Så gick man in på dag 5 med feber, frossa, huvudvärk, ont i kroppen och nacken, illamående blå naglar, svettningar som man är i klimateriet och en energinivå som sträcker sig till att hämta ett glas vatten, kanske…
Fast idag mådde jag ändå lite bättre, tills jag började frysa för miljonte gången och upptäckte en temp på över 39 igen. I går kväll slog jag ett personligt rekord med en temp på 40,8. Då var jag inte så kaxig. Dessutom var jag hemma själv med barnen, och dottern får ett utbrott. Härligt! Det löste jag fint genom att inte göra något alls, bara ligga i soffan med en handduk, och till slut lugnade hon ned sig. Kanske en strategi jag ska anamma?
Som en bonus är det månatliga på besök. Så livet leker helt enkelt.
Man är ju inte heller jätte bra på att äta, men idag köpte snälla maken med en cheeseburgare, pommes och en läsk. Något jag i vanliga fall inte äter, men idag var det sååååååå gott och precis vad jag behövde för att komma tillbaka från den andra sidan.
Ringde till slut sjukvårdsrådgivningen som sa att jag var tvungen att åka till akuten så att det inte var lunginflammation. Jag gillar inte sjukhus. Sjuka människor och långa köer, usch vad det är stressande, och verkligen hurra till alla sjuksystrar och läkare som mest jobbar med människor när de är som sämst.
Jag hade förberett mig på en nattsplåga, men hör och häpna 1 timme tog det! OTROLIGT! Då hade jag träffat en sjuksyrra som tog min temp, en läkaren träffade jag 2 ggr (visst lät det lite som det där skämtet?) och tagit 2 prover då det första orsakade en varningstriangel. Det gjorde mig lite orolig…
Det såg inte ut som jag skulle dö på en gång och det är ju alltid skönt. Jag hade en sänka på 56, men det kan man tydligen ha även om det bara är virus. Så de ville inte skriva ut något. Vilket jag gillar skarpt. Jag är jätte glad att träffa en läkare som inte skriver ut antibiotika på en gång.
Så nu får jag avvakta och ta nya prover på fredag, om jag inte blir sämre förstås.
Därför hade jag tänkt att nu ska jag bli frisk, nu kan det bara bli bättre, eller hur, även solen har fläckar och att och tycka synd om mig kommer inte hjälpa!
Lämnar er med en före bild, så snygg med en trasa på huvudet, så vi har något att jämföra med. really fashion forward…
God kväll!
Jenny
Krya på dig Jenny!
Hoppas att det inte är något allvarligt & se nu till att maken din tar hand om dig ordentligt! 😉
Massa kramar Jasna
Tack Jasna! Han tar god hand om mig så det är bara att koncentrera sig på att bli frisk! Hälsa familjen! Kram Jenny
OJ! Det låter verkligen inte bra det där, det är så otroligt att du ändå är positiv och stark! Hade det varit jag med sån feber hade jag dött på en gång…en förkylning får mig att tycka synd om mig själv så jag nästan gråter…(pinsamt men sant). Ta hand om dig och bli frisk NU så du kan skina som den sol du är! KRAM!!!(på avstånd, vill inte bli smittad)
Nejdå, jag känner mig inte så stark. Mest tycker jag att det är så tråkigt och sånt slöseri med tid och ligga här och vara sjuk! Så gråta kan jag nog också göra, fast av ilska. Dumma kropp! Känns i alla fall som det inte blir sämre och det är bra… Kram kram
Oj oj oj! Låter inget vidare det där. Hoppas att du känner dig mycket bättre idag.
Kram!
Lite bättre, men lite lunginflammation. Inte skoj, men nu kan det väl bara bli bättre!? Kram
Stackare!! Antar att det aldrig blev någon diskussion om vem som skulle VAB’a i tisdags… Vi lyckades undvika att få med oss baskiluskerna till västkusten. Och jag gissar att det i alla fall kändes lite skönare att vakna upp med 40 graders feber utan att ha gäster i huset 🙂
Här har Danny fodralen åkt upp på väggen!
Stort tack för senast och Krya på er!!!!!!! Kram
Hej Ylva, vad skönt att ni klarade er! Stockholmsbaciller kan tydligen inte ta er Västkustare! Skönt att veta 😉 Ja, det var lite tur att ni hann iväg för på söndagen brakade det loss, så det var nog lite skönt för alla, men det var riktigt roligt att ha er här och vår dag med tjejerna och Danny var jätte mysig! Ha det bra så hörs vi! Kram Jenny