Så sitter man i en buss på väg till Arlanda. När klockan ringde 4.30 kändes det lite omänskligt, men nu är det ok. Jag orkade till och med piffa mig lite.
Jag ska åka till Köpenhamn och ska gå på modemässan CIFF. Det ska bli jätte kul att träffa nya företag och se trender. Jag tror jag har världens bästa jobb.
Det är faktiskt lite kul för att mitt jobb självförtroende har också blivit bättre. Det är svårt att förklara, men jag känner mig mer kompetent. Inte för att det är någon skillnad, men nu när jag kan ha de plagg jag jobbar med och inte känner mig tjock och blyg så känns det som folk tar mig mer på allvar. Som sagt jag tror egentligen inte att det är så, men jag känner
mig modigare och starkare och det är en härlig känsla.
Föresten, jag har ju inte berättat! Lite ångest hade jag i förrgår när jag hoppade upp på vågen. 73 kg! Min första tankte var FAAAN! Men sedan kändes det ok och det var bara att ge sig själv feedback. Kanske att ligga still i sängen 1 vecka och äta ostmackor, kokosbollar, äta cream och dricka saft kanske kan påverka vikten. Dessutom var det kvinnobesök på gång och jag samlar mycket vatten. Oj, nu lät det inte som feedback bara ursäkter… I alla fall så är jag glad att jag väger mig och inte gör som jag gjorde förut och sticker huvudet i sanden. Det är ju bara att skärpa till sig, förbjuda kokosbollar och röra mer på sig!
Att röra på sig kommer säkert inte vara några problem på en mässa. Värre kan det bli med att göra bra matval. Jag har i alla fall packat ned bars så att jag har en backup!
Ha det bra så får jag återkomma med en fashionrapport!
Hej hej
Jenny
Låter som en härlig helg du har framför dej! Skönt att du är frisk nu, inte roligt att vara sjuk.. Jag är säker på att du snart är tillbaka på din vanliga vikt!
Hej Maria! Det var en härlig resa till Köpenhamn. Jag ska avge en fashion rapport så snart det går… Jätte skönt att vara frisk och målet är att hinna träna lite nästa vecka så man kommer i viktfas. Jag tror inte mässan hjälpte vikten jätte mycket… Kram Jenny
Ähhhh dom där fjuttiga 3kg går du snabbt ner.
Klart att en sjukvecka med gott sätter sina spår, men å andra sidan så kan ju en sådan vecka vara värt de ibland 🙂
Ja vill också ha ett roligt jobb, har du inget över till mig 🙂
Fetma och övervikt förknippas sällan med kompetens och intellekt. Det är en allmän uppfattning och en stämpel som är svår att tvätta bort. Är man fet så är man dum. ”Annars skulle man ha förstånd att banta, eller låta bli att ända nyttigheter”. Och är man dessutom obekväm i sin övervikt så är det lätt att spä ut fördomen men lite äkta vara – man känner sig inte särskilt smart. I viss mån kan jag hålla med: det är inte särskilt smart att vräka i sig onyttigheter. Men det handlar mindre om intellekt, mer om ovanor och dålig karaktär.
Och kanske tror man att folk tänker mer på hur tjock man är, än på vad man har att säga och komma med. Det tror jag är vanligt även om man inte har så många kilon för mycket. Och det är inte bara tankar hos en anorektiker.
Om man då går från fet (och dum) till smal så är det inte konstigt att man omvärderar även sitt eget intellekt. Plötsligt är man mer intressant för människor, då de inte längre fokuserar på det köttberg som sitter framför dem. Plötsligt är man som lite-mindre-överviktig också tvungen att skärpa till sig, för nu LYSSNAR de också.
Sammantaget bidrar detta till att man fokuserar mindre på sin egen kropp. (För att inte tala om de man träffar, i den mån de någonsin överhuvudtaget brytt sig.) Och mer på det man har att säga. Det går inte att komma ifrån; man blir tagen mer på allvar. Och då känner man sig smartare.
För att göra ett långt inlägg lite kortare: jag förstår preciiiiiis!
/J
hahha Jacob, ett långt inlägg, men skönt att du förstår precis vad jag menar! Det är märkligt att det är så här, men kanske inte konstigt? Ha det gott! Jenny