jun 212011
 

Just nu går livet fort. Så många roliga saker och måsten. Kalas, bröllop och avslutningar och en liten midsommar. Däremellan lite husbygge, vedflytt, tvätta och allt annat husligt som inte gör sig själv.

Dessutom så inbjuder ju årstiden själv på middagar och glass och en känsla av att när man är ledig får man.

Så den här tiden är det viktigt att känna sig mentalt stark, att inte falla och släppa allt.

Just nu känner jag mig stark. Jag tänker på det jag äter och gör bra val. Jag hinner inte träna, men att sno tillfällen, simma på ett barnkalas, bära ved 1 timme. Dessa stunder får räknas, men för att hålla mig stark och inte drunkna i allt, att stanna upp och se det runt omkring. Att solen skiner, eller ljudet som regnet gör mot taket. Kanske en extra lång kram från barnen eller en bra låt.

Stunder som är viktiga för att inte falla. För att man ska behålla den mentala styrkan.

Vad gör ni för att inte dras in i ekorrhjulet och falla in i dåliga vanor?

Nu är jag på väg hem, för att midsommarhandla. Vi blir 25 glada i vårt hus, barn och vuxna och på kvällen har vi lyckan att få ha vårt eget rockband på tomten. Det kan inte bli fel, men jag vill inte stressa utan målet är att få njuta av en härlig midsommar!

Kram Jenny

 Inlägg av kl 16:12
jun 172011
 

Hmm, nu var det ju inte så att jag faktiskt hade gått ned 10 kg på en vecka, men gissa min förvåning när jag klev upp på vågen i morse och möttes av detta:

Ja, med tanke på att vågen stod på 72,6 förra fredagen så har jag verkligen varit duktig 🙂

Det verkade vara lite glapp i batteriet så det blev ju en helt annan siffra, som kändes bra 71,6 kg. Så tillbaka på samma som vanligt. Trots att jag ätit Kinamat, lite tårta så gör det i slutändan ingen skillnad…

Jag vet att man inte ska belöna sig med mat och godis för då är man inte på hal is, men på fredagar så brukar jag unna mig köpefrukost. Latte lättmjöl, grov scones  med cream cheese och ost. En gång i veckan och jag kan lova att jag njuter, det är nästan så att jag inte hmmm, jag kan nästan inte vänta…

Så det var en fin fin start på dagen!

Tyvärr blev kvällen både lite stressig, men ganska bra. Jag och barnen skulle gå och se Kung Fu Panda 2 på bio, Maken skulle komma in med dem till jobbet så skulle vi gå och äta lite innan, kanske titta lite i affärer. Men så var det en olycka på motorvägen, vilket alltid är ledsamt för att man vet att någon gjort sig illa. Så min familj fastnade på motorvägen i nästan 3 timmar. Barnen hade i alla fall varit jätte duktiga och inte gnällt något, jag tror nog maken gnällde lite mer…

Så när  jag äntligen mötte upp familjen genom att promenera över halva stan, för det gick snabbare. Så då hade jag plötsligt 2 hungriga bar, en kissnödig pojke, ca 10 minuters prommenad framför mig och en film som skulle börja om 20 minuter, eftersom jag då redan köpt biljetterna.

Jag utgår från att mannen på 7 Eleven tyckte att jag var den elakaste mamman i hela världen som stressade på mina söta barn, men när man har en påse med snask, dricka och korvar i handen och killen vill kissa så är man kanske inte lugnast i staden.

I alla fall i slutändan så kom vi fram, ganska mätta och nykissade, utan popcorn, men med en påse ostbågar och lite godis. Vi kom ju till och med 1 minut innan filmen började, så man kan kalla det bra timing istället…

Filmen var i alla fall roligt och fartfylld och jag gillar den tjocka Pandan. Han är rikigt rolig och cool tyckte min son, (OBS! nu ska jag berätta en detalj om filmen så om du ska se den, hoppa till nästa stycke) tills man fick reda på att Pandans mamma hade räddat hans liv och troligtvis dött själv dött. Då ”viskar” min son ”Mamma, jag ville gärna vara pandan, men nu vill jag inte det för jag vill aldrig vara utan min mamma. Gulleunge!

Nackdelen var att jag var både lite hungrig och lite sugen och möjligen lite stressad när jag kom in på bion med alla påsar och andan i halsen så, jag erkänner det blev både lite godis och ostbågar, men vet ni det var gott och jag valde att äta det idag. Så det blir nog lite extra promenad imorgon.

Sedan blev det tåg hem och det märks att de börjar bli stora allt är så mycket lättare nu. De sitter och kan underhålla sig själva, men behöver inte oroa sig för att de ska springa iväg och dottern är så duktig på att hjälpa både mig, men också lillebror.

Så trots det stressade mittpartiet på dagen så blev det en riktigt bra dag!

Nu kör vi helg, 4 kalas ska jag på. Härligt…

Kram Jenny

 Inlägg av kl 22:19
jun 162011
 

Först vill jag bara säga tack för alla fina ord om mig och min brudklänning igår! Jag blev så glad.

Jag kan faktiskt med ord inte beskriva hur det är att få på sig den. Jag minns så väl när jag drog på mig den när jag vägde kanske 110kg och den liksom inte ens gick att kliva i. Rumpan var liksom i vägen. Så ledsen jag var, och nu när den bara glider på. Så lycklig och en känsla jag vill behålla! Kommer nog göra detta varje år som en liten påminnelse att inte falla tillbaka i gamla vanor. Vad fint, det kommer bli vackra bilder när jag är alldeles vithårig ,90 år och har rullat ut min rullator i skogen, men tusan ska jag komma i klänningen i alla fall!

