Idag hade jag möte med kanelbulle, alltså mötet var inte med en kanelbulle, även om det hade varit ganska roligt… Nä, mötet var med en människa och jag bjöd på kanelbullar.
Någonstans under mötet så bestämde jag mig för att det var ok att ta en halv bit av bullen, men jag tänkte att jag skulle vänta tills mötet var slut. I vanliga fall när jag tänker så så släpper jag aldrig den tanken. När jag får en idé om att jag vill äta något så brukar jag i 10 fall av 10 äta det jag mållåst mig på. Det har bara varit så.
Men plötsligt händer det! När mötet var slut och jag tänkte ta min bulle så undrade jag om jag verkligen, verkligen ville äta den där halva bullen? Nä, det ville jag faktiskt inte. Så jag valde att göra något som jag inte tidigare gjort i samma situation och det var att ändra mig.
Det var faktiskt inte ens svårt denna gång. Jag gick och tog en mellanmåls knäckemacka och det var inte så illa det heller.
Därav så vann jag idag. Däremot så är jag också fast besluten på att jobba med att inte få dåligt samvete. Om jag idag valt att äta bullen så hade jag varit nöjd med mitt beslut och inte älta att jag är dålig. Jag hade helt enkelt bara gjort en val att äta bullen.
Det här får mig att tänka lite på frågan igår om det verkligen alltid ska vara en kamp? Jag tror att innan det blir en nytt beteende hos mig så kommer det vara en kamp. Kampen handlar inte om att avstå det goda och aldrig unna sig en bulle. Jag är säker på att bullen kommer vinna och kanske till och med övermanna mig vid något tillfälle.
Kampen handlar om att ändra mina vanor och få mig att göra sunda och bra val och då kommer de val jag göra vara naturliga. Det kommer inte vara lätt för det handlar ju att förändra sin egen inställning till mat. Något jag haft 35 år på mig att bygga upp. Det tror jag inte man bara bryter ned på 15 veckor. Det är en process som kommer och behöver ta tid.
Så heja heja! Nu fortsätter vi kampen!
Sedan kom jag på att jag igår äntligen fick prova lite xtravaganza bars. När man går på helfart så längtar man tills man får prova dem och igår hade vi provsmakning.
Jag har gjort en egen favoordning:
1. Choklad/mint
2. Yoghurt/ citron
3. Choklad/Apelsin
4. Choklad/Toffe
Fast alla var faktiskt goda, men man blev väldigt mätt av de små provbitarna till och med.
Nu lät det som det var dåligt. Det är ju förstås hela vitsen att man ska bli mätt av dem också, inte bara att de är supergoda.
Jag köpte i alla fall hem en av varje för att prova dem i lite större skala.
Nu ska jag faktiskt unna mig lite Mental Näring i form av TV tittande.
Ha en god kväll!
Jenny
Maten behöver nog inte bli en kamp, men har man en gång haft ett ”komplicerat” förhållande till mat, så får man nog inse att man måste lägga ned lite extra tid och engagemang och tänka och planera kring sin mat på ett annat sätt som inte ”andra människor” behöver. Och så får man välja sina tillfällen då man vill unna sig något extra.