Haaha, det var vi inte! Alltså ensamma på Gekås. Denna regniga dag hade fler kommit på den geniala iden att åka dit.
Det började lovande med inga köer.
Men när man kom in var det tjockt med shoppingtokiga människor. Maken parkerade bilen så jag gick till barnkläderna med barnen. Alltså att vara själv, men två barn, köra en sned kundvagn mellan galna shoppare måste ligga på en 10 i topp lista på saker jag inte vill göra i mitt liv.
Det enda som var ljusningen var att jag stötte på min fina kusin och hennes familj på barnavdelningen. Nu var det kul så att jag visste att hon var där idag, men man blir ändå väldigt glad när man ser någon man tycker om bland alla kundvagnar.
Dottern var superduktig! Hon gillar ju shopping så detta var ju skoj, men sonen klättrade in i en klädställning och deklarerade att han nog skulle dö snart om han var tvungen att stanna bland kläderna. Så det var nog bäst att avsluta kläddelen. Syrran blev lite sur och jag hann få med två tröjor till sonen och en självlysande pyjamas som han redan flyttat in i…
Tyvärr blev det nästan inte ett enda plagg till mig. Jag bara orkade inte, men när jag kom till kassan så hade någon tagit ut en klänning som bara hängde lite ensamt. Aha, tänkte jag. En strand klänning! Den tar jag!
Den kommer bli bra som strandklänning! Praktiskt när man hittar något så 🙂
Så jag tog mig i alla fall därifrån levande, och med en ny vetenskap. Gå aldrig dit själv en regnig dag i juli med en sned kundvagn med två barn som är trötta på varandra.
Visst är det härligt när man lär sig något nytt!?
God natt på er!
Jenny