Ville egentligen bara säga att jag lite oväntat gick till gymmet på lunchen idag. Det var nästan så att jag inte kom ihåg vägen till gymmet 🙂

Kanske inte, men det var sååååå länge sedan och varje gång jag är där så tänker jag. Ja, du Jenny varför är du inte här oftare för du gillar ju verkligen detta!

Det bästa med att träna på lunchen är att man faktiskt är klar när man kommer hem så att säga. Däremot så har jag en anitsvett strategi. För det värsta som finns är att sitta högröd och eftersvettas på kontoret hela eftermiddagen. För att undvika det så försöker jag att inte konditionsträna, utan det blir 15 min fram och tillbaka till gymmet, crosstrainer i 10 min, och kanske 10 min på en fokusgrupp. Idag blev det ben och den lägre ryggen.

Sedan en snabb dusch och snabbt och raskt tillbaka till jobbet. TADA!

Jag ska försöka hänga mer på gymmet och komma ihåg känslan av tränade muskler och känslan av att ha varit duktig så kanske det blir lättare att komma iväg och strunta i alla måsten, som att handla presenter, avmaskningsmedel och allt annat man måste hinna på lunchen…

Tja, köpa presenter var det. Bara 4 kalas i helgen…

Ha det bra så håller vi tummarna att invägningen från förra veckans 72,6 inte är den samma imorgon.

Kram och god kväll!
Jenny

 Inlägg av kl 22:18
jun 152011
 

Idag gifte jag mig för 9 år sedan. Det var förstås en helt underbar dag, sedan dess har vi upplevt  många lyckliga stunder så som när barnen föddes, när vi flyttade in i huset, bara för att nämna ett par stora. Självklart har vi precis som andra tror jag gått igenom en del stora sorger och en del saker som i slutändan gjort oss starkare.

Jag kan nog ganska enkelt säga att jag idag älskar min make mer än jag gjorde när vi gifta oss, för det har blivit något annat och starkare för att man har fått gå igenom livet.

Dagen jag stod som brud vägde jag 74 kg om jag minns rätt, och hade då aldrig varit så smal på många år. Idag väger jag 71-72 kg och känner mig piggare och faktiskt, lite ego, snyggare också än den dagen.

Så dagen till ära så var jag tvungen att prova den, och vet ni den sitter som en smäck. Jag är så glad och tacksam, inte bara att jag gick ned mina 31 kg i övervikt. Det jag är mest stolt över är att jag faktiskt inte gått upp i vikt på 1,5 år. Det är en vinst.

Nu ska maken och jag mysa lite och det blir nog lite vin och jordgubbar och som bevis att jag kommer i klänningen så kommer här bevisen…

Och en liten till, för fd bruden får vara lite ego 🙂

Hoppas ni också får en bra kväll!

Kram Jenny

 Inlägg av kl 21:02
jun 142011
 

Nu var det länge sedan jag var inne, eller jag har ju varit inne på bloggen för att starta igång våra nya fina bloggare Hannadi och Sandra som ska kämpa under sommaren och jag tänker i alla fall vara med och peppa dem. Så titta gärna in hos dem.

Helgen var i alla fall galen, men bra. Dottern hade dansuppvisning och det är klart som mamma så går man ju dit för att titta på sitt söta barn, för oavsett hur de dansar så tycker man att de är bäst.

Men i ärlighetens namn så går jag för att det är en otrolig show och Isabel som leder dansen är lite av en förebild för mig.

Hon är 24 år, är själv dansare på Balettakademin och har ändå tid att ha 15 olika dansgrupper, om inte mer, och dessutom sätta ut en 1,5 timmes show med de mest otroliga koreografi. Det är härligt att få se talang och jag är så glad att hon är en riktig eldsjäl.

Dansarna är dessutom riktigt, riktigt bra och de blir bättre för varje termin som går och det är underbart att få följa.

Jag skulle nog säga att titta på dans för mig är Mental Näring på hög nivå. Man lever sig in och verkligen känner något och det riktig glädje.

Som sagt de är otroligt så även om man känner sig som en förare som åker runt och lämnar barn hit och dit för att de ska hinna med alla övningar och genrep så är det verkligen värt det!

Invägningen i fredags gick så där, 72,6 så det kändes inte alls bra, men kom ihåg feedback och ingen ångest som gäller! Det är inte heller konstigt, för jag var ute och reste, har varit dålig på att träna och har ätit lite för mycket kolhydrater. Då blir det så här, men inget stoppa huvudet i sanden utan lägga upp en bra vecka är målet.

Så i helgen var tanken att jag skulle sköta mig, och det gjorde jag för det mesta, men vi var bjudna på 40 års fest och kvällen till ära var det champangeprovning.

Även fast jag ser väldigt koncentrerad ut så kan jag säga att det inte gick så bra för mig, men gott var det. Lite för gott kanske…

Sedan kom ju den största utmaningen- Tryffelsalami. Det är min svaghet…

Jag kan säga att det var gott, och om någon är på helfart nu och tittar på denna bild så ber jag så mycket om ursäkt, men tänkt så här. Jag har ju faktiskt gått på helfarten i 15 veckor så jag vet hur ni känner. Trots det kan jag ibland få äta läckerheter som detta.

Man ska ju inte behöva göra avkall på det som är gott, men kanske inte varje dag. Så håll ut, snart kommer du kunna göra samma sak!

Men nu är det vardag igen så ingen tryffelsalami utan denna vecka blir det mycket soppa och yougurt. Inte lika exklusivt…

Ha det så bra så hörs vi!
Kram kram Jenny

 Inlägg av kl 19:04