Fabulous 4 Life!

Så då är man igång som vanlig och jobbar och jag tycker faktiskt att det är ganska kul att vara det. Jag gillar nog rutiner för dagarna blir lättare att hålla koll på…

Jag tänkte på en sak, att en del som jag träffar blir liksom lite förvånade att jag fortfarande håller min vikt. Kanske inte helt ologiskt eftersom det svåraste jobbet är att behålla sin vikt.

De personer som gnällde eller hade åsikt om sättet jag valde att göra min viktminskning på hör jag inget om detta ifrån längre. Kanske är det nu bevisat att man kan göra en snabb viktminskning och faktiskt behålla den?

Så jag satt och funderade på varför det fungerar för mig, varför klarade jag av att göra en förändring i min vikt och behålla den? Jag säger för den saks skull inte att jag är ute ur skogen, men har man hållit samma vikt sedan april förra året så är man på rätt spår.

För det krävs ju en del jobb. Själva helfarten är faktiskt enkel för du vet vad du ska göra. Det finns ingen kompromiss, men sedan när det vanliga lunket börjar. Det är då jobbet börjar.

För att göra det enkelt har ju ju haft praktiska regler, som att inte dricka läsk och äta friterat, äta mindre portioner och oftare och röra på mig oavsett om det är träning eller göra saker. Dessutom har jag jobbat mycket med de tankar som gjorde mitt tidigare ätande lite osunt. Så det finns en plan och en tanke bakom hur jag lever. Även om jag i ärlighetens namn tycker att det går väldigt bra och att jag inte ger upp något i livet utan att kvalitén på mitt liv är bättre på många plan.

Men är det något mer som ger framgång och kraften att bibehålla sitt måla?

Då kom jag på att en stor motivation är att jag gillar känslan av hur min vikt är nu och hur jag mår. Jag bara älskar känslan av att vara normalviktig! Den tidigare överviktiga Jenny gjorde mig inte glad. Jag kände mig inte hemma i min kropp då. Det var som den var någon annans om ni förstår vad jag menar. Att jag hade lånat en fatsuit och att den som var däri inte skulle vara däri.

Min själ är normalviktig och jag älskar känslan av att kunna gå in i en affär och köpa något för jag gillar det och inte bara för att det var det enda jag fick plats i eller dåldes valkarna mest.

Så jag tror att om man är mycket överviktig och varit det länge så kan en viktminskning vara jobbig i den bemärkelsen att man inte känner sig hemma i en liten kropp. Vem är man då om man går ned all sin vikt? Man kanske är rädd för att man ska tappa bort sig själv på vägen för att man är orolig för normalvikten.

För även om jag ”bara” gick ned 30 kg så hade jag många sådana tankar. Jag undrade ju t ex om folk skulle tycka att jag var lika rolig om jag gick ned, för jag har nog kompenserat min övervikt med humor. Dessutom så har ju jag varit normalviktig tidigare så jag vet ju hur jag mår då. Så de som jobbar för att bli av med en stor övervikt har ju ännu fler trappsteg att ta sig över om man inte vet vilken känsla man gillar. Så det är inte bara att gå ned i vikt, det finns mycket man behöver ta sig igenom.

För mig är det självklart att jag är normalviktig. Det är så jag ska vara för den känslan gillar jag. Har du tänkt på detta? Vilken viktkänsla känner du dig hemma i?

Förlåt att jag blev så djup så här tidigt på morgonen…

Idag blir det jobb för hela slanten, först mitt riktiga jobb sedan har jag lovat en gamla kollega att ha en glasprovning för henne då hon är på semester. Så ikväll ska jag till en herrgård och prata om vin och glas. Det ska bli kul, men jag är lite nervös, men om man inte utmanar sig själv att göra saker som är utmanade, hur ska vi då kunna gå framåt?

Jag får återkomma med lite mer detaljer när provningen är avslutade och när jag vet hur det gick!

Nu ska jag strax kliva av tåget och börja min dag.

Ha det bra!
Jenny

Alltså jag måste börja inlägget med att berätta hur det gick för vår objudna gäst för nu får jag förfrågningar från alla möjliga håll. Vi väntade tills det blev kväll, låste in katterna för de gillar ju möss.

