Tänk att jag har en dotter som precis fyllt 11 år!
Det är lite märkligt att tiden går så fort och att jag knappt kan minnas hur det var utan henne i mitt liv. Min finaste lilla älskling.
Det var egentligen ganska odramatiskt när hon kom till världen. Jag hade precis varit ute och gått. Jag kom hem och åt ballerinakex, tänkte att det var bättre med lunch istället för kakor. Kanske inte så konstigt att jag gick upp 40kg under graviditeten…
När jag sitter framför TV i alla fall och äter i godan ro så går vattnet. Bara så där, och första tror jag att jag kissat på mig. Mycket märklig känsla.
Sedan åker vi till sjukhuset och det var ju inget särskilt med det. Inga värkar, men eftersom vattnet var färgat fick vi vara kvar.
Efter ett par timmar utan action så börjar det kännas lite, och jag frågar om värkarna kanske kan smyga sig på lite. Barnmorska skrattar och säger att ska kommer att känna när det är på gång, utan tvekan.
Efter ett tag säger jag till maken att nu gör det ju faktiskt lite ont. Maken tycker att jag ska bita ihop vi ska vara där i 24 timmar. Mycket pepp 🙂
Till slut kommer barnmorskan och utbrister förvånat att jag skulle ju föda barn.
Ja, det var ju därför vi var där 🙂
Sedan efter någon timme till kom hon äntligen. Min lilla tjej. Jag kommer tills jag dör minnas sista värken och när hon plötsligt ligger på min mage.
Det är den bästa känslan och stunden jag har fått uppleva. Gånger 2 förstås!
Så nu har det gått 11 år sedan dessa starka minnen tog plats i mig!
Det blev en stark, fin, snäll, rolig, smart, duktig och omtänksam dotter, syster och kompis. En vacker tjej med en stark vilja och en musikalisk talang. En underbar och älskad tjej.
Där många tankar också snurrar runt i en 11 årings huvud och de där problemen som vi gått igenom med blöjor och nappar och dagis är inget mot det som jag behöver stötta och prata om nu. Inte för att jag inte vill. Jag älskar det, men det är annorlunda.
Saker som man själv måste jobba med och tänka på hur och vad man säger. Lära henne hur man är en god vän, hur man gör när någon inte är snäll emot en, pojkar, vikt, att inte prata illa om folk och allt hormon relaterat som vi tillsammans måste utforska.
Saker som också förändras är ju dosen gos, främst bland andra människor och att jag nu börjar bli lite pinsam. Tydligen får man t ex inte säga ordet trosor högt i en klädaffär, det är pinsamt. Jag måste också lära mig att låta bli att säga trosor hög flera gånger på rad i affären för att retas. Det är jätte kul att retas…
Ja, mycket förändras när man får ”stora” barn, men där inne kommer hon alltid vara min lilla tjej. Min bästa tjej.
Ha en bra kväll och njut av era bebisar!
Själv ska jag gå på instrumentet provning med 3 barn. Det kommer låta mycket….
Hej hej
Jenny
Känner igen allt det där. Min äldsta dotter fyller 20 i höst och studerar i Japan. How time flies…