En 19 åring i bikini, eller en 35 åring i XXL?

Jag tycker att xtravaganza har ett jätte bra sätt att se på sitt mål. När vi t ex gjorde våra collage för ett par veckor sedan så skulle vi välja ut en gamla bild där vi kände att vi var nöjda med oss själva. Jag valde min bröllopsbild för då kände jag mig fin. Sedan ska man använda den bilden som en målbild. Nu är det ju inte så att jag tror att jag kommer att se ut exakt så igen, mest för att det är en väldigt stor klänning och det skulle vara opraktiskt att gå omkring i den hela dagarna. Hur skulle de se ut att handla på ICA i bröllopsklänning?

Nä, men det är vikigt att man använder en positiv bild av sig själv. Man ska inte använda en bild där man är tjock och känner sig missnöjd med. Det har jag nog faktiskt gjort förut. Tagit en hemsk bild och satt på kylskåpet för att påminna mig om att jag inte vill se ut så.

Men xtravaganza vill att man istället ska sätta sin finaste bild på kylen för att motivera sig att så vill jag se ut.

Det är faktiskt mycket bättre. Jag tittar ofta på min collagebild som är precis bredvid datorn och känner mig glad för att jag vet att jag tyckte jag var vacker den dagen.

Däremot så känner jag att det är bra att veta varifrån man kommer och vara medveten om att man inte vill tillbaka dit.

Så jag hade tänkt ta er lite ”down the memory lane”. En period jag var nöjd med och som skulle kunna vara en målbild.

Under mitt au pair år i USA så gick nästan alla mina svenska vänner upp mellan 10-20 kg, men jag gjorde tvärtom. Jag gick ner mer än 10 kg och var mycket vältränad när jag åkte hem. Då hade jag ju dessutom bara mig själv att tänka på. Så jag gick på gymmet 6 dagar i veckan minst 2 timmar. Dessutom cyklade jag ofta hem… Det känns lite omöjligt idag utan att försaka något annat.

Men jag var nöjd och hade bra självförtroende.

Titta så ung och fräsch jag var!

Till och med nöjd i bikini, även om färgen på mina bruna ben kanske inte var den läckraste.

Sedan blev ett par barn och 3 knäoperationer och med en kärlek till mat som gjorde att kilona bara fortsatte att attackera mig.

I oktober, som inte är så länge sedan, åkte jag med mitt gamla jobb till Toscana. Det var en fantastisk vecka av vin, sol, bad och underbar, underbar mat. Som ni hör jobbade jag extremt hårt! Jag såg dessa kort på mig och jag kommer ihåg att jag tyckte att jag såg ok ut! Men nu när jag ser dem så blir jag lite förskräckt. Precis innan jul så blev jag magsjuk och var dålig i nästan 3 veckor vilket gjorde att min startvikt på 101 var troligtvis lägre än när jag var i Toscana. Av bilderna att döma skulle jag säga att jag låg minst på 106 kg på resan.

Så jag vet att man inte ska använda en negativ målbild, men jag vill också vara medveten om att jag ska göra allt som står i min makt för att inte hamna där igen.

I dag frågar jag mig vem vill jag vara, en 19 åring i bikini, eller en 35 åring i XXL? Svaret är enkelt. Jag vill inte vara någon av dem.

Klart det var underbart att vara 19 år, då, men oj vad många beslut man skulle ta, om vem man var kär i, vilken utbildning man skulle välja, vilka kompisar man skulle umgås med, var man skulle träna och att hitta en lägenhet, eller vilken krog man skulle till på helgen. Så det var många beslut och mycket oro, även om man hade skoj samtidigt.

Däremot nu när jag är 35 år, så är jag nöjd med vad jag åstadkommit. Jag har en härlig man, gosiga, friska barn, ett för mig drömboende på landet, ett jobb som är jätte bra och vänner och familj runt omkring som jag valt för att de får mig att må bra. Så därför skulle jag inte vilja vara yngre, men storleksmässigt så är ju 19 åriga Jenny trevligare.

Därför känns det jätte bra just nu! Jag är nöjd med att bli 35 år och är extremt nöjd att jag inte har storleken XXL! Kan det blir bättre!

Nu ska jag sluta skriva för jag ska försöka göra mina situps. Så håll tummarna, eller passa på att göra 100 stycken själv i sympati med mig.

Imorgon får jag se om jag hinner skriva för vi ska på 40 års fest! Det är kanske inte jätte kul att inte kunna äta eller ta ett glas vin, men maken är jätte glad för då blir det inte sten, sax, påse om vem som ska köra…

I vilket fall som helst kommer jag ha en superkul kväll och nu ska jag hitta något snyggt att ha på mig! Vilket känns roligt mot vad det brukar göra när jag ska på fest.

God natt!

Jenny