Julfest 2005 vs sommarfest 2010

Alltså, det svåraste med att gå ned i vikt är att förstå att
man gått ned i vikt. Man har fortfarande en gamla bild i huvudet och jag blir
lika förvånad varje gång jag provar kläder. Jag kan ha känningar i storlek 40!
Det tycker jag låter så litet.

Sedan är det där med bilder. För ett par veckor sedan så
hittade min kompis en bild på oss från en julfest 2005. Ärligt, hur ser jag ut?
Den där blommiga tunikan, som jag vet att jag kände mig så fin ut i. Jag ser så
stor ut, men jag kände mig inte så enorm, men jag kan titta på den nu och känna
att jag aldrig i hela mitt liv vill vara så stor igen. Även om det är en
negativ bild så motiverar den mig starkt att fortsätta min xtravaganza resa.

Lite till mitt försvar vill jag i och för sig säga att min son var 4 månader gamla så det är
ju en del bebishull kvar, men jag vägde gott 110 kg där. Så det skiljer
en så där 40 kg
mot idag.

Igår var det dags igen, fast istället för julfesten blev det
2010 års sommarfest. Min kompis har också varit duktig och gått ned 20 kg och är så fin. Det
känns så kul att se den nya bilden. Vi ser så glada och fräsha ut. Vi ser inte
längre ut som två trötta, knubbiga tanter utan som två fina pumor!

Så ja, det skiljer lite…

Annars så var det förstås en mycket, mycket trevlig afton.
Kvällen började med att vi alla lite kreativt fick binda våra egna
midsommarkransar. Det var lite kallt i luften, så där kallt att jag knappt
kunde få upp fingrarna för att de var såååå stela, men det var så mysigt att
sitta och pyssla med blommor. Sitter man framför en dator 10 timmar om dagen så
uppskattar man att få jobba med kreativiteten och händerna.

Så det var verkligen Mental Näring att sitta och pilla med kransarna.

Efter det så var det dags för middag. Det var grillat med
färskpotatis och tillbehör och ett hembakat supergott bröd. Jag tycker att jag
gör bra val när jag utsätts för olika möjligheter. Det blir bra med kött och
grönsaker och begränsat med kolhydrater. Dessutom fanns det räkor som kändes
som ett bra val. Dessutom tog jag inte om, utan jag har lärt mig att vänta
lite. Om man bara låter maten sjunka så hinner man känna att man faktiskt är
mätt. Sedan är det ganska skönt att bara vara mätt och inte så där mätt så att
det känns som man ska kräkas.

Sedan blev det hallonpaj med vaniljsås Jag valde att ta en
liten bit med lite vaniljsås. Det känns också så bra att bara ta en liten bit
och sedan är jag faktiskt nöjd.

Vi hade även en hemlig gäst till middagen, som visade sig
vara Cookie monster. Han är så söt!

Dessutom har jag märkt att jag gärna väljer bort alkohol för
att få äta mer. Jag drack kanske 2 glas vin och lite välkomst dricka igår. Det
räcker gott och väl för mig. Dessutom, ska jag vara ärlig så är jag ganska
billig i drift och klarar inte så mycket mer heller…

När den goda trevliga middagen var avklarad så blev det
discolada! Oj, vad jag dansade. Säkert stuffade jag runt non stop över 2
timmar. Det är såååååå roligt att dansa och om det gick så skulle jag nog gå på
disco varje dag. Dessvärre passar det inte riktigt in i min livsstil…

Så det är verkligen ett konstaterande för min del att dansa
är sann Rörelseglädje. Så det kändes som jag i alla fall dansade bort
hallonpajen!

Det var helt enkelt en lyckad kväll som avslutades med
pyjamasparty hemma hos en kompis. 3 glada och fnissiga tjejer som pratade
alldeles för länge innan vi somnade.

Så lite trött i mössan var jag idag, men det var det värt!

Ha en god kväll så hörs vi!
Jenny