aug 182011
 

Ibland ramlar jag över bilder på gamla Jenny, och jag blir alltid så förvånad då jag inte känner igen mig i bilderna. En Jenny som ändå varit min vardag under i alla fall 7 års tid, en Jenny som jag måste tycka om för hon är/ var en del av mig under en så lång tid, och jag vill aldrig se att någon del av mitt liv är bortkastad.

Det går ju inte att gräma sig och säga att oj, varför lät jag mig se ut så i 7 hela år? Varför gjorde jag inget tidigare?

Det är nog en tanke som många smalisar tänker, att varför går hon inte bara ner i vikt. Varför fortsätter hon att se ut så?

Men det är så mycket mer komplext än det. Klart jag ville gå ned i vikt, av många skäl, förutom de mest uppenbara, att inte vara sjukligt överviktig och se bra ut i vanliga kläder.

Så varför i hela fridens namn gjorde jag det inte tidigare? Det kan jag faktiskt inte svara på, för jag gjorde ett par försök innan, men inget som var bestående och som i slutändan fick mig att känna mig ännu mer värdelös för att jag inte klarade det.

Ibland när man är så nere i ett misslyckande så hjälper inget, för jag är ganska säker på att alla i tanken vet hur man går ned i vikt. Om det var lika lätt i verkligheten skulle det inte finnas några överviktiga alls…

Men jag tror att jag en dag kände att det är nu eller aldrig, och då hade jag börjat läsa lite om xtravaganza på nätet och kände på en gång att programmet hade något som säkert var en av anledningarna till mina tidigare misslyckanden. Den Mentala träningen.

Alla har en anledning till att vilja förändra sitt liv, och jag vill jobba med mina tankar för jag visste att det var där mina problem satt. Om jag ville gå ned i vikt så var det där jag var tvungen att jobba.

Så när jag ser mina bilder bredvid varandra så kan jag se att jag nått mitt mål och kommit dit jag ville, och jag blir så stolt. Något som jag för 2 år sedan trodde var helt omöjligt. Så jag vill gärna säga till dig som läser, att oavsett var du varit, eller om du känner att du har ”misslyckts” så vill jag bara använda klyschan, kan jag så kan du. Det är bara så att du måste bestämma dig för att det är nu det är nog för dig, eller hur?

De här bilderna visar att det går att lämna den trötta tvåbarnsmamman bakom sig och säga hej till en glad och pigg tvåbarnsmamma, med ganska snygga ben om jag lite ego får berömma mig själv…

april2009 VS augusti2011

Hmm ,lite gråhårigare har jag blivit, men det bjuder jag på!

Jag mätte mig även idag på första gången på väldigt längre och lite till har jag krympt…

Som snabb sammanfattning:

Höft/ mage     -34 cm

Midja                -32,5 cm

Lår                     -13,0 cm

Arm                    – 9,0 cm

Det är galet mycket. Kolla på en linjal för det är svårt att förstå!

I dag ser jag mina nya bilder och siffrorna tänker att den där Mentala träningen hjälpte mig att nå mitt mål och jag hoppas att du tar på dig lurarna och sätter på ditt favorit spår och tänker på vad du ska göra när du når ditt mål. Kan du berätta det för mig sen?

Kämpa på!
Jenny

 Inlägg av kl 22:07

  9 kommentarer till “Vem är det där?”

  1. Ja, jag har varit överviktig i 15 år men det är de senaste 8-10 åren det legat över 100 kg. I februari i år fick jag bara nog och gick på ren kur i 12 v, tappade nästan 30 kg. Trappade upp och åt lite under semestern och nu har jag precis gått på helfarten igen för att plocka de sista kilona. Jag frågar mig ofta varför jag lät det gå så långt? Jag har gjort flera försök men det har alltid slutat med att jag vägt ännu mer i slutändan och känt mig ännu värdelösare….. Vet inte riktigt vad som var annorlunda denna gång men kanske hade jag helt enkelt fått nog. 40-årsdagen närmar sig och hälsan känns plötsligt viktigare och viktigare, särskilt när man har små barn som man vill finnas länge för. Nu vet jag hur jag ska tackla motgångar på annat sätt än från godisträsket och jag känner att jag lever igen!

    • Hej Anna! Visst är det härligt när det plötsligt fungerar. För min del var det också ålder tror jag. Jag skulle fylla 35 och började få smärtor över bröstet. Jag var rädd för att lämna mina små barn och dö ung. Det är en motivation nog, och egentligen spelar det ingen roll hur länge man varit överviktig, eller ha ångest för att det tog så lång tid att göra något. Vi har gjort det nu, och nu vill jag aldrig tillbaka och jag tänker göra precis som du, Leva livet. Kram Jenny

  2. Du ser jättefin o pigg ut Jenny!!! :))

  3. Hej hej.. Längtar åxå tills jag får undra vem tjejen på bilden är (jag).
    =)
    hur går det för dig med vikten,träningen och allt?
    Håller själv på att gå ner i vikt.. kika gärna in till mig och följ med på min resa!

    KRAM

  4. Underbart inlägg…snygga ben 😉

  5. Det är lite lustigt ändå, jag har ju också hållit mig smal i ett år drygt nu. Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att se bilder på mig själv, tycker det är lite jobbigt och tycker fortfarande jag ser för stor ut på vissa bilder. Men bara på bild, när jag ser mig i spegeln ser jag alldeles lagom ut och jag är jättenöjd.
    På slutet har jag faktiskt inte vägt mig speciellt ofta, jag har mätt istället, det känns nämligen lite som ett nederlag att vågen gått upp nu lite grand, fast måtten har gjort tvärt om så måttbandet gör mig gladare. Men det har ju med träningen att göra, vågen på gymmet har ju visat mindre fett och mer muskler, det är en mycket trevlig våg 😉 Men i vilket fall så kan jag om jag vägt mig och tycker att vågen är lite elak ta fram måttbandet och konstatera att nä, jag är fortfarande smal!
    Det där är också en sak som är så inbankat i huvudet, att det är vikten som räknas, för vikten är trots allt bara en siffra jag själv ser på vågen. Att jag tappar centimetrar kring kroppen ser alla. Därför tror en del som inte ser mig jätteofta att jag fortfarande gått ner i vikt senaste året eftersom jag fortfarande blivit lite mindre.

  6. Detta är varför du är min förebild!!

    Du är så sjukt vacker Jenny. På insidan och ut! Bra kämpat och underbart att se denna förändring. Visst slår det en? Jag beundrar dig gryyymt!

    Kramar, Hannadi

Leave a Reply to hannadi Cancel reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)