Tantvarning…

Det är bäst att jag erkänner här, redan innan imorgon när jag måste berätta på jobbet vilken tant jag är…

Vi tar det från början. Mest av alla Rörelseglädjen som finns gillar jag att dansa. Gärna till dansmusik, techno eller house. Ju mer bas desto bättre…

Jag lyssnar därför ofta på radio 107,5 för de spelar musik som passar mig, och i fredags hade de klubbkväll. Man kunde skicka in en önskan att få komma med på gästlistan, om man hade en fin motivering.

Jodå, det hade jag. Jag använde tjockis kortet… Jag sa att jag gått ned 30 kg och förtjänade att få dansa lite. Fult? Ja, kanske för att det var ett tag sedan, men jag har ju inte bara gått ned det. Jag har ju faktiskt behållit det i 1 1/2 år…

Ett par dagar senare ringer telefonen till mig och en kille börjar prata på. Jag känner ju igen rösten, men inte vem det är, men jag är ju inte som andra så jag snackar på för ajg tänker att snart kommer jag på vem det är, men till slut säger han att det är Johan Svengberg från radio 107,5 och jag har fått plats på gästlistan till klubbkvällen på Solidaritet (klubb på Östermalm med 20 års gräns).

Kul för jag vill DANSA, men lite jobbigt då jag ALDRIG går påå klubb längre, men står man på gästlistan så gör man. Jag får i alla fall med mig en kompis.

Hela fredagen kände jag mig ganska oladdad. Alla på jobbet pushade mig att det skulle bli jätte kul att gå. Min rumskompis som är mycket ung och ute i svängen sa att jag inte fick gå dit före kl 12.00 för det var ingen som skulle vara där då! Han peppade mig rejält när min inspiration sjöng. Han varande mig redan då för att mitt beteende hade lite tantvarning.

Är Men ärlig, är  han galen! Gå ut kl 24 då sover jag! Men det sa jag inte.

Så jag och kompisen bestämde oss för att inleda kvällen med lite bio och middag så att tiden gick lite. Vi såg Bridesmaids och den var galet roligt! Jag skrattade så jag grät så den är definitivt sevärd! Så jag var på jätte bra humör efter filmen.

Så när den var slut käkade vi och då var kl 21.00. Jag var så galet trött och så som den tant jag är stolt att vara så tog vi 22.00 tåget hem! Alltså man står med på gästlistan på en klubb, väljer att åka hem, utan att ha druckigt något för man vill kunna köra hem och ligger i sängen kl 23.00 när insläppet börjar.

Problemet är att jag är sååååååå nöjd när jag ligger där i min sköna säng med fjärrkontrollen i handen. Jag bara kände att må alla kalla mig tant, men denna fredag var inte den dagen jag skulle dansa på och ajg är stolt att vara tant och min säng är underbar. Sedan somnade jag med fjärrkontrollen i handen.

Jag har ju i alla fall inte stödstrumpor på mig.

Men det som är skillnaden mot när jag var 20, för det första så orkade jag faktiskt vara ute till kl 5 sova 1-2 timmar på någons soffa och sedan gå till jobbet, och vara snygg och fräsch. Om jag ens skulle prova det så är jag inte säker på att jag skulle överleva, faktiskt. Ingen skulle nog i alla fall uttrycka det som att jag var snygg och fräsch.

Dessutom visste jag att min dotter hade klättring som jag skulle säkra på kl 10.30, att vi hade vänner som skulle komma på middag på kvällen och att detta tvättberg skulle vikas och läggas in:

PARTY!

Nu ska jag inte vara sådan, för visst kan jag kasta ut tanten inom mig och bara vara vild and crazy, men när det ligger massor av måsten och väntar så valde jag att vara en tant- and pround of it!

Så nu har jag erkänt. Hoppas att det inte står en rollator på min plats i morgon när jag kommer till jobbet…

Hoppas ni har haft en tanthelg eller en helt sjövild helg, vilket av alternativen  som  passade er bäst.

God kväll på er!
Jenny