Maken hade läst på hur man gör på bästa sätt. Så utrustad med hink, handske och en Aftonbladet öppnade vi den öppna spisen. Vi ville ju under inga omständigheter ha en knasig fladdermus flygande inomhus…

Maken tog helt enkelt fladdermusen med handsken la den i hinken och jag la på tidningen. Väl ute så släppte vi bara ut den. Väldigt odramatiskt, men den blev räddad.

Som jag berättade tidigare så har veckan innehållit en hel del ösnkningar då hela familjen fått bestämma var sin dag. Dotterns dag blev lite knasig för på förmiddagen då vi hade fri lek som 20 ton med grus som skulle ut på vår uppfart så det var vara att jobba. Sedan på eftermiddagen så blev det ännu mer kaos då simhallen hade stängt, trots att vi tittat på hemsidan.

Så det blev som det blev och en ganska ledsen dotter då inget hon önskat blev av. Så det blev liksom makens dag istället så det blev JULA och IKEA istället.

Min dag var i torsdags. Den började med lugn och ro. Jag hade bara önskat inget bråk på förmiddagen. Sedan åkte vi till Åbergs Museum och åt min önskelunch. De har god lunch där. Bra nyttiga alternativ, men fräsch sallad och många smaker.

Dessutom kan barnen leka i Tarzan kojan medan man väntar på maten, vilket alla uppskattar. Så jag rekommenderar verkligen ett besök där.

Vi passade även på ett shopping besök för barnen då de fick välja ut första skolan kläderna. Tänk att min lilla kille ska börja i förskoleklass. Det är svårt att ta till sig!

Dagen fortsatte med att vi körde ut till Waxholm för nästa del av min dag. Jag hade bokat teater biljetter ute på Kastellet.

Vi kom ganska tidigt så först gick vi runt lite i den tropiska hättan och njöt för att sedan ta en fika på ett av de många fik som finns där.

Sedan åkte vi den lilla båten som går ut till Kastellet för att se ”Robin Hood” som börjar kl 17.00.

Som sagt det var en kort båtresa ut, men barnen tyckte det var jätte spännande och jag blev lite sugen på båt…

Föreställningen är utomhus och 2 timmar lång, så det fanns flera orosmoment, det första är om vädret skulle vara bra nog. Sitta i regn är aldrig kul och det andra var om barnen skulle kunna sitta still i 2 timmar. Pjäsen är ju rekommenderad från 6 år, men vår lillkille har ju en hel arme med myror i brallan, så man vet aldrig.

Men det var inget att oro sig för, det var verkligen bra. Bra skådespel, bra musik, fantastiska sångröster och genomtänkt för det hände saker hela tiden så att man inte hann få tråkigt, eller visst sonen tyckte inte att kärlekssången var så rolig, för det smällde inte så mycket.

Här sitter Robin Hood och Lille John och smider planer.

Här ser ni kungen och drottningen. Kungen var min absoluta favorit för han var väldigt rolig, speciellt när han blev arg.

Stiligast av de alla var ju hjälten själv Robin Hood.

Pjäsen spelas fram till den 8 augusti tror jag, och för er som vill göra något annorlunda så rekommenderar jag verkligen detta. Pjäsen spelas varje dag förutom måndagar och jag köpte våra biljetter via ICA som hade specialpris på biljetterna, men man kan boka via Ticnet också.

Jag tycker teater är viktig och en viktig del av kulturen, kanske för att jag själv spelat teater i 18 år, men jag rekommenderar verkligen detta äventyr! Det är Mental Näring på hög nivå och man var väldigt glad och avslappnad hela kvällen.

Kvällen avslutades sedan på Kabyssen i Waxholm för att äta en middag. Det var en helt underbar sommarkväll och maten var bra. Så jag får säga att min önskedag blev bättre än jag hoppats.

