Riktig reklam!

I reklamens värld vet man aldrig vad som är sant eller inte. För reklam görs får att visa vad vi kan få om vi köper en produkt.

Jag är inte lättlurad när det kommer till reklam. Jag tycker reklamer där kärlekspar äter choklad i softat ljus är ganska tråkig. För det är inte äkta.

Jag gillar reklam som t ex Dove som använt sig av riktiga kvinnor, i olika storlekar i sin reklam. Jag vet, att alla som är med kanske är modeller, men de känns äkta i alla fall.

Så när man ser reklam för viktminskning som den som var i Metro idag så tänker jag, eller hur! Det är inte sant.

För det första skulle jag tänka, det kan inte vara samma person, eller så har de retuscherat. Att gå ned 10 kg fram till jul låter också som helt omöjligt. Så jag skulle tycka att reklam som detta inte känns äkta.

Det som är skillnaden är att de faktiskt är äkta, för det är ju jag på bilden! Så jag vet att bilderna inte är retuscherade för maken har tagit den och de ser ut så hemma också. Dessutom vet jag mycket väl att gå ned 10 kg fram till jul verkligen går. Jag snittade ungefär 2 kg i veckan så det är verkligen inte en fantasisiffra.

Jag vet också att xtravaganza alltid använder sina egna kunder i reklamen, för att vi har ju gjort jobbet. Det är inte någon supersmal inhyrd modell som kan ta på sig äran. Jag har nämligen träffat ett par av modellerna, och våran bloggare Ellen har ju också stått modell så jag vet vilka de är, och förstår vilken otrolig resa och historia det finns bakom de här människorna. Även om man inte ser det i reklamen så vet man det. Det finns något bakom bilderna, riktiga människor som lyckats.

Jag tycker alltid man ska vara realistisk när man ser en reklam och tänka till är det äkta, men jag vill bara säga att denna reklam är 100% möjligt, för det är ju jag.

Dessutom är det helt sjukt att öppna upp tidningen och se se själv en måndagsmorgon. Man blir lite fnissig när man står där på tåget och läser tidningen…

Annars så har det varit en super härlig helg, mycket Mental näring. Tacomiddag med vänner i fredags. Roligt och mysigt och massor av barn. Våra vänner har en underbar och söt 2 årigt litet frö! Men oj, vad snabbt man glömmer bort hur små de är och att det är lite skönt med stora barn.

Lördagen hade jag och dottern helt för oss själva. Det blev klättring, sedan blev det fika på stan innan dotterns skulle klippa sig. Jag kände mig lite snål och kalori kinkig och hittade inget på fiket som jag verkligen äta, så jag tog ett par skedar chokladtårta till lunch, det som dottern ville dela med sig av det vill säga. Verkligen inte en bra lunch, men på kvällen skulle vi äta en härligt maffig middag så jag ville ha en liten lunch. Ett bättre val hade varit att ha med en bar i väskan och ätit samtidigt. Jag får tänka på det, att alltid ha med en i väskan.

På lördagkväll blev det potatiskaka med löjrom, rådjurssadel med potatisgratäng, rödvinssås och smörstekta kantareller. Det var inte äckligt någonstans faktiskt. Väldigt gott! Sedan spelade vi spel, skrattade och drack vin. En riktigt bra kväll. Kan det bli bättre?

Det var lika gott som det ser ut. Jag ber om ursäkt om du går på helfart. En dag kommer du få äta detta igen, och njuta mer än någonsin. Tänk framåt!

På söndagen storstädade jag köket efter lördagens besök. Sedan lagade jag och barnen en söndagsfrukost till pappa som fick sova några extra timmar. Så det blev ägg och bacon och massor av annat gott och firande av världens bästa pappa, fast på delad plats som min egen förstås!

Dagen flöt på med lite kalas för sonen, lite kompisar för dottern och familjemys. Så jag ger höga poäng för helgen i Mental näring, men kanske att jag hade behövt en plan för den goda energin…

I går kväll fick vi också besök av en liten söt orange pojkkatt, max 1 år gammal som vi aldrig sett och som uppenbarligen gått vilse. Han var så kelig och gosig och pratar hela tiden! Vi bor ju mitt i skogen och känner alla grannkatter då våra flickor ofta fightas med dem, men den här känner vi inte.

Maken gav den lite mat igår för att kunna se om den var öronmärkt, men det var den inte, men nu vet den ju att vi har mat. 🙁

Våra katter gillar den inte, men den är för liten för att förstå och gosar med dem också. Så idag på morgonen när jag öppnade vår ytterdörr för att släppa in vår ena katt så låg den lille organga och sov på vår dörrmatta. Lille vän!

Så maken har åkt runt och försökt hitta dess hem på morgonen, men ingen känner igen den så nu sitter den utanför oss igen. Så vi får väl göra ett nytt försök ikväll. Jag är så mesig,mitt hjärta blöder för den söta bortsrungna katten och hoppas att vi snart hittar kattens hem.

Ha en bra dag!
Jenny