Jag vet att det kanske såg ut så med tanke på mitt inlägg i lördags från Altanen, att det var en lugn helg.
Men nej då, det ni såg var den paus jag hade i ett hav av kaos som en del kallar barnkalas.
Min fina underbara dotter fyllde 9 år och helgen var vikt att fira denna underbara tjej. Hon hade bestämt sig för klätterkalas, och jag visste väl inte riktigt hur det skulle se ut. Jag bokade in hennes klättertränare som var så lugn och sa att allt skulle bli bra, men hur det skulle bli visste jag inte.
Det blev i alla fall riktigt, riktigt bra. 9 förväntansfulla barn, men rädsla i blicken när dottern klättrade upp som en liten apa på den 9 meter öga väggen för att visa.
Men se, efter ett tag byttes allas blickar mot iver och stolthet när de besegrade väggarna och skrattade. Flera av flickorna sa att det var det BÄSTA kalaset de varit på. Ja, jag vet att barn säger så varje gång, men min dotter grät inte i alla fall. Det var tydligen ett bra tecken för alla tjejer konstaterade att de senaste kalasen de varit på grät alltid födelsedagsbarnet.
Det som var extra roligt var att de föräldrar som jag hade tvingat att stanna kvar var väldigt sugna själva, och mot slutet av kalaset när flickorna öppnade paket och åt chips så fick vi också klättra.
Jag med! Jag var så modig.Här kommer lite bevis! Filmbevis. Jag är till vänster i bild. Härligast är att vi blir påhejde av 9 söta flickor!
httpv://youtu.be/Xuw9wF5LAeM
Så bilderna ni såg från altanen var när jag utmattad efter kalaset tog en paus, innan jag förberedde söndagens kalas…
Vi gick ju upp ganska tidigt för att hinna sjunga för det sovande barnet. Hon fick många fina presenter och var överlycklig. Klart man ska ha en riktigt fin födelsedagsfrukost, men ägg och bacon och amerikanska pannkakor. Ja, jag vet att jag skämmer bort henne…
Sedan började gudmödrar och underbara barn och morföräldrar och vänner drälla in. Alla lite lagom blandat och i skön avslappnad stil. Grilla lite burgare, fika och titta på teater som barnen satte ihop.
Jag, vet att fikabordet inte blev så nyttigt. Det roliga är att jag hade både äpplen och melon som jag hade tänkt ta fram, men jag hann inte. Fånigt eller hur?
Så när alla åkt hem på kvällen så tog jag en rensande promenad och hamnade i soffan.
Sammanfattningsvis så var det en underbar helg, men jag önskade att jag var liten igen så min mamma kan ordna ett sådant fint kalas till mig igen. Mamma, du vet att jag fyller om två veckor så det är lite press på dig nu 🙂
Kram kram
Man kan visst si at du ligger jammen meg ikke på latsiden og sløver. 😛 Du lever et aktivt liv, og er ikke redd for NOE! Opp i høyden – tøffere enn toget! Du er et eksempel til etterfølgelse for mange som går på xtravaganza, Jenny. ”Vi” digger deg alle sammen, stå på og fortsett i samme gode stilen… Ha en aldeles fortreffelig uke ellers 😀
//Santnok
Det som är så kul är att innan min viktminskning skulle jag aldrig vågat mig upp. Först hade jag kanske inte ens kommit in i selen, och för de andra hade jag varit säker på att jag skulle ha dragit ned hela väggen med min vikt. Sedan hade jag säkert tänkt på hur fånig jag sklel sätt ut som en tjockis på väggen. Nu hade jag inga andra tankar än att jag skulle upp! Härlig känsla! 🙂
Tyvärr kommer det ett OS-kval i handboll i vägen, kanske vi kan tjyvstarta i Göteborg och så lovar jag att nästa år ska det bli ett riktigt gammaldags barnkalas.
Kramis
MAPA
Typiskt att OS ska påverka min födelsedag, men jag ser fram emot nästa års barnkalas 🙂 kram kram
Fantastiskt!