt, utan och innan och som man verkligen kan ha ett gott skratt med.
Hanna har dessutom bott utomlands i massor av år så man har ju en del att ta igen och många ämnen att gå igenom.
Det är faktiskt som att hoppa tillbaka i tiden när vi träffas. Det känns lite som att vara 16 år. Man pratar gamla minnen och uppdateras, men ordval och sättet vi pratar på känns så väl igen och det känns hemma på något sett. Dessutom så blir vi lite extra fnissiga.
Sedan blir vi alltid lika förvånande när vi börjar prata om hur våra föräldrar mår. Tydligen har de blivit så mycket äldre, konstigt eftersom vi är så unga och fortfarande 16 år. Sedan inser vi att 35 år gamla och har egna familjer. Men en liten flykt tillbaka i tiden är alltid trevlig.
I alla fall så tror jag att träffa vänner som ger bra energi och Mental näring som jag fått idag är en underbar bonus i livet. Det ger så mycket, och med tanke på hur min natt var och hur dagen började så gav detta mig det jag behövde för att orka igenom dagen.
Så dagen tips, ring någon som ni inte pratat med på länge för det är riktigt härligt.
Idag fick jag även en liten utmaning. Eftersom jag har en liten sjukis hemma så blev det nyponsoppa med lite glass i till middag. När jag plockade fram glassen så blev det ju lite glass kvar i förpackningen. Dessutom lite för lite att lägga in i frysen igen. Dessutom ligger det en sked i förpackningen. Så jag bara gör det. Börjar äta ur asken. Gott var det också.
Så kom jag på mig själv att det här vill jag inte göra för det är lätt att man äter för mycket.
Fort som ögat tar jag förpackningen till diskhon och fyller på med vatten. Problemet är löst, nu kan jag inte äta.
Jag har faktiskt svårt att förklara hur stort det är för mig att kunna göra så. Den gamla Jenny hade fortsatt till allt var slut utan att stanna upp och tänka, vill jag verkligen äta detta? Nu gjorde jag det och dessutom gjorde jag ett val. Så instinkten att äta ur glassförpackningen kom nog av stress och att det såg gott ut, men att stanna upp är nytt. Det visar ju att jag har förändrat mitt beteende och att jag väljer. Känns som en riktigt bra insikt och att jag är på väg åt att förändra mitt förhållande till mat.
Så dagens tips nummer 2 är att om du inte kan sluta äta, häll vatten på det för då finns det inga val…
Ha det så bra allihop!
Kram Jenny
Hej Jenny!
Först vill jag bara tacka dig för att du ger mig sånt bra stöd och håller min motivation uppe på topp. Det gör du faktiskt. Jag har länge gått med mycket övervikt och när jag fick se dig i våran lokala tidning så tänkte jag bara ”WOW” Kan hon så borde väl jag oxå kunna?! Har alltid varit lite tveksam mot ”snabb-bantning”, men efter att ha läst lite på din blogg och om xtravaganza så bestämde jag mig för att boka en träff på kontoret i min hemort.
Idag är det dag 40 för mig på helfart och jag har tappat 13,7 kg =D
Det har varit jobbigt många ggr, men när det är som värst brukar jag slänga på mig ett par på tok förstora byxor som jag kunde ha för bara 3 månader sen samtidigt som jag brukar läsa lite på din blogg. Brukar då säga för mig själv. ”Jag vill, jag ska och JAG KAN!”
Så jag vill bara säga tack och lycka till i fortsättningen!!!
/Malin
Hej Malin,
Vad roligt att du känner dig motiverad av bloggen och du ska veta att när du säger så så inspirerar du mig! Vad roligt att det går så bra för dig! Jag tror att det är viktigt att inte se xtravaganza som just en snabbantning. Jag brukar säga det till folk som frågar om programmet. Om du inte är villig att förändra ditt beteende är detta inte rätt program för dig. Det handlar om att ändra hur man lever. Självklar är det ju härligt att det går snabbt att tappa kilona, och det är när man drar igång igen som det är svårare! Dina ord ”Jag vill, jag ska och JAG KAN!” är så bra för att det är för att du har bestämt dig! Kämpa på och snart är du i mål! kram Jenny
Hej Malin,
Vad roligt att du känner dig motiverad av bloggen och du ska veta att när du säger så så inspirerar du mig! Vad roligt att det går så bra för dig! Jag tror att det är viktigt att inte se xtravaganza som just en snabbantning. Jag brukar säga det till folk som frågar om programmet. Om du inte är villig att förändra ditt beteende är detta inte rätt program för dig. Det handlar om att ändra hur man lever. Självklar är det ju härligt att det går snabbt att tappa kilona, och det är när man drar igång igen som det är svårare! Dina ord ”Jag vill, jag ska och JAG KAN!” är så bra för att det är för att du har bestämt dig! Kämpa på och snart är du i mål! kram Jenny