En föredetta pillertrillare…

Ja, alltså jag gillar inte att ta tabletter. Jag har jätte
svårt för att tro på tabletter när det kommer till vanligt läkemedel. Varje
gång jag varit hos läkaren och får medicin så är jag tveksam till om jag ens ska
plocka ut läkemedlet. Så jag har en del utskrivet med aldrig uthämtat. Säkert
dumt, men jag har kanske haft otur och har inte alltid känt mig trygg i vad jag
får för grejer som jag ska stoppa i mig.

T ex för något år sedan så träffade jag en läkare och jag
sa till honom att det var jobbigt att vara övervikig. Han snabba lösning var
att skriva ut viktminskningstabletter. Jag hämtade ut dem i alla fall, men
valde att aldrig börja att äta dem. Så nu ligger de i en låda och behöver
förhoppningsvis aldrig användas.

Nu ska jag däremot inte låta som jag är såååå naturlig och
inte äter några tabletter. Det som jag har ätit av, och verkligen mycket av är huvudvärkstabletter.
Jag skulle tippa att jag i perioder har tagit minst ett par tabletter varje
dag.

Eftersom jag har migrän då och då, som kan utlösas av
stress har jag tabletter överallt. I varje väska och ficka. För man vet inte
när man behöver en tablett…

Det här låter ju inte så roligt och det är det ju inte
heller. Det är ganska läskigt att vara så beroende av tabletter.

Men det som är roligt och oväntat är att sedan jag
började med xtravaganza har jag bara behövt ta 1 tablett på 8 veckor. Det är
ju ett helt fantastiskt!

Som jag ser det som så är det tre anledningar till det.

1.
Jag dricker mer vatten än jag brukar

2.
Jag lyssnar på Mental Träning som kanske får mig mindre stressad

3.
Jag dricker ingen cola

Kanske finns det en helt annan anledning, men egentligen
spelar det ingen roll för jag är så glad att ha fått tillbaka mitt huvud.

Idag var jag ute och letade efter danskläder till min
dotter. Hon vill då inte ha fluffigt och rosa, så jag letade igenom hela stan
för att hitta något annat, men rosa och fluff tycks vara poppis bland
flickor…

Då upptäckte jag något nytt. Jag var bland annat inne på
Kappahl. I vanliga fall tittar jag inte
ens på de ”vanliga” kläderna där utan går till stora avdelningen för
att hitta något som jag får på mig. Större krav än så har jag inte alltid. Värsta
ångesten ligger i byxköpen. Usch!

Idag kände jag sådan glädje när jag bara kunde gå förbi avdelningen och faktiskt titta på de andra kläderna. Jag köpte inget, men jag
valde att inte köpa något, för det som var underbart var att jag hade kunnat om
jag velat!

Slutligen hittade jag i alla fall balettkläder, som var
vita och jättefina. De kom ju från en dansshop så de var inte gratis, men när
jag såg hur glad och lycklig min dotter blev så var det värt det. Hon dansade
omkring och stod i olika positioner hela kvällen. Så nog blev det lite Mental
Näring till mamma. Titta, kan det bli finare?

Även katten var imponerad…

Idag hade jag en även en annan utmaning. Som valigt var
tåget inte bara överfullt, utan tåget lyckades gå sönder på vägen så
att vi var tvungna att byta tåg, så det var så trångt och mysigt.

Eftersom vi blev över en timme sena så upptäckte jag att om
jag varit gamla Jenny så hade jag absolut stannat på lokala korvmojen. 100% säker är
jag på det. När jag är trött och stressad så vill jag av vana äta något fett och något
som går snabbt. Så det är något jag måste jobba på att inte falla i den fällan
sedan.

Jag hittade förresten den här bilden som är från min moj.
Det var min sista måltid innan jag började med helfart och nu när jag tittar på
den så ser det faktiskt inte så gott ut.

Så nu ska jag inte tänka på snabbmat, utan jag ska ta mig
an lite Mental Träning.

Ha en bra kväll!
Jenny