Vet ni idag för 3 år sedan var jag inne på min tredje dag av helfart.
Dagen då jag ville ge upp! Jag ringde min coach och frågade om jag inte kunde få ta bara en liten extra soppa för att jag var hungrig. Henne kunde man inte övertala och hon svarade bara nej. Ta vatten och gå och lägg dig och lyssna på ”Mentala träningen”. Inget förhandling alltså.Det var ju bara att göra som hon sa.
Efter den dagen gick det så mycket bättre. Det var som min hjärna insett att den förlorat kampen om kolhydraterna och den började se framåt. 2 veckor efter starten hade jag tappat 13 cm runt midjan! Oj, vilken glädje. Från den stunden tyckte jag i ärlighetens namn att det inte var så jobbigt. 15 veckor av ens livstid är en liten kort tid, när målet är att kanske förlänga sitt liv 🙂
Det som gör mig glad är att jag har alltså inte bara gått ned 31 kilo, utan jag har lyckats behålla min viktminskning! Man kan helt enkelt säga att jag förändrat min livsstil rent av? Det måste jag väl fdå säga nu efter 3 år?
Jag tittade nämligen på min ”film” idag och kom på att det är 3 år sedan. För min del, om jag känner mig omotiverad så tittar jag på filmen och inser att jag önskar att jag aldrig hamnar där igen. En tjock liten trött tant som inte orkade något och som alltid var tvungen att kompensera med att vara glad och aldrig säga nej. Det känns som jag kommit en bit därifrån, fast jag fortfarande är kvar om ni förstår vad jag menar.
Jag är ju fortfarande Jenny, bara mindre tantig (hoppas jag) gladare och orkar mer.Kanske tar för mig mer också för den delen.
Bjuder på filmen här så att du också kan titta. Jag vet att den är lite trist utan ljud, men You Tube tog bort ljudet fast jag fått ok av skivbolaget att använda låten. Fördelen är att ni kan nynna vad ni vill till den. Ledmotivet till Sagan om ringen, någon Darin låt eller varför inte Ketchup ska prutta? Bilderna är ju i alla fall de samma 🙂
httpv://www.youtube.com/watch?v=huaTPc3Iky4
Det är nästan så jag blir lite ledsen när jag ser de där bilderna fladdra förbi, att jag var så överviktig så länge utan att ta tag i det. 7 år. Det är många år, men å andra sidan så behöver det vara rätt tidpunk att satsa på sig själv. Det är inte alltid lätt att ta sig den tiden. Speciellt inte när barnen är små, men det är ju även en vinst för hela familjen.
Så om du har det lite kämpigt just nu och känner att det inte går som du hoppas, kom ihåg att det inte är kört! Se till att du har ett tydligt och klart mål och kör! För ärligt. Kan jag så kan definitivt du.
Kämpa på!
Jenny
Favorit i repris 🙂