Så i går var sista önskedagen och det blev dottern som fick förmiddagen eftersom det blivit så fel på hennes dag. Så det blev fyrishov igen…

Roligt och så mycket roligare nu när dottern kan simma och när sonen inte klänger sig fast på mig och gråter för att han är så rädd. Resten av dagen blev det mest pyssel och lek, men man blir väldigt trött av att ha så mycket aktiviteter så många dagar efter varandra.

Vi kommer nog göra om önskedagarna, men nästa år ska vi para ihop och så ett barn och en förälder planerar något tillsammans som överraskning för de andra två. Det kan nog bli ännu bättre.

Nu börjar min semester lida mot sitt slut, på måndag börjar allvaret igen. I dag ska vi ha vänner på middag och det ska bli super mysigt, men min vän och frun började sin xtravaganzaresa förr förra veckan och är inne på sin andra vecka helfart så det kommer bli en påminnelse av att se henne sitta där och dricka vatten och äta sin soppa. Men det ska bli kul att prata med henne och se hur hon känner och höra hur det går.

Ha det bra så hörs vi!

Jenny

Min största utmaning har ju som sagt varit att hitta tid till att träna. Det tar tid att gå på gym och bor man mitt ute på landet är det inte riktigt kul att sätta sig i bilen för att åka till ett gym när barnen väl somnat.

Men egentligen är jag ganska fånig, för vem behöver ett gym när man bygger hus?

Nackdelen är att det inte är lika mätbart som att gå på ett tidsreglerat pass för när man jobbar med sitt hus så göra man ju massor av saker.

Idag har jag och maken jobbat på som tokiga tossar, barnen tycker nog vi är lite tråkiga, men de vet att det bästa är att vi får jobba nu så kan vi ha roligt sedan.

Det som jag gjort med huset som kan likställas med att träna är:

Gräva ned elkabel 1 timme och 30 minuter

Fruktansvärt jobbigt. Dessutom står man lutad framåt och på huk och gräver och en del måste göras för hand. Jag skulle nog jämföra detta med ett bodypump pass.

Bära ved är också väldig jobbigt. I går bar jag 2 fulla släp med ved, nästan helt själv. Runt 2 timmar höll jag på.

Stapla ved bjuder även på Mental träning kan jag tyckta. Det är skönt för hjärnan att stapla och få det att passa ihop. Som ett jätte pussel kan man säga. Dessutom så är det himla skönt när man ser resultat för det blir så snyggt. Det finns även om massor av ved kvar att bära så jag behöver ju inte oroa mig att den träningen ska ta slut 🙂

Jag har även hunnit med att måla. Vi hade en halv vägg kvar på garaget sedan förra hösten och den har stört mig under hela vintern och våren att den aldrig blir målad.Så det var så skönt att äntligen få måla det rött.

Det kräver ju en hel del balans och koncentration och noggrannhet, också bra egenskaper att jobba med. Att måla den över delen på garaget tog ca 2 timmar.

Så det blir en hel del jobb, så vem behöver ett gym? Som bevis på att jag hoppade hårt kan ni se denna bild som bevis.

Jag brukar inte ens svettas så mycket när jag är på gymmet så det måste vara ett bevis på hårt arbete…

Så dessa dagar så kan kan jag säga att jag äter lite mer än vanligt. Till och med pasta, för när man jobbar med kroppen och då krävs det lite mer.Så jag tänker inte så mycket på maten just nu, men jag sitter ju i och för sig inte och äter chips heller för att kompensera, men lite mer kolhydrater blir det i morgon.

Jag har missat ett par fredagsvägningar, men i morgon ska jag nog våga mig upp. Håll tummarna.

Imorgon fortsätter byggandet, men mina snälla föräldrar kommer och hämtar barnen så att vi kan jobba lite mer effektivt istället för att fixa mat, fika, avvärja världskrig, torka i rumpan, fixa mer fika, sätta på en film, ja och 1000 andra saker man gör när man har barn och som gör att byggandet tar lite längre tid.

Så kanske det blir lite fina bilder på ett färdigt resultat vid nästa inlägg, eller inte det beror på vad vi är klara med.

Nu ska jag i alla fall gå och fortsätta med att städa ur mina köksskåp och skapa ordning ur kaos. Härligt med semester…

God kväll på er!
Jenny