Ja, det är frågan om Skräckfilm kan vara Mental näring?
Jag har alltid varit förtjust i skräckfilm. Så pass mycket att jag skrev min C-uppsats om just kvinnas roll i Skräckfilm. En riktig rysare vill jag lova 🙂
Häromdagen var jag på Media Markt och till min stora förtjusning hade de ett otroligt erbjudande. En skräckbox med hör och häpna 24 skräckisar från 50-talet till idag, för det otroliga priset 99:-
Jag var vara tvungen att ta med mig den hem.
Åhhh, blir man inte sugen bara av att titta på boxen?
Nu över till mitt dilemma som 36 åring. Jag tycker det är JÄTTE läskigt att titta på dem idag. Förr var det ingen film som kunde påverka mig, men nu. Jag har blivit jätte mesig.
Det hela började när jag såg The Ring. Helt ärligt så är det fortfarande en av de vidrigaste filmerna som gjorts. Om ni inte sett den, så gör det inte. Om ni har sett den, håller ni med mig, eller är jag lite fånig?
Det som gör det hela ännu roligare är ju att jag är filmvetare så jag kan dela upp en film i delar och tala om vilka vinklar man använd och vilka tekniker för att jag ska känna på ett visst sätt. Helt enkelt så kan jag analysera sönder en film.
Men, det hjälps inte. Det är läskigt bara.
Igår hade jag ett dilemma. Säsong 2 av The walking dead drog igång på TV11. Jag såg hela förra med en blandning av glädje och ångest. Klart jag skulle se, men jag hade knappt något ljud och det var en pina att titta, men likt förbannat tog jag mig igenom 1 timme och 20 minuter av zombies som bara dyker om när man minst vill det.
Men som den idiot jag är kan jag inte låta bli 🙂
Så varför utsätter jag mig för detta? För att se på film är ju liksom tanken att man ska få Mental näring.
Jag har nog inte ett svar heller. Jag kan bara inte låta bli. Det är något speciellt med att känna lite adrenalin pumpande…
Så någon Mental näring kan jag inte säga att det är i alla fall, men om sagt alla saker i livet kan man inte förklara…
Så jag kommer sakta med säkert plöja igenom de 24 filmerna och får återkomma med om det går bra eller inte…
God natt!
Jenny