I helgen firade vi vidare vår lilla tjej. I år blev det få tjejer, för mer orkade inte den här mamman, men istället blev det lååååångt! Nästa 24 timmar av tjejmys. Det är inte illa.
Jag ska inte gnälla för det är supermysigt och jag tycker det är kul att få vara med, eller nej, inte vara med, men vara där 🙂
Vi hade bestämt att vi skulle ha en Cup Cake Bake off. Två lag och 4 domare skulle utse den bästa Cup Caken!
Steg ett var att dela in flickor i 2 lag. De kom tillsammans överens om att de inte kunde komma överens om hur lagen skulle uppdelad och att lottning var bäst. Skönt när de själva kommer till den insikten.
Så blev det, och alla verkade nöjda med sina lag.
Del två var att titta på ingredienserna och sedan sätta sig tillsammans och bestämma och skissa vad och hur man ska göra. Smak, utseende och idéer skulle bli 4 exakt lika cup Cakes.
Det fanns ju som sagt lite att välja på och här började även det intressanta. Nämligen att se hur dessa tjejer i grupp löser saker och hur team work fungerar i praktiken…
Det visade sig att de båda lagen tänkte helt olika. Ena laget var snabbt klara med grundidén och jobbade på att utveckla den under tiden. Tjejerna i deb gruppen delade upp sig och gjorde olika moment och blev väldigt bra på det. De hade en väldigt ambitiös tanke som involverade att göra löv och grodor i färgad marsipan.
Den andra gruppen pratade länge på detaljnivå innan de startade igång. När de väl var igång så gjorde de allt rättvist. Alla hällde i lika mycket i smeten och alla fick göra en muffin var , som alla såg lika ut. Helt annorlunda, men alla var delaktiga i alla moment. De hade svårt från början att enas om hur det skulle se ut, men sedan var de superduktiga att kompromissa fram ett beslut.
Mycket intressant att se, men också underbart roligt. Båda grupperna var så kreativa och duktiga och imponerade verkligen på mig med sina Cup Cakes. Samt ett enormt engagemang av alla. Se själva på resultatet!
Sedan kom ju momentet när det skulle röstas och ge sina Cup Cakes till juryn. Dottern tittade på mig och säger. ”Mamma, inget larv nu om att alla är vinnare och att det blir lika. Vi har alla jobbat jätte hårt”
Lite roligt att barnen faktiskt ville att det skulle vara en riktig tävling, och en curlingmamma som man är och som inte vill göra någon ledsen får bita ihop och köra på…
De skulle bedömas av de oberoende domarna på smak, utseende och kreativitet.
Vinnaren utsågs under ordnade former med motiveringar och en gedigen genomgång, då tjejerna nervöst satt och väntade på vinnarlagets utnämning!
Det blev ju jubel för ena laget, och besvikelse för det andra laget, men också otroligt duktiga att borsta av sig förlusten och för vinnarna att inte rubb it in. Mycket imponerad av hur fint de löser saker dessa tjejer, peppar varandra och duktiga.
Nu blev det tyvärr så att min make var tvungen att åka iväg och jag kan lova er att vara själv ansvarig med så många tjejer gör en lite trött. Jag tror jag hört mitt namn 160 gånger minst, jag har aldrig fönat så många hår eller hört så mycket fniss från ett sovrum, men dessa flickor var otroliga. Duktiga på att hjälpa till med allt, duktiga på att lyssna när jag sa till. Det var ingen hemlängtan, gråt eller olyckor och bara det är tecken på en lyckad dag…
Enda dåliga saken var att barnen vaknade 5:30 på söndagen, eller 4:30 den gamla tiden. Det var jag inte riktigt redo för….
I alla fall en mycket nöjd dotter, en nöjd och trött mamma och förhoppningsvis ett par glada kompisar också.
Ha det fint
Jenny